Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tjeckoslovakien - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige - Historia - Litteraturanvisningar - *Tjeljabinsk - Tjepajevsk - Tjeremchovo - Tjerepovets - *Tjerkessernas autonoma område - *Tjetjentsernas autonoma område - *Tjitjerin, G. V. - Tjuguett - *Tjurföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Tjeljabinsk—Tjurföreningar
1130
Kozeluh erövrat professionella
världsmästerskapet och bl. a. Sverige besegrats i Davis
cupturneringen (1928), samt vidare i
hästsport, fri idrott, brottning, boxning,
gymnastik och tyngdlyftning, i vilka grenar
olympiska medaljer vunnits. Vintersporten, som
gynnas av Riesengebirges och Karpaternas
(främst Tatras) förträffliga terräng, samlar
stort intresse. Skidsporten går framåt, och i
ishockey har T. fyra gånger hemfört
Europa-mästenskapet.
I spetsen för T:s sport står en
riksorganisation, som under sig har ett 30-tal
specialförbund. Dessutom finnes en stark
arbetar-idrott. Tyskarna ha egna
idrottsorganisa-tioner. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Restiden Malmö
—Prag utgör f. n. med tåg omkr. 18 tim.,
med flygmaskin 41/2 tim. T. exporterade 1935
till Sverige för 28,66 mill. kr. (1936 omkr.
32,4 mill.), därav garn, vävnader, mattor,
strumpor o. a. textilvaror 10,6 mill., humle
2 mill., varmvalsad plåt 1,5 mill., hattar 1,67
mill., skodon 1 mill., vidare handskar, järn
och stål, maskiner, glas och porslin.
Importen från Sverige 1935 värderades till 11,96
mill. kr. (1936 omkr. 18,7 mill.), därav
järnmalm 4 mill. och kullager 1,1 mill., vidare
bl. a. olika slag av järn och stål, särskilt
rostfritt, samt dammsugare och
räknemaskiner. Svensk-tjeckoslovakiska
handelskammare finnas i Stockholm och Prag. För
förbindelserna verka utom legationerna i
huvudstäderna även Svensk-tjeckoslovakiska
sällskapet i Stockholm, gr. 1923, samt
Skandinavisk-nederländska institutet i Prag. Om
äldre förbindelser se bl. a. K 1 e i n s c h n i
t-z o v ä, F., suppl., och C. Thörnqvist,
»Svenska studenter i Prag under medeltiden» (i
Kyrkohist. Årsskr. 1929). A. A-t.
Historia. T. har fortfarande styrts av
koalitionsregeringar, med representanter även
för tyska partier. Masaryk omvaldes 1934 till
president men avgick dec. 1935 (han dog sept.
1937). Till hans efterträdare valdes Benes
med 340 röster av 440 avgivna. De bl. a. av
världskrisen vållade ekonomiska bekymren
har man sökt lindra genom stora allmänna
arbeten och valutadepreciering. Efter
nationalsocialismens genombrott i Tyskland 1933
vidtogos olika åtgärder i T. »till
demokratiens skydd». Regeringen fick rätt att i
vissa fall proklamera belägringstillstånd,
utfärda provisoriska lagar och inskrida mot
ämbetsmän och domare, som beslagits med
stats-fientlig verksamhet, pressfriheten inskränktes,
riksdagens arbetsformer gjordes effektivare,
och statsfientliga partier upplöstes. Följ, år
beviljades stora anslag till försvarets
stärkande. Den ekonomiska krisen hade hårdast
drabbat de av tyskar bebodda distrikten, och vid
valen 1935 hade det av K. Henlein (se d. o.,
suppl.) ledda sudettyska partiet stora
framgångar, främst på övriga tyska partiers
bekostnad. Av motståndarna beskyllas Henleins
anhängare för att sympatisera eller rentav
samverka med nationalsocialisterna i
Tyskland; å sin sida bekänna de sin lojalitet mot
T. men klaga över förtryck från majoriteten
och bristande hjälp från myndigheterna.
Utåt samverkar T. med Lilla ententens
övriga stater och ingick 1935 ett fördrag med
Sovjetunionen om ömsesidigt bistånd vid
angrepp eller hot från en europeisk makt; för
dragets text ansluter sig till det s. å.
ingångna fransk-ryska fördraget. S. å.
uppstod en konflikt med Polen om den polska
minoriteten i Teschen, vilken dock icke ledde
till någon förändring i den gällande
ordningen. A. A-t.
Litteraturanvisningar. G. Lafond och P.
Desfeuilles, »La Tchécoslovaquie au travail»
(1933); E. Strauss, »Die Entstehung der
tsche-choslowakischen Republik» (1934) och
»Tsche-choslowakische Aussenpolitik» (1936); K.
Krofta, »T:s historia» (1935; med bibliogr.
över svensk o. a. litt. om T.); E. Reich, »Die
tschechoslowakische Landwirtschaft» (s. å.);
W. Rollmann, »Eisenbahngeographie der
Su-detenländer» (s. å.); A. Tibal, »La
Tchécoslo-vaquie» (s. å.); »Atlas republiky
Öeskoslo-venské» (1936); G. Druce, »In the heart of
Europé: Life in Czechoslovakia» (s. å.); »Die
Tschechoslovakische Republik», utg. av J.
Malypetr, F. Soukoup och J. Kapras (2 bd,
1937).
♦Tjeljabinsk beräknades 1934 ha 210,000
inv. och är nu huvudstad i det s. å. bildade
Tjeljabinskområdet (174,172 km2, 2,662,000
inv.).
Tjepa’jevsk, se Tjapajevsk, suppl.
Tjeremchovo [tjirjo^^avå], stad i
östsibiriska området, Sovjetryssland, vid Sibiriska
järnvägen, 125 km n. v. om Irkutsk; 23,200
inv. (1933). Stenkolsgruvor, gjuterier, sågverk.
Tjerepovets [-pavjä’ts], stad i
Leningrad-området, Sovjetryssland, vid Sjeksna och
järnvägen Leningrad—Vologda; 24,900 inv.
(1933). Träindustri, glasbruk,
cementfabriker. T. var 1918—28 huvudstad i ett
lik-nämnt guvernement.
♦Tjerkessernas autonoma område omfattar
efter utvidgningar 3,316 km2 med 79,800 inv.
(1934). Huvudstaden, Batalpasjinsk, heter
numera S u 1 i m o v (se d. o., suppl.).
♦Tjetjentsernas autonoma område utökades
1934 med autonoma området Ingusj och
konstituerades 1936 som autonom republik;
15,700 km2, 639,400 inv. (1934).
♦Tjitjerin, G. V., dog 1936.
Tjuguett, se Vingt-et-un.
♦Tjurföreningar. Nötkreaturspremieringen
(se d. o., även i suppl.), som skall upphöra,
kommer bl. a. att ersättas med åtgärder, som
främja tjurföreningsverksamheten. Denna
står under inseende av vederbörande
hushållningssällskap genom särskild för området
utsedd besiktningsman. Till t. utgå under vissa
villkor statsbidrag till inköp och försäkring
av tjur ävensom till underhåll av tjur, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
