Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Stereofotogrammetri - Stereogram - Stereometer - Stereoprojektion - *Sterilisering - *Sterilitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Stereofotogrammetri—Sterilitet
920
♦Stereofotogrammetri synes få allt större
betydelse, dels emedan höj duppgifter oftare
fordras, dels emedan enklare arbetsmetoder,
med strängare system för injusteringen,
utvecklats. Multiplextypen (se
Fotogrammet r i, suppl.) synes överträffa
förväntningarna i noggrannhet. — Ny litt.: C. F.
Baesch-lin och M. Zeller, »Lehrbueh der
Stereophoto-grammetrie» (1934); K. Schwidefsky, »Ein:
führung in die Luft- und Erdbildmessung»
(1936); Fischer, »Das Luftbildwesen» (s. å.);
Ronssilhe, »La photogrammétrie et ses
appli-cations générales» (s. å.); H. Lüscher,
»Kar-tieren nach Luftbildern» (1937). Odts.
Stereogra’m, perspektivisk grafisk
framställning. De s., som inom geologien brukas
för åskådliggörande av de tektoniska
förhållandena i en viss trakt, äro vanl.
parallell-perspektiviska, för att man lätt skall
kunna göra mätningar på dem. Särskilt nyttjar
man blockstereogram el.
blockdiagram, varmed förstås sådana s., som
erhållas genom att man tänker sig ett utskuret
parti av jordskorpan uppdelat i av vertikala
plan begränsade block, vilkas överyta visar
den geologiska kartan och de vertikala
planen geologiska profiler genom berggrunden
(se bild, ovan). N. Zn.
Ritstereometer.
Stereometer, urspr. en mätapparat för
närbilder, har numera i formen ritstereometer
blivit en starkt förenklad och lättskött,
särskilt för flygbilder avsedd apparat för
bestämmande av höjdskillnader i anslutning
till kända höjder (Zeiss-Aerotopograph). Odts.
Stereoprojektion, projektion av
stereoskopiska bilder, utföres särskilt för
kinemato-grafi (se d. o., suppl., sp. 984).
♦Sterilisering. 2. S. sker i regel genom ett
operativt ingrepp (avskärande av sädesledarna,
resp, äggledarna). Detta är lindrigt (särskilt
hos män) och praktiskt taget riskfritt;
varken den fysiska eller psykiska status
förändras i övrigt till följd därav. S. bör noga
skiljas från kastrering (se K a s t r e r a,
även i suppl.), med vilken den icke har
någonting annat gemensamt, än att
fortplantningsförmågan i båda fallen går
förlorad. De, som ifrågakomma till s., äro olika
grupper av ärftligt mindervärdiga el. abnorma,
i främsta rummet sinnesslöa, ett flertal
sinnessjuka, personer, hemfallna åt svår kronisk
alkoholism etc., även allmänt »efterblivna»,
i olika hänseenden asociala och särskilt
kriminella. S. av ärftligt blinda, ärftligt
dövstumma m. fl. av svårare ärftliga sjukdomar
lidande förekommer också. S. kan antingen
ske tvångsvis, efter vederbörande myndighets
medgivande, el. frivilligt, d. v. s. på ansökan
eller efter medgivande av personen i fråga.
Tanken på s. har rönt häftigt motstånd
från många håll — bl. a. har den bekämpats
av etiska och religiösa skäl (katolska kyrkan
har t. ex. tagit ställning mot s.) men ofta
också av ren okunnighet eller t. o. m. illvilja
— men har alltmer brutit igenom. Sedan
1907 ha lagar om s. införts i 30 av Amerikas
förenta stater, och f. n. existera sådana lagar
i 24 av dem samt i två stater i Kanada (1928
—33), vidare i Schweiz (i kant. Vaud sedan
1928), i Danmark (sedan 1929, ersatt av nya
lagar 1934 och 1935), i Tyskland (sedan 1933,
ändrad 1935), i Norge (sedan 1934) och i
Finland (sedan 1935). I England har förslag om
(frivillig) s. nyligen framlagts av en för detta
ändamål tillsatt statlig kommitté. I Sverige
antogs efter mångåriga utredningar och
förberedelser av 1934 års riksdag en lag om s.,
vars huvudbestämmelse har följ, lydelse: »Kan
med skäl antagas att någon som lider av
sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan
rubbning av själsverksamheten är på den grund
för framtiden ur stånd att handhava
vårdnaden om sina barn el. kommer att genom
arvsanlag på avkomlingar överföra sinnessjukdom
el. sinnesslöhet, må utan hans samtycke
sterilisering å honom företagas, där han . . .
varaktigt saknar förmåga att lämna giltigt
samtycke till åtgärden.» 1936 framlade
befolk-ningskommissionen ett förslag om viss
ändring och utvidgning av denna lag, huvudsaki.
i syfte att möjliggöra (frivillig) s. av vissa
ärftligt mindervärdiga, bl. a. kriminella, som
nu ej falla under densamma. — Emedan den
ärftliga undermåligheten ofta beror av
recessiva faktorer (se Ärftlighet), kan
rasförbättring genom s. endast långsamt komma
till stånd; likväl torde man alltmer ha blivit
ense därom, att s. är ett av samhällets
viktigare medel för att förhindra folkmaterialets
försämring och urartning. — Litt.: Statens
Offentliga Utredningar 1929: 14, 1933: 22,
1936: 46; N. v. Hofsten, »Ärftlighetslärans
grunder», II (1931), s. 365 ff., och
»Sterilise-ringsfrågan ur rasbiologisk synpunkt» (1933);
F. Borg, »Ett döende folk» (1935), s. 110 ff.
F. B-g.
♦Sterilitet. (Bot.) Jfr Bastard och
Självsteril, båda i suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
