Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Sverige - Sport och idrott - Författning - Rättskipning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Sverige (Författning—Historia)
1046
(Malmö), Äbyfältet (Göteborg), Färjestad
(Karlstad) och Bergsåker (Sundsvall).
Tota-lisatoromsättningen uppgick 1936 i hela
landet till omkr. 16,500,000 kr., därav 13,500,000
kr. på trav. Redan 1930 stiftades Kungl.
svenska segelsällskapet, vars regatta vid
Sandhamn är det årliga stora evenemanget i
s e g 1 i n g, där S. genom segrar vid
olympiska spel samt i tävling om Guld- och
En-tonnarpokalerna väl hävdat sin ställning.
Centralorganisationen är Sv. seglarförbundet
(stiftat 1905), medan motorbåts
sporten, vars främsta förening är Kungl.
motor-båtsklubben (stiftad 1915), handhas av Sv.
motorbåtsunionen (stiftad 1926). Jakten
är sedan gammalt högt skattad i S.
Huvudorganisation är Sv. jägarförbundet (stiftat
1830), som under sig har ett 30-tal
jaktvårds-föreningar med omkr. 15,000 medl.
Sportfisket har på sistone vunnit ökad
popularitet; det ledes av Sv. sportfiskeförbundet
(stiftat 1919) med 11 lokalorganisationer.
Karakteristisk för den svenska idrottens
utveckling på senare år är
friluftslivets väldiga tillväxt. Orienteringslöpningen,
major E. Killanders skapelse, samlar utövare
i tusental, promenader och utflykter locka
stadens invånare i stora skaror ut i skog och
mark, och vintertid dra skidåkare i 10,OOO-tal
upp till fjällen. Härvid har den verksamhet,
som bedrivits av Sv. turistföreningen (stiftad
1885, 1937 över 150,000 medl.) och senare av
Skidfrämjandet (stiftat 1898), varit
banbrytande. På sistone ha de fått understöd av
Gymnastikfrämjandet (stiftat 1933), som vid
sidan av sin verksamhet för frivillig
gymnastik även propagerar för friluftsliv i
skiftande former, samt av Cykelfrämjandet. A-ö.
Författning. En del detaljändringar
beträffande riksdagsval och utskott ha ägt rum
1933 och 1937. Se Riksdag, Riksdag
s-mannakandidat, R i k s d a g s m a n n
a-v a 1 och Riksdagsordning, alla i
suppl. — Litt.: R. Malmgren, »Sveriges
författning» (I 1929—32, II 1936). Se även
under Riksdag, suppl.
Rättskipning. En ny hovrätt, för övre
Norrland, trädde i verksamhet 1936, förlagd
till Umeå (se Hovrätt, suppl.). G. H-n.
Historia. Den socialdemokratiska
ministären Hansson uppnådde vid slutet av 1933 års
riksdag en överenskommelse
(»krisuppgörelse») med Bondeförbundet och några
frisinnade. Enl. denna godtogs i huvudsak
regeringens förslag till omläggning av
arbetslös-hetspolitiken (se Arbetslöshet, suppl.),
samtidigt som socialdemokraterna frångingo
sin dittillsvarande mera återhållsamma
inställning till jordbrukshjälpen, på grund av
de starkt fallande animaliepriserna
utbyggdes sålunda nu (f. ö. med alla större partiers
medverkan) den alltjämt bestående
mjölkregleringen, till vilken de första ansatserna
gjorts vid 1932 års riksdag. Genom
uppgörelsen förebyggdes en regeringskris eller
upp
lösning av A. K. »Krisuppgörelsen» ledde till
en förskjutning av maktläget inom
riksdagen; Bondeförbundet skänkte under ledning
av A. Pehrsson i Bramstorp (se P e h r s
son-Bra m s t o r p, A. A., suppl.) parlamentariskt
stöd åt regeringen och övertog därmed de
frisinnades tidigare roll som »vågmästare»/
Regeringens arbete upptogs främst av
ar-betslöshets- och jordbrukshjälpen.
Parallellt med den internationella
konjunkturförbättringen avtog arbetslösheten undan för
undan; sommaren 1937 var antalet anmälda
arbetslösa blott ung. 10,000, de flesta i
Bohuslän och Västernorr lan ds län. Under de
värsta krisåren uppgav riksdagen
tillfälligtvis det gamla svenska systemet med
balanserad budget: ansenliga statslån med
beräknad kort avbetalningstid upptogos för att
finansiera hjälparbetena, men det allmänna
ekonomiska uppsvinget stegrade sedermera
snabbt skattekraften och möjliggjorde en
avbetalning av krislånen t. o. m. snabbare än
beräknat. Jordbrukshjälpen
»rationaliserades» för varje år; se Stödåtgärder för
jordbruket, suppl. 1934 genomfördes
arbetslöshetsförsäkring (se d. o., suppl.;
med liberalernas och de frisinnades hjälp
emot Bondeförbundets röster), 1935 en
revision av folkpensioneringen ehuru utan
dyrorts-gradering (se Folkpensionering, suppl.)
och 1936 dels en reglering av arbetstiden vid
jordbruket och trädgårdsodlingen
(lantarbets-tidslag), varvid dock de borgerliga partierna
avsevärt inskränkte lagens omfång och
innehåll, dels en principiellt viktig lagstiftning
om förenings- och förhandlingsrätt, avseende
de s. k. privatanställda (se d. o. och
Förhandlingsordning, sp. 343, båda i
suppl.). Däremot föll 1935 ett
regeringsför-slag ang. lagstiftning om skydd för s. k.
tredje man; 1936 föll även ett
regeringsför-slag ang. reglering av motortrafiken.
Alliansen mellan socialdemokraterna och
Bondeförbundet upphörde faktiskt vid 1936
års riksdag, då ett borgerligt samarbete
särskilt kom till synes i försvarsfrågan. I
försvarsutskottet, lett av Pehrsson i Bramstorp,
och kamrarna genomdrevo Bondeförbundet
och Folkpartiet (se d. o., suppl.) med högerns
understöd och med överbjudande av
regeringspropositionen det s. k.
148-millionersför-svaret, d. v. s. i huvudsak det förslag, som
framlagts av försvarskommissionen (se d. o.,
suppl.). Statsminister Hansson försökte nå
en uppgörelse, enl. vilken socialdemokraterna
skulle acceptera 148-millionerslinjen mot att
regeringsförslaget om dyrortsgradering av
folkpensionerna bifölls och garantier gåvos
för att försvarsutgifterna icke skulle »göra
intrång på den sociala omvårdnaden», men
då denna kompromiss avvisades, avgick
regeringen 15 juni. Konungen uppdrog åt
Pehrsson i Bramstorp att söka bilda en
»samlingsregering med största möjliga
parlamentariska underlag»; Pehrssons förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
