Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spina, Franz - Spingarn, Joel Elias - *Spion - *Spionerilagen - Spirochetoser - *Spitteler, C. - *Spitzer, L. - Spoehr, Herman Augustus - *Spong, B. - *Sporre - *Sporrong - Spranger, Eduard - *Sprengtporten, G. M. - *Spridd ordning - *Spridning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Spina—Spridning
882
Spi’na, Franz, bömisk politiker, slavist
(f. 1868), urspr. gymnasielärare, senare prof,
i tjeckiska språket och litteraturen vid Prags
tyska univ. S. tillhör det sudettyska
agrarpartiet och har varit led. av olika
koalitionsregeringar, var 1926—29 arbetsminister, 1929
—35 hälsovårdsminister och har därefter
varit minister utan portfölj. Bland S:s arbeten
märkes den kritiska editionen »Die
altcechi-sche Katharinenlegende der
Stockholm-Brün-ner Handschrift» (1913). S. är en av
utgivarna av Slavische Rundschau (t. o. m. 1936
tills, m. G. Gesemann). C. T-t.
Spfngarn [-gän], Joel Elias,
nordamerikansk kritiker (f. 1875), var 1904—11 prof,
vid Columbiauniv. och är sedan 1930 ordf, i
National association for the advancement of
colored people. Av S:s arbeten kunna
nämnas »A history of literary criticism in the
renaissance» (1899; omarb. uppl. 1908), »The
new criticism» (1911), »The new hesperides»
(s. å.; dikter) och »Poems» (1924), »Poetry
and religion» (s. å.) och »Creative criticism»
(1917; omarb. uppl. 1931). Han har även gett
ut »Critical essays of the seventeenth
cen-tury» (3 bd, 1908—09), »Criticism in
America» (1924), »European library» (25 bd, 1920
—25) m. m. — S. är anhängare av B. Croces
estetiska åskådning, som han förfäktat
under 1900-talets livliga litterära strider i
U. S. A. R-n B.
*Spion. Nyare litt.: Ch. Lucieto, »La
guerre des cerveaux» (1928—32); Th. M.
Johnson, »Our secret war» (1930); »Die
Weltkriegs-spionage», utg. av P. v. Lettow-Vorbeck (1930).
*Spionerilagen. Genom lag av 26 juni 1936
om ändring av strafflagen kap. 8 har
spionerilagstiftningen skärpts; enl. denna
kriminaliseras svensk man, som i syfte att gå
främmande makt till handa insamlar eller låter
insamla uppgifter ang. rikets krigsmakt el. andra
förhållanden, vilkas meddelande till
främmande makt kan skada rikets försvar. Någon
bestämmelse, att ifrågavarande uppgifter skola
vara av hemlig natur, föreligger icke. C. A. E.
Spirochetoser [-ketå’-], sjukdomar,
förorsakade av spirochaeter (se d. o.).
*Spitteler, C. Ny litt.: R. Faesi, »S:s Weg
und Werk» (1933).
*Spitzer, L., blev prof, i Konstantinopel
1933, i Baltimore 1936.
Spoehr [spä], Herman A u g u s t u s,
nordamerikansk växtfysiolog (f. 1885),
anställd vid Carnegie institution och chef för
dess avd. för växtbiologi sedan 1931. S.
har framför allt studerat fotosyntesen och
utgivit monogr. »Photosynthesis» (1926). N. Jn.
*Spong, B., har vidare gett ut »Sju år i
Närke» (1935) och diktsaml. »Dam med
parasoll» (1937).
*Sporre. 2. Ett svagt skott på ett
kärn-fruktträd kallas s. el. fruktsporre
(stenfruktträdens motsv. organ kallas bukettkvist).
Längden är vanl. 2—5 cm, och spetsknoppen
innehåller, el. kommer inom närmaste åren
att innehålla, blomanlag. Ringsporre är
en helt kort s., som har ringformade märken
efter bladfästena. Vid sporrbeskärning
el. sporrning inkortas ett årsskott till omkr.
3—6 cm längd på svagvuxna och till omkr.
10 cm på starkvuxna sorter. En el. flera av
knopparna på ett sålunda sporrat skott
alstrar vanl. följ, sommar fruktsporrar, som
efter något år kunna bli fruktbärande.
Sporr-beskärningen har sålunda till uppgift att
omvandla vegetativa skott till fruktifikativa och
att framkalla sådana utmed grenarnas hela
längd ända ut till ledskottet. S. A. H.
*Sporr<>ng. Tillv.-värde 1937 1,750,000 kr.;
arb.-antal omkr. 150.
Spränger [JpraTjor], E d u a r d, tysk filosof
och pedagog (f. 1882), prof, i Leipzig 1911, i
Berlin 1920. Lärjunge till W. Dilthey (se
d. o.), har S. utvecklat dennes
»kulturvetenskapliga» psykologi.
Hans stora förtjänst
är, att han givit
konkret form åt
Dil-theys abstrakta
teorier. Under det att
våra dagars
psykologi i allm. söker
tillämpa
naturvetenskapliga metoder och
förklara de
psykiska företeelserna,
arbetar S.
väsentligen med den
huma
nistiska forskningens metoder och lägger
huvudvikten vid förståendet av
själs-processerna. Från denna utgångspunkt har
S. kommit fram till en struktur- och
typpsykologi, som på grund av sin praktiska
orientering livligt uppskattas i den
pedagogiska världen. S. har publicerat ett stort
antal skrifter. De mest bekanta äro
»Lebens-formen. Geisteswissenschaftliche Psychologie
und Ethik der Persönlichkeit» (1921; 5:e,
omarb. uppl. 1925) och »Psychologie des
Jugendalters» (1924, 17 :e uppl. 1935;
»Ungdomsårens psykologi», 1927, 2:a uppl. 1929).
Bjstm.
*Sprengtporten, G. M. Jfr uppsatser av
B. Lesch och P. 6. von Törne i Hist. Tidskr.
för Finland 1929 f f.; jfr även A n j a 1 a
förbundet, suppl.
*Spridd ordning kan förekomma vid varje
trupp, som utför strid till fots, ej endast vid
infanteriet, vid kavalleriet även vid tjänst
till häst.
*Spridning. 2. Lagarna för s. äro även
tillämpliga på fällning av flygbomber (se
Bornbfällning, suppl.). S. beror därvid
främst på skiljaktigheter i siktets inställande
och riktningen, bombfällarens förmåga att
utlösa bomben i rätta ögonblicket, flygplanets
fart, höjd och läge i luften, bombens sätt att
styra i banan samt vind, lufttäthet m. m. S.
ökas i allm., ju högre och snabbare
bombfälla-ren flyger. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
