- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 23. Supplement. Luleå stift - Övralid /
927-928

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Stjernberg, N. F. - St. John, Ch. E. - *Stjärnfors - *Stjärnhop - *Stjärnkataloger - Stjärnmotor - *Stjärnor - *Stjärnsund - *Stjärnsystemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

927

St. John—Stjärnsystemet

928

staternas liv»; en ny, utvidgad uppl. av
»Kriminalpolitik» utkom 1935.

St. John [sent d$å’n], C h. E., se Saint
John, Ch. E., suppl.

♦Stjärnfors. Träsliperiet i S. är nedlagt.
A.-b. Stjernfors-Ställdalen driver dessutom
järnbruk i Bredsjö, gruvdrift i
ösjöbergs-och Rishöj dsbergsfälten, sågverk vid Skäret
och Hjulsjö, pappersbruk och sulfitfabrik vid
Ställdalen.

♦Stjärnhop. Undersökningarna ang. de
klotformiga stjärnhoparnas avstånd och
allmänna egenskaper ha förts fram till en viss
avslutning av H. Shapley (se d. o., även i
suppl.). De öppna s. ha varit föremål för
ingående undersökningar, bl. a. av R.
Trump-ler och P. A. Collinder (se d. o., båda i suppl.).
Den senare har utgivit en omfattande
monogr. över 471 öppna s:s avstånd och
strukturegenskaper (1931; akad. avh.). Av dessa
objekt hade Collinder själv upptäckt över
100. K. Lmk.

♦Stjärnkataloger. Den av F. W.
Risten-part planerade sammanfattningen av de
noggranna stjärnpositioner, som bestämts före
1900, har för stjärnor n. om ekvatorn
fullständigt utgivits under preussiska vet.-akad:s
egid i samlingsverket »Geschichte des
Fix-sternhimmels» (1922—36), som omfattar 24
dir. En fortsättning, som skall innehålla
stjärnor s. om ekvatorn, är under utgivning.
För stjärnor, som observerats mellan 1900 och
1925, har R. Schorr uppgjort ett lexikon, i
vilket man finner källhänvisningar för varje
stjärna. Ett resonerande bibliografiskt verk
över stjärnkatalogerna, som är under
utarbetande vid observatoriet i Lund, visar, att
sedan 1745 över 1,000 s. upprättats. K. Lmk.

St järnmotor, se Flygmotor, suppl., sp. 156.

♦Stjärnor. Det område av astronomien,
som utvecklats kraftigast både med avseende
på uppställda nya teorier och på ökning av
det föreliggande observationsmaterialet, är
stellarastronomien. Så mycket nytt material
har här tillkommit, att man skulle vilja
kalla den gångna tiden sedan sekelskiftet de
stora sammanfattningarnas period. Mest
omfattande är »Geschichte des Fixsternhimmels»
(se Stjärnkataloger, ovan), därnäst
Henry Draperkatalogen, som med sina
fortsättningar innehåller omkr. 500,000 s. De
uppmätta stjärnparallaxerna ha
sammanställts av H. N. Russell. Dubbelstjärnorna,
som nu beräknas till omkr. 25,000, ha
sammanställts i det stora katalogverk, som
utgavs av R. G. Aitken 1931. R. Schorr har gjort
en förträfflig sammanställning av
stjärnornas rörelser. Om radialhastigheterna kan
hänvisas till Voütés sammanfattningar.

Man ställer sig visserligen kritisk mot det
Russellska evolutionsschemat, men däremot
har Russells diagram över sambandet mellan
stjärnornas absoluta ljusmängd och temp. i
deras atmosfärer (spektralklasserna)
bekräftats, och det är tydligt, att det har att göra

med s:s allmänna utvecklingsgång. Om
diagrammet framställes så, att ljusmängderna
avsättas med växande magnituder uppåt och
spektralklasserna åt höger, så att med
växande längd i sistnämnda riktning även
rödhets-graden växer eller, vilket är detsamma, temp.
sjunker, får det utseendet av eller, enl. de
senaste undersökningarna, av . Detta
betyder, att den absoluta storleken växlar föga
från de röda jättarna längst t. h. och till de
vita jättarna längst t. v., medan den däremot
snabbt och med en viss likformighet sjunker,
då s. från vita jättar förvandlas till röda
dvärgar ej alltför långt borta från
slocknandet. Den sneda linjen åt v. i diagrammet är
representativ för det stora flertalet s.; vår sol
ligger nära dess mitt.

Ehuru materialet för bestämning av s:s
massor är begränsat till omkr. 150
dubbelstjärnor, synas dock resultaten äga en
väsentlig räckvidd. Genom en rad
undersökningar (av Hertzsprung, Russell, Luyten,
Lundmark m. fl.) har framgått, att en
mass-luminositetsrelation råder, d. v. s. ett bestämt
samband mellan s:s absoluta ljusmängd och
materiemängd (massa). Då nu
dubbelstjärnorna med avseende på sina fysikaliska
egenskaper icke skilja sig från de enkla s., kan
denna massluminositetsrelation överföras till
s. över huvud. Det berättigade häri framgår
främst därav, att A. S. Eddington vid sina
undersökningar över s:s inre byggnad
visade, att den ovannämnda luminositetslagen
måste existera. — En mängd
specialundersökningar över s:s ljusstyrkor, färger, massor,
tätheter och dimensioner har företagits under
senare år. K. Lmk.

♦Stjärnsund. 1. Avelsbesättningen på S.
är av stor betydelse även för utvecklingen
av svensk röd och vit boskap (se
d. o.). Numera hållas årl. stora
avelsdjurs-auktioner på S.

2. Ehuru järnindustrien numera huvudsaki.
är koncentrerad till Långshyttan, driva
Klosterverken fortfarande valsverk samt urfabrik
i S. Klosters a.-b., som 1934 ändrade sitt
namn till Stjärnsunds a.-b., har i S. en
ångsåg med tre ramar, kantverk, hyvel m. m.
S. å. ändrade Rällingsbergs grufve-a.-b. sitt
namn till Klosters a.-b. samt övertog av
det äldre Klosters a.-b. de tillgångar, som
höra samman med järnindustrien. Sedan 1934
upprätthåller Jukkasjärvi kommun med
statsunderstöd en arbetskoloni i S. G. Rbg.

♦Stjärnsystemet. De senare årens arbeten
ha hävt den skillnad, som man för ett tiotal
år sedan trodde fanns mellan vårt s:s
dimensioner och de övriga systemens. Det förra kan
tydligen nå högst 190,000 ljusår i
Vintergatans plan. Det har visat sig, att
Andro-medasystemet har en utsträckning av omkr.
200,000 ljusår, och övriga s. äro i regel
varken så stora som vårt s. eller
Andromeda-systemet. Man synes kunna anslå 30,000
ljus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 23:15:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfec/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free