Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social bostadspolitik - *Social-Demokraten - *Socialdemokrati - *Socialdemokratiska riksdagsgruppen - *Socialdepartementet - *Socialfullmäktige - *Socialförsäkring - *Socialinstitutet - *Socialiseringsnämnden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
Social-Demokraten—Soeialiseringsnämnden
844
200—300 mill. kr., varav det mesta
anskaffats genom den privata och den kooperativa
företagsamheten. Vad städerna beträffar, ha
staten och kommunerna väsentligen kunnat
inskränka sig till att tillhandahålla
sekundär-och tertiärkredit, den senare särskilt för
modernisering av äldre boningshus (till statlig
tertiärkredit o. dyl. har riksdagen 1933—37
beviljat ll1/» mill. kr.). I fråga om
landsbygden, där den låga hyresnivån nästan
omöjliggör räntabelt bostadsbygge, har
däremot subventionsvägen beträtts i viss
utsträckning. Detta gäller mindre om den
sedan 1905 bedrivna egnahemsverksamheten än
dess 1933 införda komplement, de för helt
obemedlade avsedda arbetarsmåbruken, till vilka
1933—37 beviljats 32 mill. kr. Av de till
bostadsförbättring på landsbygden 1933—37
anvisade 49 mill. kr. torde närmare 4/5 utgå som
bidrag utan återbetalningsskyldighet. Av de
medel, som 1935—37 anvisats för
bostadsförsörjning av mindre bemedlade barnrika
familjer (närmast i städerna; efter hand skola
åtgärderna utsträckas även till landsbygden),
utgöra blott de till familjebidrag
(hyresrabatter) avsedda 2,2 mill. kr. subvention, medan
30 mill. kr. utlämnas som
bostadsanskaffnings-lån till kommuner och allmännyttiga företag.
Utom ekonomiska hjälpåtgärder har de
senaste årens s. jämväl inneburit en utbyggnad
och delvis om formning av det allmännas
sedan 1870-talet utövade tekniska och
hygieniska uppsikt över bostadsväsendet och
särskilt bostadsproduktionen, främst genom 1931
års stadsplanelag och byggnadsstadga samt
den av 1936 års riksdag skärpta
hälsovårdsstadgan. — De bestämmelser och åtgärder,
som åsyfta en höjning av särskilt de minst
bemedlades bostadsstandard (t. ex. från 1 rum
och kök till 2 rum och kökeom normal
familjebostad) och vilka sammanfattats under
beteckningen s., äro merendels tillkomna utan
inbördes samband och därför föga enhetliga.
I syfte att avhjälpa detta arbeta f. n. flera
kommittéutredningar (bostadssociala
utredningen av 1933, 1934 års
byggnadsindustrisakkunniga, 1936 års egnahemsutredning och
1936 års utredning om reformerad
hyreslag-stiftning).
De särskilda ländernas bostadspolitik har
varit föremål för uppmärksamhet och
utredning genom internationella organisationer,
särskilt Internationella arbetsbyrån samt N.
F:s hygieniska sektion ävensom
International federation for housing and town planning
(London) och Internationaler Verband für
Wohnungswesen (Frankfurt a. M.); vid
internationella bostadskongressen i Paris 1937
sammanslogos de båda senare.
Litt. (utöver den, som anförts under B
o-s t a d och Bostadsfrågan, suppl.):
»Allmänna bostadsräkningen år 1933 och därmed
sammanhängande undersökningar av
Socialstyrelsen» (utg. 1936); »Betänkande om
folk-försörjning och arbetsfred», d. II, bil. 7
(Sta
tens Offentliga Utredningar 1935: 66);
be-folkningskommissionen, »Betänkande i
sexual-frågan», bil. 7 (ibid. 1936: 59); skr., utg. av
International labour office, bl. a. »Housing
policy in Europé» (1930); rapporter, avgivna
från olika länder till de internationella
bo-stadskongresserna i Berlin 1931, London och
Prag 1935 samt Paris 1937. B. N.
♦Social-Demokraten. A. Engberg återtog
juni 1936 chefredaktörskapet men lämnade
det definitivt hösten s. å. och efterträddes
i nov. av Z. Höglund. Ekonomichef blev N.
Våhlberg.
S. inflyttade 1936 i nya lokaler med
modern utrustning: pneumatiskt rörsystem för
transport av manuskript och
korrekturavdrag, hydraulisk varmprägel,
stereotyperings-maskin med en kapacitet av tre sidor
varannan minut samt rotationspress med en
tryckkapacitet av 100,000 ex. 16-sidigt
nummer per timme eller 50,000 ex. 32-sidigt.
Pressen består av 4 tryckverk och 2 falsverk
och torde f. n. vara en av Europas
modernaste. Antalet fast anställda utgjorde 1937
370. B. S-g.
♦Socialdemokrati. Under senare år ha
betydande ändringar inträffat i de
socialdemokratiska partiernas ställning i flera länder,
främst i Mellaneuropa (se härom resp,
länders historia, även i suppl.).
♦Socialdemokratiska riksdagsgruppen ägde
1937 66 led. i F. K. och 112 led. i A. K.
Sedan 1933 är H. Åkerberg ordf, för
gruppen i F. K. Motsv. funktion i A. K. utövas
av partiordf., P. A. Hansson.
♦Socialdepartementet. I S. finnas sedan
1935 4 kansliråd.
♦Socialfullmäktige. I samband med
Socialstyrelsens omorganisation 1937 ha s.
avskaffats.
♦Socialförsäkring. Lagen om allmän
pensionsförsäkring har 1935 ersatts med en lag
om folkpensionering och en k. f. om
invalidi-tetsunderstöd (se Folkpensionering,
suppl.). — Frivillig arbetslöshetsförsäkring
(se d. o., suppl.) med statsbidrag har införts
genom en k. f. 1934. A. M.
♦Socialinstitutet. Vid urvalet av lärjungar
skall numera tagas hänsyn till såväl boklig
bildning som praktisk erfarenhet. —
Höstterminen 1936 uppgick elevantalet till 218.
♦Soeialiseringsnämnden upplöstes med
utgången av 1935, men K. m:t uppdrog åt
utrikesminister R. Sandler att dels utge ett
utkast till principbetänkande, som avfattats
för nämndens räkning, dels avge en
redogörelse för nämndens verksamhet. I enlighet
härmed utgav Sandler
»Socialiseringsproble-met», d. I, »Allmänna synpunkter» (1936), och
d. II, »Hushållsräkningens problem och
faktorer» (1937), ävensom ytterligare en del
material, »Ur socialiseringens europeiska
idékrets» (1936) och »Socialiseringsidéer och
so-cialiseringspraxis i Sovjetunionen» (2 bd, 1936
—37). C. C. S-dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
