Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson - Telefonkö - *Telefotograf - *Telefotografi - Telefunken, Gesellschaft für drahtlose Telegraphie m. b. H. - Telegraaf, De - *Telegraf - *Telegrafon - *Telegrafverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1095
Telefonkö—Telegrafverket
1096
sons signal-a.-b. (gr. 1921), Svenska
radio-a.-b. (se d. o., suppl.), Max Sieverts
fabriks-a.-b. (Sieverts kabelverk; se S u n d b y b e r g),
a.-b. Alpha (se d. o., suppl.) och Svenska
elektromekaniska industri-a.-b. (se d. o., även
i suppl.) med de till detta bolag anslutna
Elektriska a.-b. Skandia och Graham
broth-ers a.-b. Bolaget driver fabriksrörelse även i
England, Estland, Frankrike, Italien,
Nederländerna, Norge, Polen, Spanien,
Tjeckoslovakien, Ungern och Österrike. Tillv. vid de
svenska telefonfabrikerna och kabelverket
hade 1936 ett värde av omkr. 19 mill. kr.,
resp. omkr. 5 mill. kr.; antalet anställda var
s. å. omkr. 3,500. Bolaget driver dessutom
koncessionsrörelse i följ, länder (antalet
abonnenter 1936 inom parentes): Italien (71,698),
Polen (111,142), Argentina (20,469), Mexiko
(genom Mexikanska telefon-a.-b. Ericsson;
70,661) och Turkiet (2,416); investeringarna i
Finska telefon-a.-b. överlätos 1934 till finska
staten. Egna försäljningsbolag eller
representanter finnas i de flesta länder, dock ej i
U. S. A. Om bolagets förhållande till
International telephone & telegraph Corporation se
Kreugerkraschen, suppl. Aktiekap.
nedsattes 1937 till 70,581,910 kr. E. Hlr.
Telefonkö, se Telefonförmedling.
♦Telefotograf. Intresset för t. har under
senare år varit synnerligen livligt särskilt
beträffande television (se d. o., nedan).
Beträffande egentliga t. märkas försök till
snabbare sändning med hjälp av ultrakorta
radiovågor; en anläggning på 3 m våglängd för
trafik mellan New York och Filadelfia har
gjorts. På grund av den ringa räckvidden
inom detta våglängdsområde fordras två
relästationer mellan ändstationerna. Sv. B-r.
♦Telefotografi, se även F j ä r r
fotografi, suppl.
Telefunken [telefo^kon], G e s e 11 s c h a f t
f ü r d r ah t los e Telegraphie m. b. H.,
ett 1903 av Siemens & Halske A.-G. och
A. E. G. gemensamt bildat bolag med säte i
Berlin. T:s verksamhet ligger huvudsaki.
inom forsknings- och uppfinnarområdena, medan
mass- och serietillv. av radiomateriel
överlåtits på moderbolagen. T., som stått under
ledning av G. v. Arco (se d. o., suppl.) och
H. Bredow, innehar ett stort antal patent på
radioområdet och har uppfört bl. a. de tyska
storstationerna för kommersiell radio och
rundradio. E. Hlr.
Telegraaf [-l$rä’f], D e, borgerlig tidning i
Amsterdam, gr. 1893, utges 12 ggr i veckan
(ej söndag kväll och måndag morgon). T. är
jämte avläggaren De Courant-Het Nieuws van
den Dag den mest spridda tidningen i
Nederländerna.
♦Telegraf. Fjärrskrivmaskinen har
ytterligare förbättrats och fått allt större
användning, varvid den ersätter även
snabbskrift-system av äldre modell. I flera länder, dock
ännu ej i Sverige, ha införts särskilda
abonnemang på fjärrskrivmaskiner för
allmänhe
ten. I Tyskland t. ex. finnas (1937) vid 11
stationer omkr. 300 abonnenter på dylika
maskiner, vilka även kunna sättas i förbindelse
med motsv. abonnenter i Danmark,
Nederländerna, England och Schweiz. I Sverige
finnas för privat drift nyttjade
fjärrekrift-förbindelser, dels disponerade av tidningar i
landsorten (se Telegrambyrå, suppl.),
dels av några större bolag. Telegrafverkets
egna fjärrskrivmaskiner uppgå till 250, de
privata maskinerna till ett 70-tal.
De för fjärrskrivmaskinens manövrering
nyttjade strömimpulserna, vilka för varje
tecken äro fem till antalet, ehuru av
skiftande karaktär (femenhetsalfabet), samt
föregås av en startimpuls och efterföljas av en
stoppimpuls, bli på långa ledningar för
vrängda. Man har därför på sådana ledningar
infört regenerativa överdrag, bestående t. ex.
av en mottagningsapparat, som utstansar
meddelandet i form av hål i en pappersremsa,
vilken sedan föres genom en sändarapparat
och därvid styr denna så, att riktiga impulser
utsändas på den fortsatta ledningen.
Vid telegrafering bruka numera
telegraf-tecknen allt oftare överföras på ledningen
med hjälp av växelströmmar av olika
frekvens (bärfrekvenstelegrafering), antingen
enbart, då ett stort antal telegrafkanaler kunna
erhållas (12—18 st. på en vanlig
telefonkabel-ledning), eller tills, m. telefonförbindelser. De
olika telegrafkanalerna särskiljas på
mottag-ningssidan medelst elektriska filter. Det i
Sverige vanligaste sättet att erhålla
telegrafledningar är, vid sidan av
bärfrekvenssystemen, att transformera telefonledningar,
varigenom en telefonförbindelse får tjänstgöra
som tilledning och en annan som återledning
för strömmen i en telegrafikanal. De härvid
nyttjade telefonförbindelserna behöva ej vara
»metalliska» utan kunna i sin tur ha erhållits
genom transformering (s. k. superfantom
telegraf förbindelse; den genom transformering
erhållna telefonförbindelsen benämnes näml.
»fantomledning»).
Även vid bildtelegrafering har en
förbättrad teknik införts. Se även Telegram,
suppl. E. Mgrn.
♦Telegrafon. Förbättrade apparater enl. t:s
princip ha på senare år fått stor användning
särskilt inom rundradio (jfr d. o., suppl.),
varvid det upptagna ljudet registreras på ett
stålband och sedan utsändes vid önskad
tidpunkt. Sv. B-r.
♦Telegrafverket. Telegrafstyrelsen består
numera av 1 generaldir. som chef, 5
byråchefer samt 1 förste byrådirektör, vilken
senare förestår de tekniska avdelningarna på
styrelsens linjebyrå.
T:s verkstad hade 1936 ett produktionsvärde av
8,2 mill. kr. Telefonnätet omfattade vid slutet av
1936 128 centraltelefonstationer, 5,067 växelstationer
och 997 fristående samtalsstationer. Antalet
telefonapparater uppgick till 672,425 el. 107 per 1,000
inv.; telefonförbindelserna hade en längd av 1,338,010
km metalliska ledningar och 195,575 km duplex- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
