Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Svetsning - *Svettningssystem - *Swift, J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1057
Svettningssystem—Swift
1058
Gassvetsningen är t. ex. oberoende av
tillgången på elektrisk energi, medan
bågsvets-ningen lättare kan automatiseras. Dock
finnas även gassvetsautomater för speciella
ändamål, t. ex. tillv. av radiatorer.
Gassvetsningen har under senare år
avsevärt förbättrats, liksom också maskinerna för
gasskärning ytterligare utvecklats.
Gastillförseln under arbetet göres jämnare med hjälp
av tryckregulatorer, och s. k. flerlågsbrännare
ha kommit till användning vid s. av plåt
o. dyl. med större godstjocklek, varigenom
tid och gas sparas.
Bågsvetsningen har utvecklats särskilt i
fråga om elektroderna och
svetsgeneratorer-na. Vanl. nyttjas s. k. belagda elektroder,
uppfunna av svensken Oscar Kjellberg (1870
—1931). Beläggningen, i vilken ingå asbest,
kisel m. fl. ämnen, förhindrar skadlig
oxidation i svetsen. Man använder även obelagda
elektroder av legeringar, med vilka man
söker uppnå samma resultat, en slutprodukt i
svetsen, som liknar eller överträffar
grundmaterialet i fråga om hållfasthet o. a.
egenskaper. Vanl. brukas metallelektroder, men
även kolelektroder förekomma, särskilt vid
svetsning av tunnplåt.
Båggassvetsningen, av vilken den med
vol-framelektroder arbetande arcatomsvetsningen
numera är den viktigaste formen, nyttjas, då
man vill ernå en synnerligen hög kvalitet
hos svetsen vid legerade stål.
Ohmsvetsningen, som fått mycket
vidsträckt användning, har särskilda fördelar
vid fabriksmässig masstillverkning. Den
ut-föres alltefter dimensionerna hos svetsen som
punkt-, söm- och brännsvetsning. Den
sistnämnda, som brukas för stumsvetsning av
rundjärn, fyrkantjärn m. m., kommer i fråga
vid större ytor. För ändamålet finnas
maskiner med strömstyrkor upp till 60,000 A.
Medelst acetylen-syrgaslåga svetsas även
andra metaller än järn. Vid s. av aluminium
bestrykes såväl arbetsstycke som svetstråd
med ett svetspulver, som reducerar svårlösta
oxider. Gassvetsning av aluminium och
aluminiumlegeringar (främst duralumin och
hydronalium) har fått stor betydelse bl. a. vid
byggnad av luftfartyg, tillv. av
transportbehållare för syror och bensin samt av
lagertankar för bryggerier. Även elektron (se
Magnesium le geringar, suppl.)
svetsas med acetylen-syrgas, liksom koppar,
nickel, monelmetall, mässing och bly. S.
kommer t. ex. till stor användning vid tillv. av
kopparfyrboxar till lokomotiv, kemiska
apparater av koppar, nickel och monelmetall.
Svetstekniken har nått en sådan
fullkom-ning ur metallurgisk synpunkt, att svetsfogen
kan erhålla minst samma kvalitet i fråga om
hållfasthet m. m. som de genom s.
sammanfogade metalldelarna. Den har också under de
senaste tio åren fått en synnerligen
vidsträckt användning. Enbart i Sverige uppgå
kostnaderna för s. till omkr. 50 mill. kr. om
året, och flera tusen arbetare sysselsättas
därmed. Från att tidigare ha varit huvudsaki.
ett hjälpmedel vid reparationer har den
kommit i bruk som konstruktiv metod inom
åtskilliga industrier.
Även för de svåraste reparationsarbeten på
stora gjutna metalldelar är s. värdefull, e<när
den gör dyrbara nygjutningar överflödiga och
på så sätt även förkortar driftavbrotten. S.
har kunnat avsevärt förenkla och förbilliga
maskinkonstruktionerna, då man tack vare
s. kan på ett rationellt sätt framställa och
sammanfoga de olika konstruktionsdelarna.
Numera byggas t. ex. så gott som alla
järnvägsvagnar i helsvetsad konstruktion,
varigenom avsevärda viktbesparingar (upp till
30 %) och därmed lägre kostnader för
järnvägsdriften kunnat erhållas. Även inom
auto-mobilindustrien har s. blivit en oersättlig
arbetsmetod; en bil har i allm. över 1,000
svetsar, mestadels punktsvetsar.
Inom hus- och brobyggnadstekniken erbjuda
de svetsade konstruktionerna motsv. fördelar,
i form av större enkelhet och mindre
materialåtgång, gentemot de nitade, vartill
kommer den hygieniska vinsten, att man undgår
det öronbedövande larm, som nithamrarna
åstadkomma. I Stockholm har under isenare
år s. kommit till användning vid flera
brobyggnader, t. ex. vid Pålsundsbron (en av de
största helsvetsade broarna) samt vid
ombyggnaden av S:t Eriksbron.
Inom varvsindustrien har s. tillämpats
särskilt för fartygsöverbyggnader och börjat
vinna insteg även vid konstruktionen av skroven.
Svetsfogar äro ej alltid homogena; en till
utseendet god fog kan innehålla gasblåsor,
sprickor och slaggpartiklar. Den fyller
stundom ej hela utrymmet mellan arbetsstyckena,
eller ock kan bindningen mellan arbetsstycke
och tillsatsmaterial vara dålig. För kontroll
av krävande svetsarbeten brukas i växande
omfattning provningsmetoder, som ej förstöra
svetsen, främst röntgen men även magnetiska
metoder. Med nutida röntgenapparater kan
plåt av 100 mm tjocklek och däröver
genomlysas. Då apparaturen härför är dyrbar, har
på svetskommissionens initiativ tillkommit
ett särskilt organ, Tekniska röntgencentralen
vid Ing.-vet.-akad., som förfogar över en
apparatur, vilken i första hahd skall kunna
användas för tillfälliga behov. Den är
monterad i en särskild bil, inrättad som
mörkrum, och kan nyttjas för
strukturundersökningar av allehanda material. Fr. H-n.
*Svettningssystem. Det Socialstyrelsen 1918
givna uppdraget att utarbeta förslag till
lagstiftning om hemarbetarnas
arbetsförhållanden fullgjordes 1920 genom avgivande av ett
»Betänkande med förslag till lag om
hem-industriellt arbete», vilket förslag dock icke
lett till någon lagstiftningsåtgärd. A. M.
*Swift, J. »The letters of J. S. to Ch. Ford»
utgåvos av D. N. Smith 1935. S:s dikter ha
f. ggn utgivits i samlad och kritisk uppl. av
XXIII. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
