Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidlupp - *Tidning - Tidningarnas arbetsgivareförening - Tidning för Dövstumma - Tidning för Sveriges läroverk - Tidningsregister - Tidningstaxa - Tidningsutgivareföreningen - *Tidskrift för Konstvetenskap - Tidskrift för Postväsendet - Tidspärrtariff - *Tidssignal - *Tidsskrift for Rettsvidenskap - *Tieck, L. - Tiefurt - *Tientsin - *Tierp - Tiersot, Jean Baptiste Elisée Julien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1117
Tidning—Tiersot
1118
Schema över tidssignalen från Nauen kl. 0,55—l,oo och 12,55—13,oo.
frekvens, varigenom snabba rörelser kunna
analyseras noggrant. T. har mångsidig
användning inom vetenskap och teknik samt
bl. a. för studium av tekniken i olika
idrottsgrenar. Jfr Kinematografi, suppl., sp.
984. Sv. B-r.
‘Tidning. Ny litt.: »Handbuch der
Welt-presse» utkom 1934 i ny uppl. av K. Bömer;
s. å. utkom 5 :e uppl. av »Handbuch der
deut-schen Tagespresse». Av annan nyare litt. må
nämnas G. Weill, »Le journal» (1934), och G.
Bjurman, »Tredje statsmakten» (1935), båda
med litt.-anv.
Tidningarnas arbetsgivareförening är
(sedan 1935) en direkt forts, av Svenska
tid-ningsutgivareföreningens (se d. o., även i
suppl.) arbetsgivaresektion och är en
firmaförening av tidningsföretag, avsedd att
tillvarataga gemensamma intressen i frågor
rörande förhållandet mellan företagen och de
hos dem anställda av olika yrkeskategorier.
Verksamheten bedrives f. n. (1937) i fyra
grupper: typograf-, litograf-,
transport-och allmänna gruppen. Till föreningen,
vars styrelse består av 11 led., äro (1937)
anslutna 137 företag med ett sammanlagt
arb.-antal av 5,659. T. äger och driver nu
Tidningarnas maskinsättareskola i
Stockholm. K. R. H.
Tidning för Dövstumma, se D ö v s t u
m-tidningar, suppl.
Tidning för Sveriges läroverk började 1901
utges i Karlstad av lektor R. Nordin (red.
t. o. m. 1919). T. blev 1920 organ för
Läro-verkslärarnas riksförbund med lektor S. J.
Swenning som red. F. n. (1937) äro
läroverksadjunkterna S. Erlandson och J. Berg i
Stockholm red. T. utkommer 2 ggr i mån. Fr. Sg.
Tidningsregister, se Postabonnemang,
även i suppl.
Tidningstaxa utges årl. av
Generalpoststyrelsen dels för de inländska tidningar och
tidskrifter, som äro intagna i
tidningsre-gistret, dels för de utländska tidningar, på
vilka postabonnemang brukar förekomma i
Sverige. E. G-e.
Tidningsutgivareföreningen, se Svenska
tidningsutgivaref öreningen, även i
suppl.
‘Tidskrift för Konstvetenskap utges
numera av R. Josephson; i redaktionen deltaga
fortfarande E. Wrangel och F. Hazelius.
Tidskrift för Postväsendet, se Nordisk
Posttidskrift.
Tidspärrtariff, se Elektricitetst
a-r i f f, suppl., sp. 1137 f. —
Tidspärr-t a r i f f m ä t a r e, se
Elektricitets-mätare, suppl., sp. 1136.
‘Tidssignal. Noggranna t. utsändas
numera från ett stort antal radiostationer och
ha stor betydelse ej blott för nautiska och
allmänt borgerliga ändamål utan även för
longitudbestämning vid geodetiska arbeten
och för ömsesidig kontroll av uren vid de
olika tidsbestämmande observatorierna.
Observationerna vid dessa sammanfattas av den
av Internationella astronomiska unionen
organiserade Bureau international de 1’heure i
Paris, varefter de beräknade korrektionerna
till varje dags signaler publiceras. De röra
sig vanl. om några hundradels sek. Bland de
direkt till tidsobservatorier anslutna
radiostationer, som utsända t., märkas Nauen,
Rugby, Bordeaux, Annapolis, Honolulu och
Saigon. Nauens t. utsändas omkr. kl. 1 och
13 medeleuropeisk tid; av den senare
åter-utsändes av svenska rundradiosändare den
s. k. onogosignalen (se schema), vilken i de
tyska utsändningarna åtföljes av en serie
tecken med ett tidsintervall av °°/ai sek. för
noggrann tidsbestämning enl.
koincidensme-toden (se d. o. 1, suppl.). T. per
telegrafledningar förekommer även men har mindre
allmän betydelse.
Genom rundradio och telefonnät
distribueras även för allmänheten avsedda t. med
tid-givningsmaskin (se d. o., suppl.),
gonggong-slag el. dyl. Noggrannheten är här
väsentligt mindre; felen kunna uppgå till flera
sek. Sv. B-r.
‘Tidsskrift for Rettsvidenskap redigeras
fr. o. m. 1937 av prof. R. Knoph, Oslo, som
vid sin sida har en redaktionskommitté på
fem medl., en från vart och ett av de
nordiska länderna. A. M.
‘Tieck, L. Hans och Solgers brevväxling
utgavs fullständigt av P. Matenko 1933. Ny
litt.: E. H. Zeydel, »L. T. and England»
(1931) och »L. T.» (1935); E. Pfeiffer,
»Shake-speares und T:s Märchendramen» (s. å.); E.
Reitmeyer, »Studien zum Problem der
Ge-dichtsammlungen . . . Goethe und Tieck» (1935).
Tiefurt [ti’fort], lustslott och by 3 km ö.
om Weimar, med vacker slottspark, där
Wei-marhovet uppförde teaterföreställningar
under Goethes ledning.
‘Tientsin. Under konflikten mellan Kina
och Japan 1937 ockuperades T. i slutet av
juli av japanska trupper, som tillika besatte
järnvägen över T. från Peking till T:s
hamnstad Tangku.
‘Tierp. 2. T. har kommunal mellanskola
och två bankkontor. 1934 invigdes en kyrka.
T. ingår jämte T:s landskommun i T:s församl.
Tiersot [tiärså’], Jean Baptiste E 1
i-s é e Julien, fransk musikforskare (1857—■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
