Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsbana - *Stadsbok - *Stadsbyggnadskonst - *Stadsforsen - Stadsförbundet, Svenska - Stadshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Stadsbok—Stadshistoria
892
Bild 2. Stadsbana i nedsänkt läge. Berlins »Hochbahn».
läggas de i markplanet, på bank eller
nedsänkta (bild 2). — I Europa finnas mer eller
mindre omfattande stadsbanenät i Berlin,
Hamburg, London, Liverpool, Glasgow, Paris,
Madrid, Barcelona, Neapel, Aten, Wien (urspr.
statsbana för strategiskt ändamål), Budapest,
Moskva och Stockholm, där den första
sträckan (under Södermalm) av en projekterad s.
öppnades för trafik 1933. I utomeuropeiska
städer finnas s. i New York, Chicago,
Fila-delfia, Boston, Cleveland, Buenos Aires,
Tokyo och Osaka. Förslag till s. ha uppgjorts för
bl. a. Warszawa, Rom och Prag. — Om s:s
betydelse för den interna stadstrafiken se
Transportmedel, suppl. F. Br.
*Stadsbok. Om Stockholms stadsböcker se
Samfundet för utgivande av
handskrifter rörande
Skandinaviens historia, suppl. Av Arboga stads
tänkebok, utg. av E. Noreen och T.
Wenn-ström, ha hittills utkommit 2 h. (1935—36;
i Samlingar utg. av Sv. Fornskrift-sällsk.).
Malmö medeltida s., »Registrum ville
Malmöy-ghe» (upplagd 1420), är utg. i faksimile 1937
med inl. av I. Andersson och L. Ljungberg.
*Stadsbyggnadskonst. Inom nya stadsdelar
söker man utforma terräng och gator på
sådant sätt, att inga områden uppstå, dit tunga
gaser kunna samlas.
Särskilt efter tillkomsten av 1931 års
stadsplanelag ha de svenska städerna börjat
utarbeta och begära K. m:ts stadfästelse å
bestämmelser för nybebyggelse inom de äldre
kvarteren i städerna. Inom dessa är
bebyggelsen näml, i regel alltför tät och därför ofta
ohygienisk. Bestämmelserna reglera hur det
skall byggas, när det befintliga husbeståndet
efter hand förnyas genom omändringar eller
nybyggnader, så att rymligheten och
belys-ningsförhållandena inom kvarteren
småningom förbättras. Därigenom uppstå till slut
stora gårdsbildningar, om möjligt omfattande
kvarterens hela inre. Samtidigt regleras även
husens höjd, och gatorna breddas, i den
mån rummens belysning eller trafiken så
fordrar. Detta förfarande brukar i dagligt tal
kallas sanering (jfr Social
bostadspolitik, suppl.) av äldre stadsdelar. A. Lbrg.
Vid stadsplaneringen tages nu alltmer
hänsyn till att städerna kunna bli utsatta för
flygbombardering under krig, varför gles
bebyggelse eftersträvas för att minska
skadorna i sådant fall. Le Corbusiers höghus
ansågos en tid för ändamålsenliga även ur
luftskyddssynpunkt. Detta berodde på den
oriktiga uppfattningen, att bomberna alltid
kommo rätt uppifrån, varvid de översta
våningarna skulle bereda skydd för de
lägre. Moderna bombfällningsmetoder och
flygplanens stora hastigheter medföra
emellertid, att bomberna ofta nå marken under
sned vinkel och kunna träffa även
väggarna. Vid höghusbebyggelse kunna de då
lätt framkalla katastrofer, varför man
anser 1 å g bebyggelse fördelaktigare.
Träd-gårdsstadsbebyggelse är ur
luftskyddssynpunkt gynnsam. Militära anläggningar,
fabriker, broar, järnvägsstationer o. dyl. väntas
bli särskilt utsatta för flyganfall. Trakten
kring dem bör därför vara fri från bostäder
m. m. Även i andra avseenden strävar s.
mångenstädes att underlätta luftförsvaret, t.
ex. genom anläggning av sjöar och kanaler,
som säkra vattentillgången, om
vattenledningarna förstöras, genom att frilägga
platser för luftvärnsbatterier o. s. v. R. A.
*Stadsforsen. I S. uppföres sedan 1935 en
kraftstation med till en början 2, senare 3
aggregat om 33,000 kW vid 27 m fallhöjd.
Stadsförbundet, Svenska, se Svenska
stadsförbundet.
Stadshistoria, vetenskapen om
stadsväsendets historia. S. omfattar på en gång
ekonomisk historia, rättshistoria
och kulturhistoria och företer även i
metodiskt avseende beröringspunkter med
sociologi och ekonomisk geografi.
Litt. är rik men ganska ojämnt fördelad
över det vidsträckta forskningsområdet.
Intresset har i hög grad koncentrerats kring
det svårlösta problemet om det medeltida
stadsväsendets ursprung. En orientering ges
i inl. till A. Schück, »Det svenska
stadsväsendets uppkomst och äldsta utveckling»
(1926). Bland senare arbeten kunna nämnas
II. Pirenne, »Les villes du moyen åge» (1927),
samt C. Stephenson, »Borough and town. A
study of urban origins in England» (1933). I
flera av de i art. Historia, även i suppl.,
och Ekonomisk historia, suppl., anf.
samlingsverken ägnas betydelsefulla avsnitt
åt städernas historia. Ett försök till
sammanfattande framställning ur sociologisk
synpunkt av det europeiska stadsväsendets
utveckling från dess medeltida ursprung
in i modern tid är F. Oppenheimer, »Stadt
und Bürgerschaft» (»System der Soziologie»,
IV: 3, 1935). P. Lavedans arbeten »Qu’est-ce
que 1’urbanisme?» (1926) och »Histoire de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
