Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tekniska läroanstalter - *Tekniska museer - *Tekniska skolan i Stockholm - *Teknisk Tidskrift - *Telefon - *Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekniska museer—Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson
1094
1093
tekniska högskola. — 2. Enl. beslut av 1937
års riksdag skall den lägre avd. vid Chalmers
tekniska institut ombildas till tekn.
gymnasium, som t. v. skall stå under samma
ledning som institutet. Lärjungeantalet vid de
tekniska elementar- och fackskolorna samt
gymnasierna uppgick läsåret 1936—37 till
1,133. Gränsen mellan tekn. fackskolor och
gymnasier har under senare år blivit mera
svävande därigenom, att specialisering av
studierna blivit möjlig även vid gymnasierna.
Vid Tekn. elementarskolan i Norrköping
upprättades 1929 en färgeriteknisk fackavd.
Genom utvidgning av vävskolan i Borås
inrättades 1935 ett textilinstitut, huvudsaki. för
högre utbildning av textiltekniker och
textilingenjörer samt för vetenskapligt
forskningsarbete inom textiltekniken. Institutet har
bekostats av statsmedel och enskilda bidrag.
— 3. Bland de lägre tekn. skolorna kunna
verkstadsskolorna sägas ha vunnit särskilt
stort förtroende. Se vidare Praktiska
ungdomsskolor, suppl. Om de
tekniska skolor och linjer, som under senaste tid
uppstått genom möjligheten till ombildning
av högre folkskolor till s. k. praktiska
mellanskolor, resp, upprättandet av praktiska
linjer vid real- och mellanskolor, se Pra
k-tiska mellanskolor och r e a Is k o
1-linjer, suppl. Fr. Sg.
*Tekniska museer. Tekniska museet på N.
Djurgården stod till det yttre färdigt 1936.
Bland större, av industriföretag upprättade
museer märkes även Osram-Museum i Berlin.
T. A-n.
*Tekniska skolan i Stockholm. En av
stadsfullmäktige i Stockholm tillsatt
kommitté för utarbetande av förslag till
omorganisation av den lägre tekniska
undervisningen i Stockholm framlade 1935 ett förslag,
som bl. a. innebär, att maskin- och
byggnads-yrkesskolorna och de delar av aftonskolan,
som avse utbildning för liknande
arbetsområden, ombildas till dels en statlig teknisk
läroanstalt för såväl gymnasie- som
fackskole-utbildning, dels en kommunal aftonskola för
fackutbildning för olika yrkesområden. 1936
fingo sakkunniga i uppdrag att avge förslag
bl. a. om organisationen av de delar av T.,
som skulle kvarstå efter en utbrytning av
maskin- och byggnadsyrkesskolorna. Fr. Sg.
*Teknisk Tidskrift. Sedan 1935 utges även
fackavd. Automobil- och motorteknik 6 ggr
årl.; fackavd. Skeppsbyggnadskonst heter
sedan 1936 Skeppsbyggnadskonst och
flygteknik.
*Telefon. Automatiseringen av
telefonexpe-ditionen omfattar nu ej blott de stora
centralstationerna (Stockholm, Göteborg, Malmö)
utan även mindre centralstationer,
växelstationer och abonnentväxlar. 1937 äro omkr.
250,000 av Sveriges 700,000 telefonapparater
anslutna till automatiska stationer. Vid
automatiseringen av landsbygden låter man varje
taxeområde bilda en nätgrupp med
knutsta
tioner och ändstationer, grupperade kring en
centralstation (taxestation), där gruppens
rikstrafik, d. v. s. avgiftsbelagda samtal med
andra taxeområden, expedieras. För
mellan-ortstrafiken begagnar man sig av s. k.
rikt-siffror, olika för de olika stationerna i
nätgruppen, vilka av abonnenten tagas på
fingerskivan före det önskade abonnentnumret.
Försök med automatiserad rikstrafik pågå.
Bland nyheter för abonnenterna vid de
större telefonstationerna märkas
tidsangivelse, väderleksprognoser m. m. (se T i d g i
v-ningsmaskin, suppl.).
Det svenska telefonkabelnätet har
utvecklats i raskt tempo. Särskilt märkes
Norr-landskabeln, som (1937) når Umeå och vars
fortsättning till Luleå är planerad.
Inom kabeltekniken göra sig nya
synpunkter gällande i syfte att förenkla
anläggningarna och förbättra ljudöverföringen. Av
särskilt intresse äro de s. k. bredbandskablarna,
som dock ej kommit i bruk i Sverige. De
äro uppbyggda av en central ledare med
omgivande koaxiell ledarmantel. Det
frekvensband en sådan kabel kan framsläppa uppgår
till flera mill. perioder per sek. Med en
nyligen färdigställd fyrdubbel kabel av detta
slag mellan London och Birmingham
beräknar man kunna erhålla upp till 400
telefonikanaler på varje ledarpar. De olika
samtalen få modulera olika bärfrekvenser,
som sedan blandas med varandra på
ledningen och vid mottagningsändan skiljas åt
medelst elektriska bandfilter. Dylika kablar
ha även löst problemet om television medelst
överföring på ledningar. Det stora
frekvensband varje televisionsbild kräver (över 1 mill.
perioder per sek.) kan näml, ej överföras på
en vanlig telefonledning. I Tyskland ha
kombinerade televisions- och samtalsförbindelser
upprättats mellan Berlin å ena sidan samt
München och Hamburg å den andra.
Jämsides med kabelteknikems utveckling
har förstärkarutrustningen på
telefonförbindelsernas överdragsstationer fullkomnats, bl.
a. genom införande av förstärkare med s. k.
negativ återkoppling för stabilisering av
förstärkningen.
Inom radiotelefonien märkes särskilt de
ultrakorta vågornas ökade användning i de
kommersiella telefonförbindelserna. Tack vare
dessa vågors höga frekvens kan ett mycket
stort antal förbindelser upprättas utan
inbördes störning. Den begränsade räckvidden
är dock ett hinder för deras användning för
transoceana förbindeIser.
Sverige har (1937) telefonförbindelse med
ett 80-tal andra länder, bl. a. samtliga i
Europa utom Albanien. E. Mgrn.
*Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson driver
elektromekaniska verkstäder i Stockholm
(komma att flyttas till Tellusborg i
Brännkyrka) och kabelverk i Älvsjö. Med bolaget
samarbeta följ, svenska företag: L. M.
Ericssons försäljnings-a.-b. (gr. 1929), L. M.
Erics
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
