Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Sverige - Försvarsväsen - Armén - Marinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1037
Sverige (Försvarsväsen)
1038
land, som tillika för befälet över Gotlands
trupper.
Militärområdena indelas för inskrivning
och redovisning av de värnpliktiga i
inskriv-ningsområden med vederbörande
infanteriregementschef som inskrivningsbefälhavare.
Inskrivningsområdena indelas i
rullförings-områden och landstormsområden. I krig
indelas militärområdena dessutom i
försvarsområden.
Landstormen kommer enl. 1936 års
försvarsordning att väsentligt förbättras både
genom ökad materielanskaffning och genom
införande av landstormsrepetitionsövning och
landstormsbefälsövning, vilka skola äga rum
l:a eller 2:a året i landstormen. Vid dessa
övningar komma landstormsbataljoner m. m.
att organiseras. För att säkerställa behovet
av befäl beviljas årl. statsunderstöd till den
frivilliga utbildningsverksamhet, som under
ledning av Sveriges landstormsföreningars
centralförbund sker genom landstormsförbund och
landstormsföreningar. Vid utbildningen
godkända konstitueras till landstormsofficerare
och tillhöra reservpersonalen. Vidare har på
staterna för samtliga inf.-reg:ten uppförts en
officersbeställning såsom
landstormsinstruk-tör.
Den aktiva befälspersonalen är ingalunda
tillräcklig för behovet vid krig utan
kompletteras av arméns reservpersonal.
Denna utgöres av reservstaten, personal i
arméns reserver, Väg- och
vattenbyggnadskåren samt landstormsofficerarna.
Reservstaten består av officerare och
underofficerare, vilka avgått i förtid och åtnjuta
reducerad lön samt ha viss
tjänstgöringsskyldighet. Staten omfattar 291 officerare, 230
underofficerare och 3 läkare. Huvuddelen av
reservpersonalen utgöres emellertid av
personal i arméns reserver. Till denna
kategori räknas dels den pensionerade
personalen, som ännu ett antal år efter sin avgång
kan beräknas vara fullt användbar, dels
för-tidsavgången personal, d. v. s. aktiva
officerare och underofficerare, som erhållit avsked
med pension före den obligatoriska
avgångstiden, dels (och främst) reservutnämnd
personal. Av den sistnämnda kategorien beräknas
årl. en nyrekrytering erforderlig av 195
reserv-officerare, 130 reservunderofficerare samt ett
antal underbefäl. Denna personal fullgör
vart tredje år, intill 42 år, en befälsövning
om 10 dagar och en repetitionsövning om 25
eller 30 dagar. Frivillig statsunderstödd
utbildning av den reservutnämnda personalen
äger årl. rum. Om Väg- och
vattenbyggnadskåren se d. o., även i suppl.,
och om landstormsofficerarna se
Landstormen, även i suppl.
Enl. försvarsordningen sker under hela
perioden 1936—46 nyanskaffning av materiel
m. m. för ett belopp av 79,5 mill. kr. För att
möjliggöra att de värsta bristerna så snabbt
som möjligt botas har det bestämts, att av
detta belopp 50 mill. kr. skola utgå redan
under tiden 1936—39. C. A. E.
Marinen. Enl. 1936 års försvarsordning
utövas den militära ledningen över marinen,
omfattande flottan och kustartilleriet, av en
under konungen lydande chef för
marinen med Marinstaben och chefen
för kustartilleriet med stab som
stabsorgan (instr. för chefen för marinen
jämte underlydande organ, Sv.
Författningssaml., n:r 679, 1937).
Förvaltningsverksamhe-ten utövas av Marin förvaltningen (instr.,
Sv. Författningssaml., n:r 678, 1937), vilket
ämbetsverk i tekniskt och ekonomiskt
avseende lyder direkt under K. m:t. Chefen för
marinen äger att i militärt avseende
meddela direktiv till förvaltningsorganet samt
inträder i vissa angivna ärenden som
förvaltningschef; i övrigt utövas chefskapet
över Marinförvaltningen av en flaggman.
Under chefen för marinen lyda inspektören
för undervattensbåtsvapnet, inspektören för
minsvepningsväsendet samt cheferna för
Mariningenjör-, Marinintendentur- och
Marinläkarkåren. Marinens lokalt betonade organ
och anstalter inom de olika kustområdena
äro sammanförda till marindistrikt (se
d. o., suppl.), till vilka sjörullföringsområdena
(se d. o., suppl.) äro anslutna. Befälet över
den sjögående flottan — kustflottan —
utövas av en flaggman i egenskap av chef
för kustflottan.
Flottans personal består av stam- och
reservpersonal, tillhörande officers-,
underofficers- och sjömanskårerna, samt värnpliktiga.
Antalet på stat enl. 1936 års försvarsordning
är: 310 officerare, därav 5 flaggmän (chefen
för marinen inräknad), 7 kommendörer, 36
kommendörkaptener, 117 kaptener, 100
löjtnanter och 45 fänrikar, 594 underofficerare
och 3,194 underbefäl och meniga. Antalet årl.
inkallade värnpliktiga utgör 2,600 i
linjetjänst, 550 i ensättningsreserv, 35 studenter
och likställda. Personalen är fördelad på 2
örlogsstationer, Stockholms och Karlskrona,
vardera med sitt örlogsvarv; därjämte finnas
2 örlogsdepåer, Göteborgs och Gustavsviks
(förlagd i materielreserv). örlogsfartygen äro
fördelade på kustflottan och marindistriktens
lokalstyrkor.
Fartygen fördelas på kustflotta och
lokalstyrkor sålunda (däri inberäknat vissa
fartyg, ej färdiga 1 sept. 1937):
Kustflottan Lokalstyrkor
Pansarskepp, nyare...... 3 —
» äldre ...................... — 4
Flygplankryssare ............. 1 —
Pansarkryssare ............... — 1
Minkryssare .................. 1 —
Jagare ....................... 8 7
Undervattensbåtar ........... 10 6
Vedettbåtar, nyare ........... 4 —
» äldre ...................... — 13
Minsvepare ................... 4 2
Moderfartyg .................. 2 —
Kustartilleriet skall vid
mobilisering organisera dels rörligt kustart. för
fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
