Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Storbritannien - Näringsliv - Kyrkliga förhållanden - Statsfinanser - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Storbritannien (Kyrkliga förhållanden—Bankväsen)
948
Export Import
U. S. A.......................... 36,8 93,8
Kanada .......................... 24,8 75,o
Australiska statsförbundet ... 33,o 61,4
Indien ....................... 34,a 51,9
Nya Zeeland ..................... 17,7 43,7
Argentina ....................... 15,3 45,1
Tyskland ........................ 25,8 33,0
Sydafrikanska unionen ........... 38,5 13,5
Frankrike ....................... 25,8 25,7
Danmark ...................... 15,a 33,2
Irländska fristaten ............. 25,9 20,4
Nederländerna ................... 14,8 25,1
Belgien-Luxemburg ............... 14,1 18,7
Sverige1 ........................ 11,3 20,a
Sovjetunionen ................ 13,o 18,9
1 Se även nedan, Förbindelser med Sverige.
Handelsflottan omfattade 1936 17,151
fartyg om 10,485,891 nettoton, därav 4,351
segelfartyg om 413,534 ton; s. å. funnos 13,749
fiskefartyg om 273,152 ton. London är
numera utgångspunkten för de stora
lufttrafiklinjerna till Sydafrika och Australien. Flera
lokala linjer ha börjat trafikeras under
senare år, bl. a. linjen London—Liverpool—•
Belfast—Glasgow. 1936 funnos 2,043,451
au-tomobiler. Rundradiosändare finnas även vid
bl. a. Droitwich, Watchet, Huddersfield,
Fal-kirk och Lisburn (Nordirland). S. F.
Kyrkliga förhållanden. Inom Englands
kyrka (se England, sp. 840 ff., och E p
i-skopalkyrkan) har under det senaste
halvseklet English church union spelat en
uppmärksammad roll. Det är en 1859 gr.
sammanslutning av präster och lekmän, som
åsyftar att försvara kyrkans lära och
ordningar emot upplösande tendenser från såväl
puritanskt och rationalistiskt som romerskt
påverkade kretsar och verka för
konsolideringen och tillväxten av det engelska
kyrkolivet i mera anglo-katolsk anda. Hg Pl.
Statsfinanser. Statsinkomsterna upptogos
i budgeten för april 1937—mars 1938 till
847,95 mill. pd st. (motsv. verkliga inkomster
824,72 mill. pd st. 1936—37), medan
statsutgifterna anslogos till 862,85 mill. pd st. (motsv.
verkliga utgifter 830,31 mill. pd st. 1936—37).
Bland inkomsterna märktes — siffrorna inom
parentes i det följ, avse beloppen för
budgetåret 1936—37 —: inkomstskatten med 275,oo
mill. pd st. (257,24 mill.), tilläggsskatten
därtill (sur-tax) med 58,oo mill. pd st. (53,54 mill.),
skatterna på fastigheter m. m. 89,oo mill. pd
st. (87,99 mill.), vissa stämpelskatter 29,14
mill. pd st. (29,14 mill.), tullarna, övervägande
de på tobak och mineralolja, 219,85 mill. pd st.
(211,28 mill.), skatterna på brännvin, öl m. m.
113,15 mill. pd st. (109,50 mill.), skatterna på
motorfordon 34,oo mill. pd st. (32,73 mill.),
post-, telegraf- och telefonväsen 11,80 mill.
pd st. (11,07 mill.) etc. Som de största
utgifterna enl. 1937—38 års budget må nämnas
224,oo mill. pd st. till förräntning och
amortering på statsskulden (likaledes 224,oo mill.
1936—37; därav 13,13 mill. amortering), 8,oo
mill. pd st. betalning till Nordirland (8,oo
mill.), 198,27 mill. pd st. till försvaret, näml.
63,70 mill. till armén, 78,07 mill. till flottan
och 56,50 mill. till flygväsendet (186,07 mill.,
innebärande överskridande av 1936—37 års
budget med 7,82 mill.), 429,08 mill. pd st. till
statsförvaltningen (381,16 mill.) etc. —
Statsskulden angavs till 7,901,6 mill. pd et. mars
1936, därav 3,366,5 mill. fonderade. N. Sbg.
Bankväsen. Centralbanken, Bank of
England (se d. o.), har monopol på
sedelutgivningen i England (Skottland och Irland ha
särskilda sedelbanker). Som medel för sin
penningpolitik har banken, särskilt efter
världskriget, använt ej blott diskonto och
marknadsoperationer utan även direkta
de-marcher hos olika institut. 1928 ff. deltog
banken i företag för exportens finansiering
samt understödde tillkomsten av en
jord-brukshypoteksbank (Agricultural mortgage
Corporation), ett bolag för kontroll av vissa
delar av den tunga industrien (Securities
management trust Itd.) samt ett bolag för
industriens reorganisation (Banker’s
industrial development co. Itd.), vilka åtgärder
dock ej fått större betydelse. Sedan 1932 har
valutapolitiken väsentligen omhänderhafts
av en särskild valutastabiliseringsfond (se
d. o., suppl.) om från början 150 och från
1937 550 mill. pd st. Fondens verksamhet
och delvis även dess arbetsuppgifter ha varit
hemliga. Aktiebankerna (joint stock banks) äro
depositionsbanker, som traditionsmässigt
tillhandahålla enbart kortfristig kredit, avhålla
sig från direkta börsaffärer samt konservativt
bevara vissa proportioner mellan olika
rörelsegrenar. Under efterkrigstiden ha de dock
måst lämna även långfristig kredit samt ha
i övrigt utvecklat nya rörelsegrenar och
väsentligt ökat sin verksamhet även i
utlandet. De fem största (the big five), Midland,
Lloyds, Barclays, Westminster samt
National provincial, ha högst betydande
kontors-nät i England och Wales samt i vissa fall
filialbanker i Skottland och Irland.
Mer-chant bankers förvalta stora depositioner,
huvudsaki. från utlandet, samt ägna sig åt
accept- och växelaffärer, varjämte de i stor
utsträckning omhänderha andra stora
emissioner än dem, som avse statslån. Viss
betydelse äga de även därigenom, att Bank of
Englands styrelse delvis rekryteras från
dessa bankers krets men traditionsmässigt
ej från aktiebankernas. Åt diskontering av
handelsväxlar ägna sig de för London
säregna discount houses. Accepting houses
acceptera växlar för kunder världen runt,
varigenom dessa växlar erhålla förstklassig
säkerhet och gynnsam ränta, samt deltaga i
låneemissioner för utländsk räkning m. m.
Ett annat inslag i det engelska bankväsendet
äro utlandsbankerna med huvudkontor eller
filial i London. Konjunkturförbättringen och
restriktionerna för utländska m. fl. lån ha
medfört en lätt penningmarknad med billiga
räntor. Bankernas utlåning har ökats med
krediter åt den inhemska handeln, medan
finansierandet över London av den
internatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
