Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stone, Lewis - Stopes, Marie Carmichael - Stoppande medel - Stora Dala - *Stora Dyrön - *Stora Ekebergs sanatorium - *Stora Kopparbergs bergslags a.-b. - *Stora Köpinge - *Stora Malm - *Stora Sundby - *Storavan - *Storbritannien - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Stopes—Storbritannien (Näringsliv)
946
Jannings), »David Copperfield», »Kapten på
Singaporelinjen» och flera Garbofilmer, bl. a.
»Christina», där han framställde Axel
Oxenstierna. R. A-g.
Stopes [ståups], Marie Carmichael,
engelsk botanist (f. 1880), fil. dr. S. har
ägnat sig åt studiet av de sexuella
problemen samt verkat för ökad sexuell
ansvarskänsla, sexuell hygien och födelsekontroll.
Ehuru de teoretiska förutsättningarna för en
del av S:s förslag om
befruktningsförebyg-gande knappast kunna sägas vara fullt
vetenskapligt grundade, äro dock hennes
praktiska anvisningar värdefulla och i allm.
empiriskt styrkta. Av S:s skrifter äro på sv.
utg. »Äkta makar» (1922), »Ett sunt
för-äldraskap» (s. å.) och »Varaktig kärlek»
(1929). J. B-m.
Stoppande medel. Behandling av diarré
riktar sig i första hand mot
sjukdomsorsaken. Ehuru symtomet diarré ofta utgör en
försvarsreaktion från organismen för att
befria sig från olämpligt tarminnehåll, kan
det stundom bli nödvändigt att ingripa med
symtomatisk behandling. Bland de viktigare
medlen kunna nämnas garvsyra samt
preparat och droger, som innehålla garvsyra
(tannin). Opiumpreparat ha i många fall en
lugnande inverkan på de abnormt livliga
tarmrörelserna. Viss föda kan genom sin halt
av garvsyra verka stoppande, ss. blåbär,
té och rödvin. Bland läkemedel, som
användas för andra ändamål, ha
järnpreparaten en svagt stoppande verkan och bruka
därför förbindas med något svagt
avförings-medel, då de tagas under längre tid. U. v. E.
Stora Dala, se Dala (gods).
♦Stora Dyrön, som har färjförbindelse med
fastlandet, fick 1936 ny hamn.
♦Stora Ekebergs sanatorium kan nu
mottaga 254 patienter.
♦Stora Kopparbergs bergslags a.-b.
sysselsatte 1936 omkr. 8,000 arb. Produktionen,
vans försäljningsvärde uppgick till nära 60
mill. kr., fördelade sig på olika varuslag och
anläggningar sålunda: Falu kopparverk:
16,157 ton svavelsyra, 264 ton ättiksyra,
2,246 ton rödfärg, 885 ton järnvitriol och 330
ton kopparvitriol. Järnverken: 163,705 ton
järn- och ståleffekter och 15,713 ton
thomas-fosfat. Bysjöns kolugnar: 51,595 m3 träkol,
874 ton trätjära och råkreosot, 405 ton
ättiksyrad kalk och 104 ton metanol. Sågverken:
21,601 stds trävaror. Skutskärs
cellulosafabriker: 41,176 ton sulfat- och
sulfitcellulosa, 4,800 ton omslagspapper och papp (inkl,
tillv. vid Kvarnsveden), 302 ton terpentin,
780 ton flytande harts och 1,043 ton sprit
(inkl, tillv. vid Kvarnsveden). Kvarnsvedens
pappersbruk: 77,509 ton papper. Gruvorna:
295,192 ton järnmalm, 82,158 ton svavelkis,
49,360 ton kalksten, 2,997 ton kvarts och
4,247 ton zink- och blyslig. E. Hlr.
♦Stora Köpinge skall efter framtida
pasto-ratsreglering ingå i S., Glemminge, Tosterups
och Bollerups pastorat.
♦Stora Malm. En del av S. har
inkorporerats med Katrineholm (se d. o., suppl.);
2,409 inv. (1937).
♦Stora Sundby. 1. Med underlydande
gårdar i öja och Västermo socknar omfattar S.
5,521 har, därav 1,373 har åker; tax.-värde
1,510,400 kr. (1932).
♦Storavan. 1934—36 uppfördes vid S:s
utlopp en dammbyggnad, vars verkan sträcker
sig även upp i Uddjaur och i nivå med
denna liggande sjöar och som avser att öka
lågvattenmängden i Skellefte älv från 23
m3/sek. till 45 m3/sek., varigenom den
uttagbara vattenkraften i Finnforsen,
Krångfor-sen och Vargforsen ökats med mer än 2,400
hkr. Efter regleringen hålles sjöns
vattenstånd mellan 418,o och 419,o m, varigenom
en effektiv magasinsrymd av 350 mill. m3
erhållits. E. Hlr.
♦Storbritannien beräknades 1936 ha 47,i
mill. inv., därav i England med Wales 40,84
mill., i Skottland 4,97 mill. och i Nordirland
1,29 mill. Emigrationen har under senare år
avtagit, och en betydande återinvandring
äger numera rum; 1936 utvandrade 29,836
britt, undersåtar, mest till Indien, Sydafrika
och Australien, medan 47,242 pers, av britt,
nationalitet invandrade till S.
Näringslivet har numera börjat övervinna
följderna av världskrisen. Veteodlingen har
stegrats betydligt, medan kornodlingen
avtar. Stenkolsbrytningen visar sedan 1933
åter stegrade siffror; 1936 brötos 233 mill.
ton kol, och exporten uppgick till 38,1 mill.
ton. Järnproduktionen nådde sitt minimum
1931—32; 1936 brötos 12,9 mill. ton järnmalm;
s. å. producerades 7,8 mill. ton tackjärn och
11,9 mill. ton stål. Vissa industrigrenar,
t. ex. bomullsindustrien, lida alltjämt av den
utländska konkurrensen (1935 hade
bomulls-spindlarnas antal nedgått till 43,000), medan
andra utvecklats gynnsamt, t. ex. tillv. av
konstsilke och aluminium. Elektrifieringen
har under senare år gjort betydande
framsteg. Exporten värderades 1936 till 501,i
mill. pd st., därav reexport av varor från
kolonierna och utlandet 60,4 mill. pd st., och
importen till 848,9 mill. pd st. De viktigaste
handelsvarorna voro s. å. (värde, uttryckt i
mill. pd st.):
Export
Bomullsfabrikat... 61,7
Maskiner ........ 42,i
Järn och stål.... 36,2
Yllefabrikat ..... 32,8
Fartyg och fordon 32,5
Stenkol .......... 29,8
Kemikalier o.
färger ............ 21,5
Import
Kött ............. 78,8
Spannmål och mjöl 69,6
Bomull .......... 45,8
Ull ............. 45,7
Metaller o.
metallvaror ......... 44,9
Trävaror ......... 43,6
Mineraloljor ..... 36,3
Följ, femton länder hade s. å. det största
handelsutbytet med S. (värde i mill. pd st.):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
