Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Stockholm - Nya bostadsområden - Förorts- och sommarbebyggelse - Arkitektur - Monument - Kyrklig och administrativ indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931 Stockholm (Förorts- och sommarbebyggelse—Kyrklig och administrativ indelning) 932
pet parkområde fritt liggande
huskroppar, de s. k. lamell- och
punkthusen. Delvis på dessa
områden men framför allt på
Kungsklippan har även en
moderat höghustyp (8—10
våningar) kommit till användning.
Under de senaste åren ha
hyreshus i lamellsystem men i regel
av lägre höjd (vanl. 3 våningar)
och mindre bredd, s. k. smalhus,
börjat byggas även på de
tidigare för enfamiljshus reserverade
ytterområdena (Traneberg,
Hammarby, Ekhagen, Hjorthagen).
Förorts- och
sommarbebyggelse. Förortsbebyggelsen med
enfamiljshus, som eljest utgör det
mest framträdande draget i S:s
utveckling under 1900-talet, med
de kommunala
trädgårdsstädernas villa- och småstugeområden
som typbildande, fortgår
alltjämt såväl inom som utom S:s
administrativa område.
Behovet av enhetlig planering inom
detta för varje år växande
Storstockholm har lett till
uppgörandet av en regionplan (1935).
Ett nytt moment i utvecklingen
utgör emellertid den framför
allt i skärgården över stora
områden spridda
sportstugebebyg-gelsen, som skapat begreppet
Sommar-Stockholm. Det moderna
friluftslivet har även medfört andra problem, vilkas
lösning påbörjats bl. a. genom Flatens
friluftsbad och Tyresta friluftsreservat.
Arkitektur. Den senaste
Stockholmsarki-tekturen har fått sin prägel av den s. k.
funk-tionalismen (se d. o., suppl.), som nu
dominerar icke blott affärshus- och
bostadsbebyggelsen utan också de offentliga byggnaderna.
Mer el. mindre traditionellt utformade äro
bland dessa endast om- och tillbyggnaden av
kanslihuset (arkitekterna G. Clason och W.
Gahn, färdigt 1937), Medborgarhuset
(arkitekt M. Westerberg, tävling 1930, påbörjat
1937) och Sjöhistoriska museet (arkitekt R.
Östberg, byggnaden färdig 1935). Andra nya
museer äro Tekniska museet (arkitekt R.
Hjorth, byggnaden färdig 1936) och det
påbörjade Historiska museet (arkitekterna B.
Romare och G. Scherman); en modern
äm-betsverksbyggnad är
Riksförsäkringsanstal-ten (arkitekt S. Lewerentz, 1932). En rad
moderna skolbyggnader har under de senaste
åren tillkommit, främst Olovslundsskolan (1930,
med väggmålning av S. Erixson), Katarina
realskola (arkitekterna D. Dahl och P.
Hed-qvist, 1931, skulpturer av S. Blomberg och
E. Grate), Brommaläroverket (1936), Södra
kommunala mellanskolan (s. å.) och
Yrkesskolorna (1937), alla av P. Hedqvist, samt
Högre allm. läroverket för flickor (1936) och
Karta över sommarbebyggelsen kring Stockholm.
Eriksdalsskolorna av N. Ahrbom och H.
Zim-dahl. Två stora sjukhusbyggen dominera, det
under uppförande varande Karolinska
sjukhuset (se d. o., suppl.) på Norrbackaområdet
med i närheten planerade nybyggnader för
Karol. inst. (arkitekt T. Ryberg, tävling 1937)
och det efter ett stort utredningsarbete av
Hj. Cederström 1937 beslutade
Södersjukhuset på Arstaberget. Vidare märkes Eastman
-institutet för barntandvård (arkitekt W.
Johanson, 1936). Nya sportanläggningar äro
Tennisstadion på Östermalm (arkitekt T.
Wennerholm, 1930) och tennishall i Alvik
(arkitekt W. Gahn, 1937), Sportpalatsets
inomhusbad (arkitekt J. Adrian, 1934) och
Vanadislundens friluftsbad (arkitekt P.
Hedqvist, färdigt 1937). Banbrytande inom
industriarkitekturen äro Kooperativa
förbundets anläggningar, innefattande även
moderna arbetarbostäder, på Kvarnholmen samt
Konsumhuset på Söder (arkitekt E.
Rockström, 1933); av betydelse för Slusstraktens
nydaning är ombyggnaden av förbundets
fastigheter i Stadsgården med den nya
Kata-rinahissen (arkitekt O. Thunström, 1935).
Monument. Det mest betydande offentliga
konstverk, som tillkommit under de senaste
åren, är C. Milles’ »Orfeus» vid Konserthuset
(1936). G-dJ-n.
Kyrklig och administrativ indelning.
Folkmängden har i en del fönsaml. (t. ex. Matteus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
