Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spenborough - Spender, John Alfred - *Spengler, O. - Sperrmark - *Spetsbergen - Spetsfot - Spetsräknare - Speyer, Wilhelm - Spielmeyer, Walther - Spiethoff, Arthur - *Spin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Spenborough—Spin
880
Sveagruvan på Spetsbergen. De mörka banden i bergväggen äro kolflötser.
Spenborough [spe’nb(o)ra], stad i Yorkshire
(West Riding), n. England, s. v. om Leeds;
30,962 inv. (1931). Ylle-, bomulls- och
maskinindustri. S. bildades 1917 genom
sammanslagning av städerna Cleckheaton, Gomersal
och Liversedge.
Spender [spe’ndo], J ohn Alfred, engelsk
publicist och historiker (f. 1862). Var
huvudred. för Westminster Gazette 1896—1922 och
spelade under denna tid en viktig roll som
en av det liberala
partiets särskilt i
utrikespolitiskt hänseende inflytelserikaste
journalister. Bland
S:s arbeten märkas
biogr. över H.
Camp-bell-Bannerman (2 bd,
1923) och över lord
Oxford and Asquith
(2 bd, 1932; t’Ils. m.
C. Asquith),
memoarverket »Life,
journa-lism and politics» (2
bd, 1927) samt de historiska
översiktsarbe-tena »Fifty years of Europé» (1933) och
»Great Britain, empire and commonwealth
1886—1935» (1936). R. Sv-m.
*Spengler, O., dog 1936 8/5. S. utgav även
»Preussentum und Sozialismus» (1920;
»Preus-seri och socialism», 1921), »Jahre der
Ent-scheidung» (1933; »Avgörande år», 1934) och
»Der Mensch und die Technik» (1931;
»Människan och tekniken», s. å.). G. O-a.
Sperrmark [J*pä’r-], infrusna el. »spärrade»
tyska marktillgodohavanden. Se
Register-mark, suppl.
*Spetsbergen beräknades vintern 1936—37
ha omkr. 2,500 inv. Sveagruvan såldes 1934
till Store norske Spitsbergen kulkompani.
Kolexporten från S. uppgick 1935 till 614,257
ton. Om nyare forskningsexpeditioner till S.
se Polarexpeditioner, suppl., sp. 473.
Spetsfot (lat. pes equinus), felställning av
foten, varvid fotspetsen är riktad nedåt. S.
förekommer medfödd el. (vanligast) som följd
av förlamning, av de främre musklerna på
underbenet, t. ex. efter barnförlamning. I
svårare fall är operation nödvändig. U. v. E.
Spetsräknare, se Räknerör, suppl.
Speyer [fpäPor], Wilhelm, tysk
författare (f. 1887), är ytterst populär genom sina
»mondäna» förströelseromaner från samtiden.
På sv. föreligga »Charlott är tokig» och
»Femteklassister» (båda 1929), »Gaby»,
»Sommar i Italien» och »Roman om en natt» (alla
1932); i den sistnämnda höjer en intressant
psykologisk teknik bokens värde. R-n B.
Spielmeyer [JpPlmäior], W a 1 t h e r, tysk
hjärnpatolog (1879—1935), utvecklade vidare
den av Alzheimer och Nissl grundade
histo-patologiska riktningen att utforska
sinnessjukdomarnas anatomiska grundvalar. S. var
dir. för hjärnpatologiska avdelningen av
Kaiser Wilhelm-Institut för psykiatri i
München. S. I-r.
Spiethoff [fpFthåf], Arthur, tysk
nationalekonom (f. 1873). Blev prof, vid tyska
univ. i Prag 1908 och i Bonn 1918. Mest
bekant har S. blivit för sina arbeten (särskilt
i tidskrifter) inom konjunkturteorien.
Värdefull är hans klart utformade metod att skilja
på jämviktsrubbningarnas växlande orsaker
och rubbningsreaktionens konstanta förlopp.
Med utgångspunkt i hans teori har sedermera
ett försök gjorts på ett ganska ensidigt sätt
att konstruera en s. k. konjunkturbarometer
(Spiethoff-Singers konjunkturbarometer),
vilken som avgörande kännetecken för
konjunkturrörelsen betraktade tackjärnsproduktionen
och diskontosatserna. — Bland hans arbeten
märkas »Beiträge zur Analyse und Theorie
der allgemeinen Wirtschaftskrise» (1905),
»Die Krisenarten» (i Schmollers Jahrbuch
1918), »Krisen» (i »Handwörterbuch der
Staatswissenschaften») och »Boden und
Woh-nung» (1934). S. är sedan 1918 utgivare av
Schmollers Jahrbuch. O. B-g.
*Spin. (Fys.) Se Atom, suppl., sp. 314 f.
och 317, samt Elektronspin, suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
