Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialistiska partiet - Socialistisk realism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Socialistiska partiet—Socialistisk realism
846
Socialistiska partiet, se Sveriges
kommunistiska parti, suppl.
Socialistisk realism, det av Stalin präglade
namnet på den litterära metod, som på senare
tid fastslagits såsom obligatorisk för den ryska
sovjetstatens författare. Dess principer
började utkristalliseras i samband med att efter
första femårsplanens start kravet på att de
ryska författarna positivt skulle deltaga i det
socialistiska nybyggnadsarbetet allt starkare
restes. Den relativa rörelsefrihet, som den
litterära alstringen åtnjutit under den s. k. nya
ekonomiska politikens (neppolitikens) år, blev
nu undan för undan avskaffad. Det gällde
först och främst den borgerliga s. k.
medlö-parlitteraturen (se d. o., suppl.), vars program
icke längre kunde tolereras, helst som
medlö-parförfattarna i själva verket kommit att
intaga en alltmer skeptisk och kritisk hållning
mot bolsjevismen; denna litteratur blev
därför i början av 1930-talet hänsynslöst strypt.
Men även den s. k. proletärlitteraturen, sådan
den dittills utvecklat sig, ansågs dåligt ha
fyllt den uppgift litteraturen i sovjetstaten
skulle äga. I sin s. k. psykologiska realism,
sin strävan att, som man uttryckte det,
teckna »den levande människan» med
tyngdpunkten på skildringen av hur de socialistiska
idéerna omdanade de enskilda individerna, hade
den, hette det, låtit de tecknade personernas
individuella drag skymma bort det väsentliga,
klasskaraktären, och försummat vad
litteraturen under klasskampens tid först och främst
var skyldig att ge: teckning av typiska och
renodlade klassrepresentanter, i vilkas bild de
olika klassernas drag klart skulle framträda.
Proletärförfattarnas förbund, Rapp,
upplöstes; dess främste teoretiker, Averbach,
avkopplades från litteraturen och sändes för
arbete på det ekonomiska området till Sibirien.
För litteraturens likriktning efter linjer, som
sammanföllo med statens intressen,
organiserades sedan alla författare, som ville ställa
sig till det socialistiska nybyggets tjänst —
de övriga fingo försvinna ur litteraturen —,
i ett enhetligt förbund av ryska skriftställare
(1932), för vars alstring de principer man
sammanfattade under namnet s. skulle gälla.
Utmärkande för denna realism, vars
principer närmare utformades särskilt vid den stora
författarkongressen 1934, är först och främst,
att den icke får vara vad man kallar
naiv realism, d. v. s. blott och bart en
objektiv och passiv reflex av det omgivande livet.
Den skall i stället ur det brokiga och
motsägelsefulla kaos, som verkligheten kan synas
vara, utkristallisera det centrala och
väsentliga, vilket enl. bolsjevismen är
mänsklighetens oemotståndliga frammarsch mot
socialismen; den skall alltså icke teckna de
mänskliga förhållandena i och för sig utan såsom
stadda på väg fram till det socialistiska
slutmålet. Detta innebär, för det första, att
författaren skall i den konkreta verkligheten ta
fasta på sådana drag, som visa de socialistiska
principerna på segerrik frammarsch. Dessa
drag skall han, för det andra, sätta i
vederbörlig relief, varvid han icke får spara på
färgerna och icke bara får utan skall
överdriva : de män, som kämpa för socialismens
sak, skola idealiseras, positiva fakta skola,
förklarar Gorkij (en av s:s andliga fäder),
romantiseras. Men för det tredje måste
författarna också förstå att föregripa
verkligheten: framdraga sådana för socialismens
frammarsch karakteristiska drag, som
visserligen kanske icke finnas i dag men som,
eftersom denna frammarsch är i full gång,
ovillkorligen komma att finnas i morgon,
att alltså, som det heter, »av det dåliga,
som är för handen, skapa det goda, det
åstundade». Med andra ord: litteraturen
skall skildra livet och människorna såsom
stadda i en utveckling, som programmässigt
förlöper enl. de av bolsjevikerna uppdragna
linjerna; allt i den konkreta verkligheten,
som kan tagas till intäkt för att denna
utveckling förlöper, som den skall, skall
tillvaratagas och framhävas; i den mån denna
verklighet avviker från de bolsjevikiska
sche-mata, skall den av författaren ommodelleras
till överensstämmelse med dem. Vad särskilt
skildringen av människorna beträffar, gäller
det för författarna att på riktigt sätt placera
in dem i denna utvecklingsprocess. Varje
människa är ju först och främst en
klassmänniska, och de olika klassernas typiska drag och
exakta roll i utvecklingen har marxismen en
gång för alla fastslagit. Det är denna
klasskaraktär, som författaren vid teckningen av
varje människa måste låta tydligt framträda
utan att låta den skymmas av de
individuella, oväsentliga dragen. I s:s program ingår
också, att litteraturen måste vara
skriven så, att den kan tända och elektrisera;
varje lugn objektivitet skall vara bannlyst,
och skildringen av socialismens kamp mot sina
fiender måste vara fylld av ett patos, som
smittar läsaren, av hat till fienden och
kärlek till den egna klassen. Slutligen måste
den vara skriven så, att den stora publiken
förstår den; all överflödig originalitet i
stilen skall undvikas, de klassiska ryska
författarna ha åter uppsatts som litterära
stilmönster.
Den efter dessa direktiv företagna
likriktningen av den ryska litteraturen har i hög
grad sänkt dess nivå, vilken under
1920-talet varit snabbt stigande. Särskilt lågt
stod det otal schablonmässiga romaner,
varmed författarna i början av 1930-talet
sekun-derade femårsplanens industrialiserings- och
kollektiviseringsarbete; enda undantaget är
Sjolochovs (se d. o., suppl.) roman Nyplöjd
jord, ett verkligt betydande arbete. På
senare år har man övergått till en något
vidare ämnessfär men icke presterat något eg.
värdefullt nytt; intressant men litterärt täml.
slätstruket är den tidigt bortgångne
auto-didakten-arbetarförfattaren Nikolaj Ostrov-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
