Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Spanien - Bankväsen - Myntväsen - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Spanien (Bankväsen—Historia)
860
guldpesetas. De förnämsta handelsvarorna
voro s. å. (värde i mill. guldpesetas):
Export
Färsk frukt ... 122,8
Torkad frukt .... 66,4
Olivolja ....... 54,5
Viner .......... 40,6
Konserver ...... 40,5
Mineral ........ 39,2
Färska grönsaker . 22,o
Import
Bomull ......... 93,o
Gödselmedel ..... 65,i
Automobiler .... 59,6
Maskiner ....... 50,6
Bränn- och
smörjoljor ........ 41,6
Ägg ............ 32,1
Trävaror ......... 30,o
De viktigaste handelsländerna voro s. å.
(värde i mill. guldpesetas):
Export Import
Storbritannien ... 127,4 91,5
U. S. A............... 56,o 147,6
Tyskland ................... 74,8 120,3
Frankrike ................... 69,o 48,8
Nederländerna ... 30,1 31,8
Belgien ..................... 29,3 30,3
Argentina ................... 31,7 22,o
Italien ..................... 19,6 26,7
Om S:s handel med Sverige se nedan, sp.
860.
Före inbördeskrigets utbrott hade flera nya
järnvägslinjer påbörjats, bl. a. en direkt linje
Madrid—Burgos. Antalet automobiler
uppgavs 1936 till 194,209. Rundradiosändare
finnas i bl. a. Madrid, Barcelona, Valencia och
Sevilla. Lufttrafiken tillgodoses f. n. av bl. a.
de franska linjerna över Barcelona till
Nord-och Västafrika samt den tyska linjen över
Salamanca till Lissabon. S. F.
Bankväsendet i S. räknar sina anor från
början av 1400-talet, men dess utveckling
har fördröjts av landets kapitalfattigdom,
föga utvecklade näringsliv och politiska
oroligheter. Före världskriget hade franskt
kapital intresserat sig i utvecklandet av
hypoteksbanksväsendet utan att dock
kunna bereda fransk marknad åt spanska
hypoteksbanksobligationer. Efter
världskriget fick bankväsendet visst uppsving genom
nybildningar, och några banker i de större
städerna skaffade sig större filialnät, delvis
genom fusioner. Först vid denna tid
övergick man från beviljandet av enbart rent
personliga krediter till även direkt
kredit-givning åt företag. Näringslivets stagnation
har medfört, att bankerna i stor
utsträckning gjort investeringar i statspapper. Störst
bland de spanska affärsbankerna äro de
betydande Banco hispano americano med omkr.
150 och Banco espanol de crédito med omkr.
400 kontor. Den största bland de utländska^
banker, som driva rörelse i S., är Bank of
London and South America. Centralbank är
Banco de Espana, sedan 1874 den enda
sedelutgivande banken. F. n. (1937) råder partiellt
moratorium, varjämte olika restriktioner för
bankverksamheten införts av de krigförande
parterna.
Myntväsen. Pesetans värde började sjunka
redan flera år före inbördeskriget. F. n. har
S. valutakontroll samt clearingavtal med
flera länder jämte temporärt fastställda
växelkurser för clearingen. Svenska
clearing-kursen är f. n. (okt. 1937) för 100 pesetas
25,19 kr. E. H-se.
Sport och idrott. Vid nya tidens början
stod den spanska fäktkonsten högt.
Ridsporten, med traditioner från morerna, var också
tidigt av betydelse liksom bollspel (pelota).
Gymnastiken hade en kort blomstringstid vid
1800-talets början, men landets fysiska
fostran förföll, och tjurfäktningen samlade allt
intresset. Efter den moderna idrottens
genombrott har fotboll blivit S:s nationalsport,
och de världsberömda fotbollsspelarna, t. ex.
den berömde målvakten Ricardo Zamora,
tävla med toreadorerna i popularitet.
Fotbollens centra äro Madrid och Barcelona;
berömt är Barcelonas stadion, som rymmer
60,000 åskådare. Av 54 landsmatcher (t. o. m.
1935) har S. vunnit 36; Sverige besegrades
vid olympiska spelen 1920 med 2—1. Stort
intresse finnes vidare för boxning, som i U.
Paolino och världsmästaren J. Sanchilli haft
sina största namn, samt vidare för
landhockey, ridsport, där lagseger i prisridning
vanns vid olympiska spelen 1928, simning,
fäktning och tennis. Många spanjorer ha
studerat vid Gymnastiska centralinstitutet i
Stockholm; svensk gymnastik var väl spridd
i landet och användes före inbördeskriget vid
den militära utbildningen. Den största
organisationen är Federaciön espanola de
fut-bal (gr. 1913), som 1936 hade över 1,000
föreningar. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Reguljär
ång-båtsförbindelse med flera spanska hamnar
ombesörjes av Rederi-a.-b. Svenska Lloyd. S.
exporterade 1935 till Sverige för 14,8 mill.
kr. (1936 omkr. 14,2 mill.), därav apelsiner
4,9, mandel 2,6, vindruvor 1,7, vin 0,6 mill.
kr., vidare bl. a. hudar, kalisalt, koksalt och
korkbark. Importen från Sverige värderades
1935 till 28,45 mill. kr. (1936 omkr. 10,8 mill.),
därav trävaror 12,7 mill. och pappersmassa
9,8 mill., vidare bl. a. motorer, kullager och
maskiner. För förbindelserna verkar utom
legationerna i Stockholm och Madrid bl. a.
Svensk-spanska sällskapet i Stockholm, gr.
1928. A. A-t.
Historia. Under republikens första år
drevs företrädesvis under Azanas (se d. o.,
suppl.) ledning en radikal reformpolitik, som
bl. a. tog sikte på kyrkans skiljande från
staten och på en styckning i stor stil av de
feodala storgodsen. Underblåst från den
katolska kyrkans målsmän, började emellertid
en reaktion göra sig allt starkare gällande.
Dess främsta ledare voro den antisocialistiske
ledaren för det s. k. radikala partiet Lerroux
Garcfa (se d. o., suppl.), chef för ett flertal
ministärer från hösten 1933, och den klerikale
Gil Robles (se d. o., suppl.), vilken sistnämnde
fick en inflytelserik ställning som ledare av
en febr. 1933 grundad sammanslutning,
Con-federaciön espanola de derechas autonomas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
