Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spansk-amerikanska litteraturen - 1800-talet - 1900-talet - Litteratur - *Spanska sjön - *Spanska tronföljdskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
Spanska sjön—Spanska tronföljdskriget
872
blott egna nationers utan hela spanska
Amerikas andliga ledare och som redan nu
betecknas som den unga kontinentens klassiker.
Främst bland dem bör nämnas A. B e 11 o
(Venezuela och Chile; d. 1864), vidare D. F.
Sarmiento (Argentina; d. 1888), J. B.
Alberdi (Argentina; d. 1884), J. M o
n-t a 1 v o (Ecuador; d. 1889) och av något yngre
datum J. E. Rod6 (Uruguay; d. 1917); den
sistnämnde har haft ett oerhört inflytande
på spanska Amerikas andliga utveckling. En
författare, som i vår tid följer i deras spår,
är F. G a r c f a C a 1 d e r 6 n (se d. o., suppl.;
f. 1883). Bland berömda historiska författare
på 1800-talet märkas B. Mitre (Argentina;
d. 1906), B. V i c u n a Mackenna (Chile;
d. 1886) och R. Palma (Peru; d. 1919) och
bland filologer R. J. Cuervo (Colombia;
d. 1911).
De spansk-amerikanska republikerna ha
egna nationella, litterära och språkliga
akademier, som stå i ett visst filialförhållande
till den spanska akad. i Madrid, vars beslut
de i regel acceptera i ortografiska,
lexikogra-fiska och grammatikaliska frågor.
Bland 1800-talets märkligare romaner,
representerande olika strömningar, må vidare
framhållas pikareskromanen »E. Periquillo
Sarniento» (1816) av mexikanen J. J. Fe
r-nändez de Liz ard i, »Aves sin nido»,
indianskt motstycke till »Onkel Toms stuga»,
av peruanskan C. Matto de Turner,
»Cumandå» (1878), ett drama bland vildar,
av J. L. M e r a (Ecuador; d. 1894) och
gaucho-romanen »Caramurö» av uruguayen A. M
a-gari nos Cervantes (»Cervantes,
criol-lo»; d. 1893).
1900-talet. Den borgerliga romanen i
modern mening växte fram först omkr.
sekelskiftet, och spanska Amerika räknar f. n.
många framstående författare på detta
område. I Argentina, som jämte Mexiko, Chile
och Colombia i litterärt hänseende varit
ledande, märkas den i Spanien bosatte C. M.
Ocantos (f. 1860), M. Gälvez (se d. o.,
suppl.; f. 1882), E. Larreta och M. M a
r-11 n e z Z u vi r f a, den sistnämnde under
pseud. Hugo W a s t f. n. spanska Amerikas
mest läste författare, vidare R. R o j a s (f.
1882), berömd även som litteraturhistoriker
och poet. 1 Venezuela märkas utom
Blanco-Fombona P. C. D o m i n i c i, L. M.
Urbaneja Achelpohl och Teresa de la
P a r r a, i Chile E. B a r r i o s och A. d’H a
1-m a r, i Bolivia historikern-romanförfattaren
A. A r g ü e d a s (f. 1879), i Uruguay C. R e
y-les och V. A. Salaverri samt i Peru V.
G ar c f a C al de r 6 n. Två av det moderna
spanska Amerikas bästa romaner, »Don
Se-gundo Sombra» (1926) och »La vorägine»
(1925), skrevos resp, av de tidigt bortgångna
författarna argentinaren R. Güiraldes
(d. 1927) och colombianen J. E. Rivera
(d. 1929).
Vad poesien beträffar, har spanska
Ame
rika alltid haft talrika skalder. Bland
dem, som i våra dagar utöver redan nämnda
stå i främsta ledet, märkas tre
skaldinnor, Juana de Ibarbourou (sed. o.,
suppl.; Uruguay; f. 1895), Gabriela
Mist r a 1 (pseud. för Lucia Godoy
Al-cayaga, Chile; f. 1889) och Alfonsina
S torni (Argentina; f. 1892).
Den nutida spansk-amerikanska
dramatiken har hittills icke varit av någon
betydenhet. I Mexiko, som f. n. har några rätt goda
skådespelsförfattare, frodades visserligen
dramat under kolonialtiden, och teatrar byggdes
då även i småstäderna. Men i våra dagar
tycks det företrädesvis vara Argentina, som
har någon teater att tala om. Och även där
har den att kämpa en hård kamp med
biograferna och den s. k. género Bataclän (efter
en fransk impressarios utstyrselrevyer). Den
mest begåvade spansk-amerikanske
skåde-spelsförfattaren hittills var F 1 o r e n c i o
Sänchez (Uruguay-Argentina; d. 1910).
Trots det inflytande, som Frankrike, ofta
i långt högre grad än Spanien, utövat på s.,
ha i allm. lätt, lekande gallisk esprit, ironi
och humor varit täml. främmande för de
spansk-amerikanska författarna, som mera
utmärka sig för tungt allvar, våldsam
pas-sionsglöd och otyglad fantasi.
Litt.: M. Menéndez y Pelayo, »Antologfa
de poetas hispano-americanos» (4 bd, 1893—
95) och »Historia de la poesia
hispano-ameri-cana» (2 bd, 1911—13); J. Valera, »Cartas
americanas» (2 serier, 1889—90); F. Sosa,
»Escritores y poetas sudamericanos» (1890);
M. Ugarte, »La joven literatura
hispano-ame-ricana» (1906); F. Garcfa Calderön, »Del
ro-manticismo al modernismo» (1910); Lauxar,
»Motivos de critica hispano-americanos» (1914);
A. Coester, »The literary history of
Spanish-America» (1916); A. Gonzälez-Blanco,
»Escritores representativos de América» (1917); R.
Blanco-Fombona, »Grandes escritores de
América» (s. å.) och »El modernismo y los poetas
modernistas» (1929); R. Cansinos-Assens,
»Poetas y prosistas del novecientos» (1919); L
Gold-berg, »Studies in spanish-american literature»
(1920); M. L. Wagner, »Die
spanisch-amerika-nische Literatur in ihren Hauptströmungen»
(1924); M. Daireaux, »Panorama de la
litté-rature hispano-américaine» (1930); F.
Contre-ras, »L’esprit de 1’Amérique espagnole»
(1931); F. de Onis, »Antologia de la poesia
espanola e hispano-americana, 1882—1932»
(1934). K. A. H.
*Spanska sjön var även förr en vanlig
benämning på Karibiska havet.
*Spanska tronföljdskriget. Litt.: C. v.
Noorden, »Europäische Geschichte im achtzehnten
Jahrhundert. I. Der spanische Erbfolgekrieg»
(3 bd, 1870—82; äldre huvudarbete); G. M.
Trevelyan, »England under Queen Anne» (3
dir, 1930—34); W. Churchill, »Marlborough.
His life and times» (hittills 3 dir, 1933—
36). H. B-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
