Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stridsgaser - *Stridsvagn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
973
Stridsvagn
974
Bild 1. Engelsk amfibiestridsvagn.
fortare sönderdelas av vatten. Skador,
förorsakade av lewisit, läkas fortare än de av
senapsgas.
Man får icke a priori avvisa tanken, att
ej andra s. än de, som användes under
världskriget, kunna uppträda, och antaga, att
utvecklingen av gasvapnet med detta var
avslutad. Dock behöver man knappt frukta några
nya revolutionerande s. med oanade
verkningar. Tendensen torde snarare gå i den
riktningen, att sättet för s:s användning
kommer att utvecklas och att helt andra
metoder än de, som brukades under
världskriget, komma att användas. G. Lj-n
*Stridsvagn. Stridsvagnsvapnet tillmätes
flerstädes en mycket stor betydelse, även om
pansarvärnsvapnens utveckling gjort, att
man kan tala om en viss jämvikt mellan
anfalls- och försvarsmedlen. 1
stormakts-arméerna kan tendensen sägas vara att låta
stridsvagnsförband ingå både i självständiga
motoriserade operativa enheter (t. ex. i
Tyskland i »pansardivisionerna», se d. o., suppl.)
och i de vanliga operativa enheterna eller i
allmänna reserver. Den förstnämnda
användningen möjliggöres därav, att även
bandstridsvagnarna numera konstrueras så, att de
med hög fart kunna framföras på väg och
sålunda användas för vittgående operationer
tillsammans med andra motoriserade förband.
Särskilt i Sovjetunionen synes man avse, att
stridsvagnsförbanden skola kunna utnyttjas
för självständiga anfallsuppgifter djupt in i
motståndarens gruppering och gärna i
samverkan med flyg. Då det är omöjligt att
konstruera en billig vagn, som är skyddad
mot projektiler från pansarvärnskanoner,
söker man ofta i stället ernå minskade förluster
genom många relativt små och snabba
vagnar, vilkas pansar endast skyddar mot
specialammunition av gevärskaliber. — I de
mindre staternas arméer intar i regel
stridsvagnsvapnet på grund av sin dyrbarhet en
ganska blygsam plats. Så finnes t. ex. i
Finland endast ett stridsvagnskompani; i
Belgien har man helt slopat stridsvagnsvapnet
och använder i stället personalen och
anslagen för uppsättandet av talrika
pansarvärns-förband. I Sverige skall enl. 1936 års
för-svarsordning Göta livgarde med dess
strids-vagnsbataljon upplösas (sannolikt 1939) och
i stället två stridsvagnsbataljoner uppsättas,
den ena vid Skaraborgs, den andra vid
Södermanlands regemente, där även vissa
pan-sarvärnsförband skola utbildas. Anslag för
materielanskaffning beviljades av 1936 års
riksdag. De nya svenska stridsvagnarna bli
av lättare och snabbare typer än tidigare. —
Tunga s. benämnas numera i allm. s., som
väga mer än 25 ton, medeltunga kallas de,
som väga 10—25 ton, lätta de, som väga
3—10 ton. De ultralätta s. kallas
tanketter och väga mindre än 3 ton. S., som
kunna förflyttas även i vatten, benämnas
amfibiestridsvagnar (bild 1). Beväpningen
utgöres av kanoner (75 mm för tunga s., 37
mm för medeltunga och lätta) och kulsprutor
(med kaliber upp till 20 mm).
För att öka skyddet gjorde man tidigare
pansaret allt tjockare. Numera söker man
vinna skydd mot antitankvapen (se d. o.,
suppl.) genom bättre kvalitet i pansaret och
genom att ge det en form, som gör, att
projektilerna vid anslaget glida av.
Utsiktsan-ordningarna konstrueras med tanke på att
minska risken för skador genom smält bly (i
allm. användes periskop eller särskilt
preparerat glas). Gasskyddet har förbättrats, och
s. göras i allm. gastäta genom anordnande av
gummi- och filtpackningar i dörrar och
luckor m. m. Luftväxling sker då genom att
luften insuges med fläktar genom ett
gasfilter eller genom åstadkommande av
övertryck med komprimerad luft eller syrgas.
Hastigheten på väg och i lättframkomlig
terräng har ökats väsentligt. Möjligheten att
komma fram i terräng har även i allm. ökats.
Förmågan att övervinna gravar utan
ned-körning i graven är störst för de tunga s.
(5—6 m), mindre för medeltunga (2—3 m),
lätta (1,8—2,5 m) och tanketter (1—1,5 m).
Förmågan att klättra över (upp på) lodräta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
