Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenman, a.-b., Aug. - *Stenman, G. H. - *Stenroth, O. E. - *Stensele - Stensgård, Abraham Axel Henrik - *Stensiö, E. - *Stenström, K. J. - Stenton, Frank Merry - *Stenåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Stenman, G. H.—Stenåldern
916
Eskilstuna järnmanufakturfabrik med tillv.
av gångjärn, reglar, haspar, märlor,
fönsterbeslag, träskruv m. m. Aktiekap. 4 mill. kr.,
årligt tillv.-värde omkr. 8 mill. kr.; omkr.
740 arb.
*Stenman, G. H., som numera driver
konsthandel i Stockholm, utnämndes 1937 till
hovintendent.
*Stenroth, O. E., avgick som ordf, i
Föreningen Norden i Finland 1937.
*Stensele, se även Storuman 2, suppl.
Stensgård, Abraham Axel Henrik,
agronom (f. 189 3 23/3). Blev fil. kand, i
Uppsala 1916, avlade agronomexamen vid Ultuna
1918, anställdes s. å. i Sveriges allmänna
lantbrukssällskap, blev 1928 föreståndare för dess
marknadsbyrå och är sedan 1933
Lantbrukssällskapets verkst. dir. S. har arbetat
särskilt för jordbrukets avsättningsförhållanden
och därvid i hög grad bidragit till
genomförandet i Sverige av ett ordnat
marknadsinformation ssystem för jordbruket samt tagit
del i organiserandet av den ekonomiska
fören ingsrörelsen. Han var utredningsman i
jord-bruksutredningen (se d. o., suppl.) och i 1936
års utredning ang. kompensation för
jordbrukets arbetstidsbegränsning samt har
publicerat artiklar i facktidskrifter och tidningar. Y.
*Stensiö, E., blev 1933 prof, i paleontologi
och historisk geologi vid Uppsala univ. men
återbördades 1935 till sin tidigare befattning
vid Riksmuseet i Stockholm. S:s senare
arbeten ha ytterligare befäst hans ledande
ställning inom den anatomiskt och fylogenetiskt
inriktade paleozoologien, och Riksmuseets
paleozoologiska avd. har under hans ledning
blivit en internationell central för sådan
forskning. Bland S:s viktigaste
forskningsresultat märkes den i flera arbeten
genomförda utredningen av de tidigare s. k.
pansar-fiskarnas anatomi och släktskapsförhållanden.
»Pansarfiskarna» ha av S. visats innefatta
ett flertal grupper med vitt skilda ställningar
inom ryggradsdjurens system, och flera av
dessa grupper ha genom S:s undersökningar
fått en vittgående betydelse för kännedomen
om ryggradsdjurens utveckling (jfr Fiskar,
Ostrakodermer och Pansarhajar,
alla i suppl.). Beträffande choanaterna och
aktinopferygierna (se Fiskar, suppl.) har
S. utfört pioniärarbeten av grundläggande
betydelse och bl. a. påvisat, att bland
aktino-pterygierna flera parallella utvecklingslinjer
leda från de primitiva formerna (Chondrostei)
till de förr som enhetlig grupp ansedda
Uo-lostei. — Bland S:s senaste arbeten märkas:
»On the placodermi of the upper devonian of
East Greenland» (i Medd. om Grönland 1934
och 1936), »On the heads of certain
Arthro-dires» (i Vet.-akad:s Handl. 1934), »Sinamia
Zdanskyi, a new amiid from the lower
creta-ceous of Shantung, China» (i Palaeontologia
Sinica 1935), »Notes on the endocranium of
a devonian Cladodus» (Bulletin of the
Geo-logical Institution, Uppsala, 1937) samt, tills.
m. N. Holmgren, kapitlet »Kranium und
Visceralskelett der Akranier, Cyclostomen
und Fische» i »Handbuch der vergleichenden
Anatomie der Wirbeltiere», utg. av L. Bolk
m. fl. (1936). G. S.-Sgh.
*Stenström, K. J., dog 1933 21/7.
Stenton [stentn], Frank Merry, engelsk
historiker och universitetslärare (f. 1880),
prof, i nyare historia vid Readings univ.
sedan 1912. S. räknas som en av Englands
ledande historiker och som den främste
kännaren av det engelska feodalväsendets och de
nordiska bosättningarnas i England historia.
Han har bl. a. utgivit »Types of manorial
structure in the northern Danelaw» (1910),
»Early history of the abbey of Abingdon»
(1913), »The free peasantry of the northern
Danelaw» (1926), »The danes in England»
(1927), »The first century of english
feuda-lism» (1932), de viktiga
urkundspublikatio-nerna »Documents illustrative of the social
and economic history of the Danelaw» (1920;
med inl.), »Gilbertine charters» (1922),
»Facsi-miles of early charters from Northamptonshire
collections» (1930) och »Norman London»
(1934). S. är även ortnamnsforskare. Han har
utgivit »Place-names of Berkshire» (1911) och
utger tills, m. A. Mawer »The survey of
english place-names» (1924 ff.). — Hans maka,
Doris M. S., är ävenledes historiker och
föreläsare i historia vid Readings univ. Hon
har utgivit en rad viktiga
urkundspublika-tioner, särskilt »The pipe rolls» för 1190—
1201 (1925 ff.), »The earliest Lincolnshire
assize rolls A. D. 1202—1209» (1926), »The
earliest Northamptonshire assize rolls A. D.
1202 and 1203» (1930) och »Rolls of the
ju-stices in Eyre for Lineolnshire 1218—19 and
Worcestershire 1221» (1934). E. E-l.
*Stenåldern. De senaste årens forskning
om s. har varit livlig och givit nya
problemställningar. Särskilt genom G. Schwantes’
(se d. o., suppl.) undersökningar har under
senare år s. i Schleewig-Holstein blivit väl
klarlagd. Några grovt slagna flintor från
Schaalseetrakten kunna möjl. tillhöra
Mous-tiertiden (se Paleolitiska perioden),
men först från senpaleolitisk tid ha säkra
lämningar påträffats. Flera boplatser ha
upptäckts i Hamburgstrakten, bl. a. en mycket
betydande vid byn Meiendorf. Därifrån
kommer ett rikt material av renhornsföremål,
flintor och även några på stenplattor
inristade djurbilder. Lämningarna efter
vegetationen visa, att boplatsen tillhör tiden kort
efter isens avsmältning i dessa trakter.
I Danmark ha bl. a. boplatser från
Magle-mosetid påträffats på v. Jylland, inom
områden, som tidigare ansetts som obebodda
under detta skede. Man har kunnat
konstatera, att formvärlden från denna tid delvis
lever kvar långt ned i tiden vid sidan av
andra kulturer inom andra delar av landet.
I Sverige har man på västkusten funnit
lämningar efter en mycket primitiv kultur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
