Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statens potatismjölsnämnd - *Statens provningsanstalt - *Statens rättskemiska laboratorium - Statens sekundärlånefond för jordbrukare - Statens slakterilånefond - Statens sockernämnd - Statens spannmålslagerhusfond - *Statens tryckerisakkunnige - *Statens utlåningsfonder - Statens väginstitut - Stathelle - *Stationär - Statistisk mekanik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Statens potatismjölsnämnd—Statistisk mekanik
904
Statens potatismjölsnämnd, se
Stödåtgärder för jordbruket, suppl.
♦Statens provningsanstalt. Till S. äro
anslutna Brandtekniska laboratoriet och
Väg-laboratoriet (se dessa ord, suppl.).
♦Statens rättskemiska laboratorium. Till
S:s arbetsområde höra även
blodundersökningar i faderskapsmål (se
Faderskaps-fastställelse 2, suppl.) och bestämning
av alkoholkoncentrationen i blodprov, främst
i trafikmål (.se A 1 k o h o 1 p å v i s a n d e,
suppl.).
Statens sekundärlånefond för
jordbrukare, en 1935 upprättad fond med ändamål
att på vissa villkor lämna lån mot säkerhet
av inteckning i jordegendom. Lånen
förmedlas av hypoteksföreningar, centralkassor för
jordbrukskredit och vissa sparbanker.
Utlämnade lån förräntas efter fast, vid lånets
beviljande bestämd räntefot, som av K. m:t
fastställts. Denna är för tiden intill 1 juli
1938 3,6 %. Lån må lämnas till högst 75 %
av vederbörande jordegendoms
belånings-värde, i vilket värde ej må inräknas värdet
av växande skog. Till minst det belopp, till
vilket lån beviljas, skall finnas säkerhet av
inteckningar, liggande inom 3/4 av
egendomens belåningsvärde. Lånerörelsen handhas
av lån e nämnden för sekundär
jordbrukskredit. Se Sv.
Författnings-saml., n:r 276, 1935. Y.
Statens slakterilånefond, en 1933 inrättad
lånefond. Från denna beviljas ekonomisk
förening (vars flesta medl. äro jordbrukare), som
har till ändamål att driva andelsslakteri, lån
för anläggande, inköp el. ombyggnad av
slakteri samt för vidtagande av tekniska
förbättringar i inredning och utrustning. Lån
beviljas till högst s/8 av den av
Lantbruks-styrelsen beräknade kostnaden för de med
lånet avsedda åtgärderna. Se Sv.
Författ-ningssaml., n:r 386, 1933. Y.
Statens sockernämnd, se
Sockersubvention, suppl.
Statens spannmålslagerhusfond, se S p a n
n-måls lagerhusfond.
♦Statens tryckerisakkunnige. S:s uppgifter
övertogos fr. o. m. 1 juli 1935 av en
expedition i Statskontoret.
♦Statens utlåningsfonder. Utom för
lanthushållningens stödjande — flera nya fonder
ha tillkommit under senare år — finnes även
en rad fonder för andra näringars främjande,
t. ex. fiiskeri-, rederi-, hantverks-,
kommun-skogs- och vattenkraftslånefonderna. Antalet
uppgick i senaste riksstat till 47.
Statens väginstitut bildades 1934 ur
Svenska väginstitutet (se d. o.) och är en med
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samarbetande central försöksanstalt inom
vägväsen-det, handhar den statliga materialkontrollen
rörande vägbeläggningar, anordnar
systematiska vägförsök genom provvägar, utför
provningar av vägmaterial m. m. Resultat av
verksamheten framläggas i en särskild
pub-likationsserie. N. v. M.
Stathelle, stad (ladested) i Telemark fylke,
Norge, vid Langesundsfjorden, mittemot
Bre-vik; 601 inv. (1930). Trävaruexport.
♦Stationär. (Fys.) Stationärt är ett
tillstånd, som bibehålies oförändrat genom två
varandra motverkande processer. Så är t. ex.
temp. hos en glödlampas lystråd konstant, då
den värmemängd, som per sek. utvecklas av
den elektriska strömmen, är lika med den,
som förloras genom strålning och ledning.
Jfr Jämvikt, suppl. Sv. B-r.
Statistisk mekanik, den gren av
mekaniken, som genom statistiska metoder finner
allmänna lagbundenheter i de processer, som
äga rum i system, bestående av ett stort
antal kroppar av samma el. olika slag
(molekyler, atomer, elektroner m. m.). S. är av
största betydelse för skilda grenar av
fysiken, ss. kinetiska gasteorien,
termodynamiken och teorien för värmestrålning.
S:s matematiska apparat grundar sig på
föreställningen om ett abstrakt,
mångdimen-sionellt f a s r u m, där antalet dimensioner
är dubbelt så stort som antalet frihetsgrader
(se d. o., suppl.). Koordinater äro (de
rätvinkliga el. generaliserade) koordinaterna och
impulserna. För ett system, bestående av en enda
masspunkt, får man sålunda 6 dimensioner,
då 6 uppgifter (3 koordinater och 3
impuls-komposanter) fordras för att definiera dess
tillstånd. Tillståndet hos ett system av 2
mass-punkter definieras genom läget av en punkt i
ett 12-dimensionellt fasrum o. s. v. Mot
systemets ändring med tiden svarar
systempunktens rörelse i fasrummet. Enl. s. tänker man
sig nu ett stort antal likartade system i
olika utgångstillstånd, definierade genom
motsv. systempunkters läge i fasrummet, och
undersöker dessa punkters rörelse med hjälp
av allmänna teorem, härledda av Liouville
m. fl. ur den klassiska mekanikens lagar.
Systempunkternas täthet i fasrummets olika
delar ger ett mått på de olika tillståndens
sannolikhet; Boltzmann kunde härigenom
härleda ett samband mellan denna sannolikhet
och tillståndens entropi (se Termodyn
a-m i k, sp. 138). En annan följd av s. är
ekvi-partitionsprincipen (se d. o. och
Kvantumstatistik, båda i suppl.). För
molekylernas hastighet i en gas finner man Maxwells
fördelningslag, enl. vilken antalet molekyler
med hastigheter mellan u och u + du är
pro-mu2
portionellt mot w2 e T du, där m är
molekylmassan, k Boltzmanns konstant (se
Termodynamik, sp. 138), T absoluta temp.
och e basen för de naturliga logaritmerna.
Kunna molekylerna utom rörelseenergi ha
energi av annan art, t. ex. genom aktivering
(se d. o., suppl.) el. genom att de röra sig
i ett kraftfält med potential, så träder i st. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
