Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges standardiseringskommission (SIS) - *Sveriges statstjänstemannanämnd - Sveriges tryckeriers arbetsgivareförbund - *Sveriges utsädesförening - Sveriges yngre läkares förening (S. Y. L. F.) - Sveriges äggförsäljningsföreningars riksförbund - Sveriges äggintressenters förening - *Svetsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Sveriges statstjänstemannanämnd—Svetsning
1056
bildades 1922 under namnet Svenska
industriens standardiseringskommission (nuv.
namn från 1931) på initiativ av Sveriges
industriförbund. S., vars stadgar fastställts av
K. m:t, har till uppgift att väcka intresse
för och befordra en riktigt avvägd
standardisering, utgöra centralorgan för
standardise-ringsarbetena inom landet, övervaka, att
nödig uppmärksamhet ägnas åt vikten av
internationell överensstämmelse samt att efter
behörig prövning såsom svensk standard
fastställa utarbetade förslag samt verka för att
dessa komma till användning.
’S. består av en av K. m:t utsedd ordf., en
av kommissionen utsedd verkst. led. och i
övrigt minst 20, högst 30 led., av vilka
cheferna för Försvars-, Kommunikations- och
Handelsdep. samt styrelsen för Statens
prov-ningsanstalt utse var sin led. övriga led.
utses av institutioner och föreningar, ss.
Medicinalstyrelsen, Sveriges industriförbund,
Ing.-vet.-akad., Svenska teknologföreningen,
Järnkontoret, Sveriges
maskinindustriförening, Sveriges elektroindustriförening,
Sveriges varvsindustriförening,
Jordbrukstek-niska föreningen, Landsorganisationen,
Kooperativa förbundet och Sveriges
arbetsledare-förbund. Standardiseringsarbetet utföres av
specialkommittéer, ss. Sveriges
maskinindustriförenings standardkommitté (SMS),
Svenska elektriska kommissionen (SEK),
Jord-brukstekniska föreningens standardsektion
(JTS), sjukhusens standardiseringskommitté
(SSK; jfr Sjukvård, suppl.),
Järnkontorets standardiseringskommittéer samt
Svenska teknologföreningens normkommittéer.
F. L-n.
♦Sveriges statstjänstemannanämnd
representerar f. n. (1937) 36 föreningar av civila
och militära befattningshavare med ett
sammanlagt medlemsantal av omkr. 8,500
tjänstemän.
Sveriges tryckeriers arbetsgivareförbund,
gr. 1916, yrkesförbund, anslutet till Svenska
arbetsgivareföreningen. S. utgör en
sammanslutning av arbetsgivare inom
tryckerifacket. Före 1916 omhänderhades dess
funktioner av Svenska boktryckareföreningens
firmaavd. E. K-ng.
♦Sveriges utsädesförening har under senare
år tack vare bidrag från olika håll (ökade
årliga statsanslag, lotterimedel och privata
donationer) väsentligt utvidgat och förbättrat
sin vetenskapliga utrustning och sina
byggnader. Speciella laboratorier för
kromosom-forskning, frysnings-, baknings-,
växtfysiolo-giska och cereala undersökningar samt
växthus för elektrisk bestrålning ha inrättats.
Det kemiska laboratoriet har utvidgats
betydligt, och medel för en ny
institutions-byggnad vid Ultunafilialen och för ett nytt
frörenseri och magasin vid Svalöv ha
erhållits. G. N.-L.
Sveriges yngre läkares förening (S. Y. L. F.)
bildades i Stockholm 11 dec. 1921 ur
Stock
holms stads underläkarförening, vilken i sin
tur stiftades 1916. S., som är en lokalavd. av
Sveriges läkarförbund (se d. o.), utgör en
sammanslutning av yngre svenska läkare, som ej
inneha läkarbefattning med självständig
verksamhet och icke utöva stadigvarande
lä-karpraktik på viss plats. S. har till uppgift
att bland sina medl. upprätthålla en god och
värdig anda samt att främja deras
vetenskapliga, sociala och ekonomiska intressen.
Medlemsantalet har 1933—37 ökats
synnerligen kraftigt och uppgår 1937 till mer än
1,000, omkr. 1/3 av Sveriges hela läkarkår. S.,
som sammanträder till ord. möte en gång årl.,
representeras av en styrelse, med säte i
Stockholm och adjungerade led. inom varje
landstingsområde, samt av fullmäktige till Sveriges
läkarförbund. S. har framför allt haft till
behandling frågor om underläkarnas arbets-,
avlönings- och bostadsförhållanden. Sv. H-m.
Sveriges äggförsäljningsföreningars
riksförbund, se Lantmanna ko operation,
suppl., sp. 1162.
Sveriges äggintressenters förening, se
Lantmannakooperation och
Stödåtgärder för jordbruket, båda i
suppl.
♦Svetsning. För att främja s:s tekniska
utveckling bildades 1931 på initiativ av
Ing.-vet.-akad. svenska studiekommissionen för
svetsningsfrågor, sedermera benämnd
svets-kommissionen, i vilken intresserade firmor,
myndigheter och institutioner äro företrädda.
Den har bl. a. utarbetat en svetsnomenklatur,
normer för s. av ångpannor o. a. tryckkärl,
av rullande järnvägsmateriel och av
bygg-nadskonstruktioner samt normer för
tillsatsmaterial; den bedriver även en rapporttjänst
i syfte att draga lärdom av upptäckta
felaktigheter samt utger kvartalsvis en
omfattande litteraturförteckning.
Enl. nämnda nomenklatur definieras en
svets (svetsskarv, vällskarv) som en mellan
metallstycken genom dessas uppvärmning
(helt eller lokalt) till smält- eller
välltempe-ratur åstadkommen omedelbar bindning
(förening till ett stycke). De olika
svetsmetoderna indelas numera efter graden av
upphettning och sättet för uppvärmningen i dels
smäl ts v e t sme t od e r, näml,
gaesvets-ning (vanl. med acetylen-syrgas; se A u t
o-gen svetsning och s k ä r n i n g),
båg-svetsning (med elektrisk ljusbåge; se
Elektrisk svetsning), båggassvetsning (med
elektrisk ljusbåge i indifferent atmosfär, vanl.
vätgas) och termitsvetsning (se A 1 u m i
no-t e r m i), dels v ä 11 s v e t s m e t o d e r, näml,
ohmsvetsning (elektrisk motståndssvetsning),
vattengassvetsning (se bd 18, sp. 1052) samt
handvällning eller hetsning (numera föga
brukad).
De båda mest brukade metoderna,
gassvetsning och bågsvetsning, kunna i stort sett
anses likvärdiga men ha var och en sina
speciella företräden under olika förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
