Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stodola, Aurel - Stojadinović, Milan - *Stokesska lagarna - Stoklasa, Julius - Stokowski, Leopold Antoni Stanislaw (Louis Stokes) - Stolpe, Sven - *Stomberg, A. A. - *Stomberg, A. E. - Stone, Lewis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Stojadinovic—Stone
944
und Gasturbinen» (1903; 6:e uppl. 1925), har
varit av största betydelse för ångturbinens
utveckling. S. har även utgivit »Gedanken
zu einer Weltanschauung vom Standpunkte
des Ingenieurs» (1932). Led. av sv. Vet.-akad.
(1932). T. L-k.
Stojadinovic [ståjadPnåvitj], Milan,
jugoslavisk statsman (f. 1888), tidigare prof, i
finansrätt och bankdir. i Belgrad. S.
invaldes i skupsjtinan som radikal, var
finansminister 1922—26 (med
ett avbrott 1924) och
1934—35. Sedan juni
1935 är han
ministerpresident och
utrikesminister. Under denna
tid har diktaturen
inom landet mildrats
något och landets
ställning utåt stärkts,
bl. a. genom ett för
Jugoslavien
förmånligt fördrag med
Italien 1937; vidare ha
en rad handelsfördrag ingåtts och stora
offentliga arbeten igångsatts. En häftig strid
1937 med oppositionen inom parlamentet och
ortodoxa kyrkans ledning ang. konkordat med
Vatikanen ledde slutligen till en
kabinetts-rekonstruktion okt. s. å. A. A-t.
*Stokesska lagarna. Den teoretiska
förklaringen till Stokes’ andra lag (att
fluorescens-Ijusets våglängd är större än våglängden för
det ljus, som uppväcker fluorescens) ligger i
kvantumteoriens grundsats, att energikvantas
storlek är proportionell mot frekvensen och
alltså omvänt proportionell mot våglängden.
Då fluorescensljusets energi kommer från den
uppväckande strålningen, kunna dess
energi-kvanta ej vara större, dess våglängd ej vara
mindre än primärstrålningens. Undantag
förekomma (»anti-stokessk fluorescens»), om de
fluorescerande molekylerna äro aktiverade och
alltså ha en överskottsenergi, som kan bidraga
till fluorescensljuset. Då aktiverade
molekyler i regel äro sällsyntare än sådana i
normaltillståndet (jfr Statistisk m e k
a-n i k, suppl.), äro de anti-stokesska linjerna
vanl. ljussvaga. Sv. B-r.
Stokiasa [stå’k-], J u 1 i u s, tjeckisk
agri-kulturkemist och växtfysiolog (1857—1936),
prof, vid tekn. högskolan i Prag 1894 och dir.
för den statliga försöksanstalten för
växtodling där. S. utförde betydande arbeten inom
markfysiologien (skrev bl. a. »Handbuch der
biophysikalischen und biochemischen
Durch-forschung des Bodens», 1926). Han gjorde
undersökningar över den fysiologiska
betydelsen av bl. a. fosfor, svavel och selen,
studerade ingående kaliums betydelse för
sockerbetorna och aluminiums utbredning i naturen
(Ȇber die Verbreitung des Aluminiums in der
Natur», 1922). Vidare märkas undersökningar
över radioaktivitetens inverkan på
ämnesomsättningen hos växter och djur. De industri-
ella rökgasernas betydelse för växtligheten
behandlades bl. a. i »Die Beschädigungen der
Vegetation durch Rauchgase und
Fabriksex-halationen» (1923). N. Jn.
Stokowski [ståkå’fski], Leopold
Antoni S t a n i s 1 a w, eg. Louis Stokes,
nordamerikansk dirigent (f. 1882 i
London), av skotsk-polsk
härkomst. Utbildades
vid Royal college of
music och
Pariskon-servatoriet. Efter att
ha verkat som
organist i London och New
York blev S. 1909
dirigent vid
Cincin-natis symfoniorkester
och innehar sedan
1912 samma
befattning vid
Filadelfia-orkestern (sedan 1936
tills, m. E. Ormandy). S. anses som en av
samtidens främsta orkesterledare. G. M.
Stolpe, Sven, författare (f. 1905 2,/8),
tillie. 1930, har utgivit essäsamlingen »Två
generationer» (1929), romanerna »I dödens
väntrum» (1930), »Feg» (1931), »Madame
Sal-lerin» (1932), »Järnbröderna» (1933), studier
över Sigfrid Siwertz (1933) och Hjalmar
Söderberg (1934) samt essäsamlingarna
»Livs-dyrkare» (1931), »Den kristna falangen»
(1934) och »Det svenska geniet» (1935). S.
debuterade som opponent mot samtida svensk
idylldiktning; under inflytande först av N.
Söderblom och senare av R. Fangen (se d. o.)
har han övergått till en kristen
livsåskådning och förklarade sin anslutning till
Ox-fordgrupprörelsen i »Kopparsmeden
Alexander» (1936). J. L-t.
*Stomberg, A. A., var 1898—1907 prof, vid
Gustavus Adolphus college. Han är led. av
styrelsen för Augustana college sedan 1910,
ordf, i Svenska kulturförbundet i Amerika,
har skrivit en mängd artiklar i
nordamerikansk press om Sverige, bearbetat svenska
texter för skolbruk etc. N-thH.
*Stomberg, A. E., avgick dec. 1936 som
chefred, för Stockholms-Tidningen
Stockholms Dagblad och är sedan 1937 andre red.
i Svenska Dagbladet.
Stone [ståun], Le w i s, nordamerikansk
filmskådespelare (f. 1878). S. utbildades till
militär, deltog i spansk-amerikanska kriget
1898, blev därefter skådespelare och
uppträdde många år i landsorten, innan han slog
igenom i New York. Under världskriget var
han 1917—18 infanteriinstruktör och nådde
majors rang. Filmdebuten skedde 1915, och
1919 lämnade S. scenen för att helt ägna
sig åt filmen. Han har uppburit en mängd
karaktärsroller, inalles i ett åttiotal filmer,
av vilka de viktigaste äro »Scaramouche»,
»Fången på Zenda», »Den sköna Helenas
privatliv», »Patrioten» (den sistnämnda med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
