Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Stridsvagn - Stridsvagnshinder - Stridsvagnsminor - *Stridsvärn - *Strindberg, J. A. - Strindlund, Gerhard - *Stripa - *Strobl, K. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Stridsvagnshinder—Strobl
976
Bild 2. Tysk stridsvagn.
hinder växlar mellan 1,7 m (tunga s.) och
0,6—0,75 m (lätta s.). Vadförmågan är för
tunga s. omkr. 2 m, för lätta s. omkr. 0,8 m
och för tanketter 0,4 m.
Trädfällningsförmå-gan är i allm. begränsad till träd med 0,3
—0,4 m diameter. Framfarten underlättas av
snö till ett djup av omkr. 60 cm men
försvåras vid ett snödjup mellan 60 och 95 cm och
är omöjlig vid snödjup, som överstiger 95 cm,
om icke skaren bär s. Radiotelegraf och
radiotelefon inmonteras i allt större utsträckning.
Rökbeläggningsapparater ingå i vissa
utländska arméers s. C. A. E.
Stridsvagnshinder avse att hindra el.
försvåra stridsvagnsanfall. De utgöras av g r
a-v a r el. diken med branta väggar, minst 3 m
breda och 1—1,5 m djupa, a vschak
t-ningar i sluttningar el. på vägbankar till
starka lutningar om minst 1,5 m höjd, p å
1-h i n d e r av 0,5—0,7 m höga, grova pålar, som
neddrivits schackbrädsformigt 1,5—2 m i
marken, trådvalsar av slät el. taggig
järntråd, som utläggas i rader bakom varandra,
samt s tr ids v agnsm i nor. O. E. S.
Stridsvagnsminor användas för att förstöra
stridsvagnarnas band. De bestå av en i ett
tunnväggigt kärl innesluten sprängladdning
om 3—4 kg samt ett tändrör, som vid tryck
el. dragning bringar sprängladdningen att
explodera. De utläggas i en el. flera rader
och maskeras väl. O. E. S.
♦Stridsvärn är enl. modern svensk
terminologi sammanfattande namn på skyttevärn,
pjäsvärn för tunga infanterivapen och
artilleripjäser samt observationsvärn.
♦Strindberg, J. A., fullgjorde sin
prov-tjänstgöring vid Kungl. bibi, på hösten 1874
och anställdes där efter dispens dec. s. å. —
Ny litt.: Joan Bulman, »S. and Shakespeare»
(1933); G. A. Campbell, »S.» (s. å.); P.
Sche-pens, »A. S.» (2 bd, 1931—33); O. Holmberg,
»V. Rydberg och A. S.» (i Samlaren, Ny följd,
årg. 16, 1935); Frida Strindberg (f. Uhl), »S.
och hans andra hustru», 1—2 (1933—34;
ytterligare en del skall utges); M. Lamm, »S. och
makterna» (1936). — I Nordiska museet har
1937 ordnats ett Strindbergsrum med böcker,
manuskript m. m. av S. — Intresset i
Tyskland för S:s dramer, som tidigare var
ofantligt stort, har minskats eller helt försvunnit
under den nationalsocialistiska regimen. I
gengäld ha försök gjorts att introducera hans
dramatik i England och Amerika. — I
Sverige ha de senare åren medfört flera
synnerligen märkliga och med starkt intresse
mottagna uppföranden av flera skådespel av
S. (»Mäster Olof», prosauppl., 1933, »Ett
drömspel», 1935, »Till Damaskus», d. 1,
»Dödsdansen», d. 1, och »Folkungasagan», de tre
sistnämnda 1937, samtliga på Dramatiska
teatern, i regi av O. Molander). O. W-n.
Strindlund, Gerhard, politiker (f. 1890
hemmansägare i Skedom,
Ångermanland. Tillhör sedan 1921 A. K.
(Bondeförbundet), är sedan 1925 led. av statsutskottet och
var juni—sept. 1936
socialminister. S. har
deltagit i ett stort
antal offentliga
utredningar, bl. a.
jord-bruksutredningen (se
d. o., suppl.) och 1936
års skogsutredning,
var v. ordf, i statens
slakterinämnd 1933—
35 och led. av
jordbruksnämnden 1935—
36; han är ordf, i
styrelsen för Svenska
jordbrukskreditkassan m. m. S. är en
inflytelserik riksdagspolitiker. F-d N-n.
♦Stripa. 1936 års produktion uppgick till
2,261 ton martinmalm, 156,302 ton prima
malm och 68,950 ton sekunda.
♦Strobl, K. H., har fortsatt sitt
alsterrika författarskap med bl. a. »Goya und das
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
