Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Stenåldern - Step - Stephan, Horst - *Stéphanie - Stephens, James - Stereofilm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Step—Stereofilm
918
efter fyndplatserna kallad
Råö-Varbergskultu-ren (Råö ligger på Onsalalandet i n. Halland).
Emellertid är det ännu osäkert vilken
ställning dessa grova flintor intaga. Något yngre
är den betydande boplatsen på Sandarna (se
d. o., suppl.) vid Göteborg, från Ancylustid. Till
stor del tillhöra fynden härifrån
Madeleine-tidens (se Paleolitiska perioden)
kulturkrets, men å andra sidan förekomma
samtidigt föremål av typer, som i allm.
ansetts vara betydligt yngre, frän Ertebölletid
(se E rteböllek u 1 tur, suppl.). Möjl.
delvis samtidig med Sandarnaboplatsen är en stor
kulturgrupp, som under de senaste åren
upptäckts i n. Sverige; dess redskapskultur
karakteriseras av grovt tillslagna kvarts- och
kvartsitföremål, av vilka några visa påtaglig
överensstämmelse med den norska
Komsakul-turen (se d. o., suppl.). Enl. senaste rön kan
Komsakulturen anses omspänna en tidrymd
från senglacial tid till slutet av Ancylustid;
trol. finns något samband mellan de två
kulturgrupperna i Sverige och Norge.
Vad beträffar den yngre s. ha de senaste
årens undersökningar särskilt berört
östsve-rige och delvis kastat ett helt nytt ljus över
den s. k. östsvenska boplatskulturen (se d. o.).
Boplatsfynd från Närke, Uppland och
Södermanland visa tydligt, att dessa trakter redan
under döstiden stått under ett starkt
inflytande från de megalitiska bygderna i
Västsverige. Från denna tid ha i Södermanland
på flera ställen — de två viktigaste vid
Vrå (se d. o., suppl.) och Mogetorp vid
Katrineholm — lämningar av en bondekultur
från döstid påträffats, vilka visa, att
sex-radigt korn och två sorters vete odlats här
samt att man haft vindruvor; flera
rektangulära husgrunder höra även till dessa
fyndkomplex. 1937 upptäcktes där tre
hällkist-platser, i Barva, Gillberga och vid Lundby.
Andra undersökningar i Östergötland och
Småland visa, att det längs östkusten är ett
obrutet samband mellan den tidigare kända
blekingska boplatskulturen och den
mellansvenska.
Nyare litt.: G. Schwantes, »Vorgeschichte»
(i V. Pauls und O. Scheel, »Geschichte
Schles-wig-Holsteins»; bd 1, 1934 ff.); K.
Langen-heim, »Die Tonware der Riesensteingräber in
Schleswig-Holstein» (1935); Th. Mathiassen,
»Gudenaa-kulturen» (i Aarböger for Nordisk
Oldkyndighed og Historie 1937); J. Böe och
A. Nummedal, »Le Finnmarkien. Les origines
de la civilisation dans 1’extréme Nord de
1’Europe» (Oslo 1936); J. Alin, N. Niklasson,
H. Thomasson, »Stenåldersboplatsen på
Sandarna vid Göteborg» (1934); A. Bagge,
»Stenåldersboplatsen vid Humlekärrshult» (i
Kalmar Läns Fornminnesfören :s Medd. 1936)
och »Stenåldern vid Torne träsk» (i
Norrbotten 1937). H. An.
Step, revydans av amerikanskt
negerursprung, karakteriserad genom dansrytmens
markering enbart genom stötar med
fotsu
lorna (steppa), under det att kroppen föres
så gott som ledlös. Dess teknik har drivits
till akrobatik utan konstnärligt värde.
Step-steg ingick även i den s. k. sjömansjiggen
samt i en del nordengelska danser. V. Fr.
Stephan [JtèTan], H o r s t, tysk teolog (f.
1873), prof, i systematisk teologi i Marburg
1914 och i Leipzig 1926. S., som tillhör den
av A. Ritschl (se d. o.) påverkade riktningen,
började som kyrkohistoriker men övergick
sedan till systematiken. Bland hans många
skrifter märkas: »Herder in Bückeburg»
(1905), »Luther in den Wandlungen seiner
Kirehe» (1907) och »Glaubenslehre» (1921;
2:a uppl. 1928). I »Handbuch der
Kirchen-geschichte», utg. av G. Krüger, har S. skrivit
bd 4, »Die Neuzeit» (1909; 2:a uppl. 1931).
S. utger 1920 ff. Zeitschift für Theologie und
Kirehe. Hg Pl.
*Stéphanie utgav 1935 memoarerna »lch
sorllte Kaiserin werden» (sv. övers. 1936).
Stephens [stivnz], James, irländsk skald
(f. 1882), växte upp i fattigdom, »upptäcktes»
och hjälptes av G. W. Russel. S. debuterade
med poesi, »Insurrections» och »The lonely
God» (båda 1909), och har gett ut ytterligare
ett tiotal samlingar, bl. a. »Reincarnations»
(1918); »Collected poems» utgåvos 1926. Hans
roman »The charwoman’s daughter» (1912)
från en hyreskasern i Dublin är ett
mästerverk av poesi och realism i skildringen av
keltiskt kynne; »The crock of gold» (s. å.) är
en fesaga med zigenare och övernaturliga
väsen. Senare prosaverk äro »The demi-gods»
(1914), »Hunger» (1918) och »Deirdre» (1923)
samt novellerna »Here are ladies» (1913) och
»Etched in moonlight» (1928) m. m. — S.
ställes utomordentligt högt i Irland för sin
harmoniska stil och djupa självständighet.
Under senare delen av sitt författarskap har
S. väsentligen sysslat med de gaeliska
traditionerna. R-n B.
Stereofilm, film, som ger en verkligt, ej
blott skenbart plastisk bild, erhålles genom
att man upptager två filmer från olika
ståndpunkter och låter varje öga se den dithörande
bilden (se S t e r e o s k o p i). Detta kan ske
antingen genom blinkmetod, så att de olika
bilderna växelvis kastas på duken, medan
samtidigt en blinkapparat täcker för det öga
som ej skall användas, eller genom
anaglyf-metoden (se Stereoskop), då de två
bilderna kopieras i rött och grönt, ofta på båda
sidor av en och samma film, och urvalet sker
med röda—gröna glasögon, och slutligen med
hjälp av de nyaste polarisationsfiltren. Dessa
bestå av enkristalliga skikt eller i
kolloid-hinnor ingjutna kristaller av herapatit, ett
liksom turmalin verkande ämne (jodkinin),
som ger lineärt polariserat ljus. Projicieras
bilderna med filtra, vilkas polarisationsplan
äro vinkelräta mot varandra, kunna de
betraktas med motsvarande glasögon och ge då
utan färgverkan eller ansträngning av
ögonen en mycket god plastik. Odts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
