Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statens hantverksinstitut - Statens hantverkslånefond - Statens hemslöjdslånefond - Statens hemslöjdsråd - *Statens historiska museum - Statens intressekontor - Statens jordbruksnämnd - Statens jordnämnd - Statens järnvägars huvudverkstäder - *Statens järnvägstrafiks pensionsinrättningar - Statens konstråd - *Statens kraftverk - Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter - Statens mejerilånefond - *Statens organisationsnämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
Statens hantverkslånefond— Statens organisationsnämnd
902
holms stad kostnadsfritt upplåtit tomt,
beräknas kosta 2,490,000 kr. Det kommer att
övertaga och utvidga den verksamhet, som
hittills bedrivits av Sveriges
hantverksorga-nisations hantverksinstitut. Styrelsen för S.
utgöres av 10 medl., utsedda av K. m:t. S.
beräknas träda i verksamhet 1939. R. S-n.
Statens hantverkslånefond, se Han
t-verkslånefonden, suppl.
Statens hemslöjdslånefond, se Hem
slöjdslånefonden, suppl.
Statens hemslöjdsråd tillkom genom k. br.
12 juni 1936 samt har till uppgift att vara
ett statsmakternas rådgivande organ i
hem-slöjdsfrågor. Ordf, är f. n. prins Eugen.
*Statens historiska museum. 1931
beviljades medel till byggande av egna lokaler för
S., vilka beräknas vara färdiga 1939.
Expeditionslokalerna flyttades 1936 till
Positions-art.-reg:tets förutvarande etablissemang,
vilket ingår i det planerade byggnadskomplexet.
H. An.
Statens intressekontor, se
Intressekontor, suppl.
Statens jordbruksnämnd, ett centralt organ
för handhavande av uppgifter, som
föranledas av statliga åtgärder i prisreglerande och
avsättningsbefordrande syfte för jordbruket
(jfr Mjölkreglering, Spannmål
s-reglering samt Stödåtgärder för
jordbruket, alla i suppl.). S. bar bl. a.
att med uppmärksamhet följa utvecklingen
av marknaden för jordbruksprodukter och
hos K. m:t föreslå eller, i mån av befogenhet,
själv vidtaga åtgärder, som befordra
svenska jordbruksprodukters avsättning, samt
utöva kontroll över regleringsåtgärderna och
fullgöra andra uppgifter i enlighet med
allmänna författningar eller av K. m:t
meddelade föreskrifter. S. består av 7 led. och lika
många suppleanter, vilka samtliga förordnas
av K. m:t (se Sv. Författningssaml., n:r 360,
1935). S. tillsattes 1 juli 1935, men dess
huvudsakliga uppgifter fullgjordes tidigare av
tre olika nämnder, statens spannmålsnämnd,
statens mjölknämnd och statens
slakterinämnd. Y.
Statens jordnämnd, se
Egnahemsrörelsen, suppl., sp. 1086.
Statens järnvägars huvudverkstäder stå
under ledning av en verkstadsdir. i
Järnvägsstyrelsen (jfr d. o.) och äro
administrativt uppdelade i huvudverkstaden i Örebro—
Tomteboda med en verkstadsöveringenjör som
föreståndare samt nuvudverkstäder i
Göteborg, Malmö, Östersund—Bollnäs och
Notviken, vardera med en förste
verkstadsin-genjör som föreståndare. E. Hlr.
*Statens järnvägstrafiks
pensionsinrätt-ningar. Pensionering av ord. och e. o.
personal äger rum enl. bestämmelserna i civila
tjänstepensionsregl. av 30 juni 1934, av
arbetare utom de vid järnvägsbyggnader enl.
regi, av s. d., av de sistnämnda arbetarna enl.
kung, av 7 dec. 1934. Pensionsåldern
varie
rar mellan 60 och 65 år med rätt till
förtidspension vid sjukdom el. dyl. Efterlevande,
dock icke till arbetare vid järnvägsbyggena,
pensioneras enl. två regi, av 16 okt. 1936.
Statens konstråd, ett av 1937 års riksdag
på förslag av K. m:t inrättat organ med
uppgift att handha ledningen av statens
konstfrämjande verksamhet (t. ex.
konstnärlig utsmyckning av statens byggnader). S.
skall bestå av 7 led.; av dessa utser K. m:t
6, vilka välja den 7 :e; den sistnämnde
skall, ehuru icke konstnär, ha gjort
värdefulla insatser i konstlivet. Bland nämnda 6
led. utser K. m:t ordf.; av de övriga (av vilka
1 är av K. m:t utsedd v. ordf.) skall 1 vara
representant för och utses efter förslag av
Byggnadsstyrelsen, 2 vara målare och 2
skulptörer, de 4 sistnämnda utsedda efter förelag
av Konstakad. och den sammanslutning av
konstnärer, som K. m:t bestämmer. E. Spr.
*Statens kraftverk. Porjus och Norrfors
kraftverk, vilka seuan dec. 1936 äro
provisoriskt sammankopplade i Vännäs,
sammanfattas under benämningen »Norrlandsblocket»,
medan Trollhätte, Älvkarleby och Motala
kraftverk jämte ångkraftstationen i Västerås
tills, bilda »centralblocket». I vart och ett av
nämnda kraftverk, som utgöra
förvaltningsenheter (se Elektriskt kraftverk,
suppl.), ingå en (i Porjus kraftverk) eller
flera kraftstationer. Norrlandsblocket och
centralblocket komma att förbindas medelst
den 1935 påbörjade s. k. norra stamlinjen
(132 kV) mellan Porjus och Västerås, genom
vilken även den under byggnad varande
kraftstationen i Stadsforsen i Indalsälven
in-länkas i statens kraftsystem. Till s. höra
även det statsägda Motala ströms kraft-a.-b:s
kraftstationer samt ett antal mindre
vatten-kraftanläggningar i olika delar av landet.
Den vid slutet av 1936 installerade
generatoreffekten utgjorde 476,910 kW, därav i centralblocket
372,060 kW och i Norrlandsblocket 104,850 kW.
Energiproduktionen uppgick s. å. till 2,268,5 mill.
kWh, därav i centralblocket 1,833,8 mill. kWh och i
Norrlandsblocket 434,» mill. kWh.
Högspänningslin-jernas längd var 1,064,» km stamlinjer för 130 kV,
1,664,7 km landslinjer för 50 och 70 kV, 5,361,o km
bygdelinjer för 10—40 kV och 506,o km ortslinjer
för 1,5—20 kV, vartill kommo 2,682,7 km
abonnentlinjer för 10—70 kV och 11,974,4 km abonnentlinjer
för 1,5—6 kV. Till S. hörde s. å. 42
sekundärstationer för 50, 70 och 130 kV (därav 7
abonnentstationer), 6 fördelningsstationer för 10, 20, 40 och 50
kV samt 726 tertiärstationer (därav 332
abonnentstationer) för 2—40 kV.
Se även Vattenfallsstyrelsen,
suppl. E. Upk.
Statens maskin- och
redskapsprovningsan-stalter, se Maskin- och redskap
s-provningsanstalter.
Statens mejerilånefond, se A n d e 1 s m e j
e-r i f o n d e n och Mejerilånefond, båda
i suppl.
*Statens organisationsnämnd upphörde jan.
1935. Litt.: T. Wärn, »Det statliga
besparings- och organisationsarbetet i Sverige» (i
Nordisk Administrativt Tidsskrift 1933).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
