Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Sverige - Försvarsväsen - Marinen - Flygvapnet - Luftförsvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Sverige (För svar sväsen)
1040
landet och Gotland, dels kustart. i rikets
kustfästningar. Dess
fredstruppför-band äro Vaxholms kuistart.-reg:te (KA1),
Karlskrona kustart.-reg:te (KA 2) samt
Gotlands kustart.-kår (KA 3). Kustart.-reg:tena
organiseras på 8, resp. 9 komp., sammanförda
till 3 (KA 1), resp. 4 (KA 2) bataljoner;
Gotlands kustart.-kår organiseras på 4 komp.
Personalen på aktiv stat skall bestå av
144 officerare, 222 underofficerare, 937
underbefäl och meniga och 12 man musikpersonal.
Antalet årl. inkallade värnpliktiga utgör 1,070
i linjetjänst, 640 i ersättningsreserv och 155
studenter och likställda. Det rörliga
kustartilleriet på fastlandet skall förstärkas
genom nyanskaffning av vissa batterier. På
Gotland skall det nyorganiserade rörliga
kustart. omfatta såväl egentligt kustart. som
méns inskrivningsområden och
sjörullförings-områdena samt tilldelas flygvapnet till ett
antal årl. av 1,500 i linjetjänst och 600 i
ersättningsreserv. All personal kommer att
rekryteras och utbildas inom flygvapnet.
Antalet av flygvapnets truppförband skall
utökas från nuv. 4 flottiljer till 7, benämnda:
Västmanlands (Västerås), Roslagens
(Hägernäs), Östgöta (Malmen), Jämtlands (Frösön),
Västgöta (Karlsborg, uppsattes fr. o. m. 1939),
Värmlands (Karlstad, uppsättes fr. o. m. 1940;
förläggningsplatsen är dock ej definitivt
bestämd i okt. 1937) och Svea (Barkarby,
uppsättes fr. o. m. 1938). Jämställd med
flygflottilj är Flygkrigsskolan (Ljungbyhed).
Flottiljerna och Flygkrigsskolan lyda direkt
under chefen för flygvapnet. Flygmaterielen
skall ha följande omfattning:
Flygplansslag A Flottiljer n t Divisioner a 1 Flygplan
Västmanlands och Västgöta
flygflottiljer Medeltunga hombflygplan 2 6 72
Jämtlands och Värmlands
flygflottiljer Lätta hombflygplan 2 6 72
Svea flygflottilj Jaktflygplan 1 3 45
Östgöta flygflottilj Arméspaningsflygplan 1 3 36
Roslagens flygflottilj j ( Torped- och kustbaserade sjöspa- | ningsflygplan 1 Fartygsbaserade sjöflygplan 1 1 ’ 2 l 1 24 8
Summa krigsflygförband o. flygplan 7 21 257
Flygkrigsskolan Skolflygplan — — omkr. 80
ö-g.
luftvärnsart. Om kustfästningarna
se Det fasta försvaret, nedan.
För marinen gemensam
personal enl. 1936 års försvarsordning utgöres av:
Mariningenjörkåren med 50 mariningenjörer;
Marinintendenturkåren med 58
marinintendenter; Marinläkarkåren med 30 marinläkare
och 8 stipendiater; marinens poliskår med 23
överkonstaplar och konstaplar; marinens
ecklesiastikstat med 5 pastorer, 2 klockare
och 1 kyrkvaktare.
Flygvapnet. Enl. 1936 års
försvarsordning skall flygvapnet 1936—43 successivt
väsentligt utökas med avseende på såväl
personal som materiel. Flygvapnets militära
ledning utövas av chefen för
flygvapnet, biträdd av Flygstaben.
Förvalt-ningsverksamheten utövas av F 1 y g f ö
r-v a 11 n in ge n, som i tekniskt och
ekonomiskt avseende lyder direkt under K. m:t.
Chefen för flygvapnet är t. v. även chef för
Flygförvaltningen, men i ärenden av
löpande natur utövas chefskapet av en
souschef. För ledning av viss utbildning samt
med hänsyn till krigsorganisationen skall
fr. o. m. 1942 finnas en eskaderchef
med stab. Personalen på aktiv stat skall
uppbringas till: 255 officerare, 175
underofficerare, 1,015 underbefäl och meniga, 40
flygingenjörer, 9 flygläkare, 61 verkmästare och
hantverkare samt viss civil personal. Antalet
reservofficerare beräknas till 340. Härtill
komma officers-, reservofficers- och
flygingen-jöraaspiranter. Värnpliktiga uttagas ur ar-
Luftförsvaret är dels militärt
(luftvärn och luftbevakning), dels civilt
(luftskydd). Luftvärn — kanon-,
kulsprute-och strålkastarförband — finnes vid
fästningarna och några flygbaser men för hemortens
skydd endast vid Stockholm. För att avhjälpa
bristen på luftvärn vid andra betydelsefulla
orter ha på sina håll åtgärder vidtagits för
materielanskaffning på frivillighetens väg.
Så kommer t. ex. Malmö att erhålla vissa
luftvärnsförband. Luftbevakning
ordnas i krigstid över hela riket med
luftbevak-ningsstationer (Is) dels längs kuster och
gränser, dels inne i landet. För
luftbevakning indelas landet i luftbevakningsområden.
Inom varje sådant skall finnas en luftbevak
ningscentral (lc), till vilken
luftbevaknings-stationerna rapportera och från vilken
meddelanden om flygföretag utsändas, antingen
direkt till hotade anläggningar m. m. eller
till civila alarmeringscentraler (ac), vilka i
sin ordning alarmera. Luftskyddet
lyder under Socialdep. För dess förberedande i
fred och ledning i krig finnes sedan 1 juli
1937 en luftskyddsinspektion (instr., Sv.
För-fattningssaml., n:r 506, 1937). Inom länen (och
Stockholms överståthållarakap) planlägges
och ledes luftskyddet av länsstyrelserna
(överståthållareämbetet), som bl. a. för detta
ändamål förstärkts med försvarsassistenter
(pensionerade officerare, en per länsstyrelse). Länen
indelas i luftskyddsområden under
luftskydds-chefer. Vanl. äro varje stad och varje
lands-fiskalsdistrikt ett luftskyddsområde och
polis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
