Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiersot, Jean Baptiste Elisée Julien - Tiessen, Richard Gustav Heinz - Tietjen, Heinz - Tietjens, Eunice - Tietze, Hans - Tigerschiöld, Kjell Magnus - *Tigerstedt, släkt - *Tiggeri - Tighina - *Tikkanen, J. J. - Tilander, Artur Gunnar - Tilden, William Tatem - *Tilgher, A. - Tillich, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Tiessen—Tillich
1120
1936), förste bibliotekarie vid Conservatoire
national i Paris 1909—20. Bland T:s många
och värdefulla arbeten märkas »Histoire de la
chanson populaire en France» (1889), »Rouget
de Lisle» (1892), »Histoire de la Marseillaise»
(1915), »La musique dans la comédie de
Molière» (1922) och »Lettres de musiciens écrites
en frangais du 15 :e au 20 :e siècle», bd 1
(1924). Vidare må nämnas en rad biogr. samt
utgåvor av äldre fransk musik. — Biogr. av
L. de la Laurencie (1932). G. M.
Tiessen [tl’sen], Richard Gustav Heinz,
tysk tonsättare (f. 1887). Var efter studier
i Berlin verksam vid olika sammanslutningar
som orkester- och kördirigent. T. är sedan
1925 lärare i komposition vid Hochschule für
Musik i Berlin och blev 1930 prof. Bland
hans tonsättningar märkas scenmusik till
Strindbergs »Advent», till »Hamlet» och
»Stormen», en rad orkesterverk (bl. a. två
symfonier), sånger och körverk. G. M.
Tietjen [tTtjon], H e i n z, tysk dirigent och
regissör (f. 1881). Efter att ha verkat som
kapellmästare och intendent i olika tyska
städer blev T. 1927 generalintendent vid
Preussische Staatstheater. Han är dessutom
sedan 1931 konstnärlig ledare för
Bayreuth-festspelen och utnämndes 1936 till preussiskt
statsråd. G. M.
Tietjens [tFtjans], E u n i c e,
nordamerikansk författarinna och publicist (f. 1884). Hon
har skrivit diktsamlingarna »Profiles from
China» (1919), »Body and raiment» (s. å.),
»Profiles from home» (1925) och »Leaves in windy
weather» (1929), romanen »Jake» (1921),
böcker för ungdom m. m. Högst skattade äro
hennes Japandikter och den österländska
antologien »Poetry of the orient» (1928). R-n B.
Tietze [ti’tso], Han s, österrikisk
konsthistoriker och museiman (f. 1880), prof, i
Wien 1918. T. var 1919—25 föredragande i
museala frågor i österrikiska
undervisningsministeriet och har de senare åren haft i
uppdrag att omorganisera sitt lands
musei-väsen. Som vetenskaplig förf, har han ett
mycket aktat namn: »Die Methode der
Kunst-geschichte» (1913) och flera bd i verket
»öster-reiichische Kunsttopographie» (1907—20).
Tills, m. Erica Tietze-Conrat har T. utarbetat
»Kritisches Verzeichnis der Werke Albrecht
Dürers» (1928 ff.). E. L-k.
Tigerschiöld, Kjell Magnus, ingenjör
(i. 18 9 3 24/n), son till H. E. T. Blev
bergsingenjör i Stockholm 1917 och var 1918—25
anställd vid Söderfors bruk samt 1925—34
vid Fagersta, från 1929 som
forskningsingenjör för hela Fagerstakoncernen. Sedan 1935
är T. överingenjör vid Järnkontoret och
prefekt för Metallografiska institutet. T. har i
sina skrifter bl. a. behandlat masugns- och
martinprocessernas värmeekonomi. E. Hlr.
*Tigerstedt, släkt, ö. T. har ytterligare
utgivit diktsamlingen »De heliga vägarna»
(1933), essäerna »Skott i överkant» (1934)
och en jagbok, »Utan örnar» (1935). H. E. P.
*Tiggeri. Endast bettlare över 21 år, som
ej är i den nödställda belägenhet, att han bör
erhålla fattigvård (samt den, vilken tillåter
barn under 16 år, som står under hans vård,
att bettla el. använder barn el. andra att
bettla för sin räkning), kan numera
behandlas såsom lösdrivare. Bettlare under 21 år
skall överlämnas till barnavårdsnämnden för
dess vidare åtgärder. Jfr Lösdrivare,
suppl. Å. M.
Tighina [-gi’na], se B e n d e r.
*Tikkanen, J. J. Postumt utgavs av T.
Borenius »Studien über die Farbengebung
der mittelalterlichen Buchmalerei» (1933; i
Finska Vetenskaps-Societetens
Commenta-tiones).
Tilander, Artur Gunnar, romanist (f.
1894 22/7), fil. dr vid Göteborgs högskola 1923,
docent i Lund 1927, prof, vid Stockholms
högskola 1937. T. har i första hand ägnat sig åt
lexikografisk och etymologisk forskning inom
äldre och nyare franska. Bland hans arbeten
märkas »Remarques sur le Roman de Renart»
(1923; akad. avh.), »Lexique du Roman de
Renart» (1924) och »Glanures
lexicographi-ques» (1932). Han har dessutom utgivit
1300-talstexterna »Le livre de chasse du roy
Mo-dus» (1931) och »Les livrés du roy Modus et
de la roine Ratio» (2 bd, 1932). C. Bjm.
Tilden [tildn], William T a t e m,
nordamerikansk tennisspelare (f. 1893),
amerikansk mästare 7 ggr i single utomhus och
segrare i Wimbledon (England) 3 ggr,
likaledes i single. Främst tack vare T. vann
U. S. A. Davis cup 1920—26. T. övergick 1930
till professionalismen. Han har utgivit bl. a.
»The art of lawn-tennis» (1920; omarb. uppl.
1922; sv. övers. 1926) och »Match play and
the pin of the ball» (1925). K. Z.
*Tilgher, A., var urspr. lärjunge till Croce
men är nu dennes främste kritiker. T.
intresserar främst genom sina skarpsinniga
analyser av modernt italienskt drama: »Studi sul
teatro contemporaneo» (1923), »Ricognizioni»
(1925), »La scena e la vita» (s. å.), men har
dessutom gjort kvicka, kunniga om också
starkt subjektiva tvärsnitt genom senaste
årtiondens filosofiska moderiktningar: »La
crisi mondiale» (1921), »Relativisti
contempo-ranei» (1923), »Storia e antistoria» (1928),
»Il tempo» (1934), »Critica dello storicismo»
(1935) och »Filosofia delle morali» (1937).
G. B-h.
TFllich, Paul, tysk religionsfilosof (f.
1886). Blev 1929 prof, i filosofi i Frankfurt
a. M., entledigades av politiska skäl 1933 och
är numera bosatt i New York. Under
inflytande av den dialektiska teologien (se d. o.,
suppl.) och den fenomenologiska filosofien har
T. sökt utbilda en existentiell
verklighets-teori med begreppet »gläubiger Realismus» i
centrum. Efter världskriget verkade han för
den »religiösa socialismen» i Tyskland. Hans
huvudskrift är »Religiöse Verwirklichung»
(1929). Bland hans övriga skrifter märkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
