Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tjeckoslovakien - Mynt- och bankväsen - Statsfinanser - Försvarsväsen - Sport och idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1127
Tjeckoslovakien (Statsfinanser—Sport och idrott)
1128
nat. De egentliga affärsbankerna äro dock
blott 23 aktiebanker, varibland de stora
Pragbankerna dominera. I de båda största
av dessa, Zivnostenskä banka och Anglo
czechoslovak and Prague credit bank, har
staten kontrollerande inflytande.
Kapitalflykt har tidtals pågått i stor skala, och
kreditläget har framkallat lagstiftning om bl. a.
maximiräntor. Till följd av sina stora
industriintressen ledo affärsbankerna efter krisen
1931 betydande förluster, som 1932 ledde till
omfattande rekonstruktionsarbete och
särskild banklagstiftning. Devalveringen 1936
medförde väsentlig lättnad för näringslivet,
särskilt för exportindustrien, och därmed
även för bankerna. E. H-ss.
Statsfinanser. Budgeten för 1937 upptog
statsinkomsterna till 8,456,5 mill. kc. och
statsutgifterna till 8,453,7 mill. Bland
inkomsterna märktes direkta skatter 1,937,5
mill. kc. (därav inkomstskatt 1,145,0 mill.),
konsumtionsskatter 1,724,7 mill., tullar 751,5
mill., statsföretagens vinster 1,065,1 mill. etc.
Största anslaget — 1,700,9 mill. kc. — avsåg
förräntning och amortering av statsskulden,
varpå följde nationalförsvaret med 1,359,5
mill. kc., pensioner med 1,004,4 mill.,
undervisningsväsendet med 997,8 mill. etc.
Statsskulden ökades, väsentligen för
försvarsändamål, från 40,934 mill. kc. 1936 till 46.785
mill. 1937. N. Sbg.
Försvarsväsen. Armén, i vilken
flygvapnet fortfarande ingår som truppslag, har
de senaste åren förstärkts och omorganiserats,
varvid särskild hänsyn har tagits till
skapandet av ständigt disponibla
gränsskyddsför-band. 1934 infördes tvåårig tjänstgöringstid
för de värnpliktiga. I slutet av 1935 beslöts
en rad organisationsförändringar, gällande
såväl ledningen som de högre och lägre
truppförbanden, vilka ändringar ännu (1937) icke
helt hunnit genomföras. Enl. en lag 1936
ställas vid mobilisering nationens alla
personliga och materiella tillgångar till regeringens
disposition. S. å. upptogs ett stort
försvarslån för materielanskaffning. 1937 antogs
slutligen ett lagförslag om avsevärt ökad
militärutbildning av hela befolkningen före och
efter den ord. värnpliktstjänstgöringen. Denna
utbildning sker delvis i skolorna, delvis i
särskilda kurser och omfattar även kvinnorna.
Den högsta ledningen utövas i fred under
presidenten av försvarsministern. Han
biträdes av försvarsministeriet, som tillika är
central förvaltningsmyndighet,
generalinspektören (överbefälhavare i krig), med direkt
underställda truppslagsinspektioner, och
generalstaben. Centrala organ äro vidare högsta
försvarsrådet (bestående av vissa ministrar
samt generalinspektören och chefen för
generalstaben), en regeringskommission för
riks-försvaret samt arméns centralråd.
Landet är indelat i 4 militärdistrikt, av
vilka 3 rekrytera vartdera 2 armékårer och
det fjärde 1. Försök pågå med borttagande
av brigaden som mellaninstans och införande
av en nyindelning av fördelningen på 3
inf.-reg:ten, varvid fördelningarnas antal torde
komma att ökas till 16. Kav.-brigaderna ha
ökats till 4. — Truppförbanden äro: 48
inf.-reg:ten (därav 12 kaderreg:ten), 8
bergsinf.-reg:ten, 11 gränsskyddsbataljoner, 1
skolba-taljon, 8 cykelbataljoner, varav 4 ingå i kav.
brigaderna, 1 stridsvagnsreg:te, 11 kav.-reg:
ten, 16 lätta och 14 tunga hästanspända
art.-reg:ten, 4 tunga motoriserade art.-reg:ten, 6
självständiga bergsart.-bataljoner, 4
luft-värnsreg:ten, 6 ingenjörreg:ten och 5
signalbataljoner m. m. C. A. E.
Flygreg:tenas antal har ökats till 7. I
taktiskt avseende lyda de under befälhavaren för
det militärdistrikt, inom vilket resp. reg:te
är förlagt. I tekniskt hänseende lyda de
under chefen för försvarsministeriets flygdep.
Flygreg:tena bestå av flottiljer, som omfatta
bomb-, jakt- och spaningsdivisioner. Antalet
krigsflygplan beräknas (1937) till omkr. 600.
Flygvapnets personalstyrka uppgår till 6,500
man. Ett flygvetenskapligt institut finnes i
Prag. ö-g.
Den årliga värnpliktskontingenten vid
armén är omkr. 70,000 man. Den del av
årsklassen, som ej uttages till aktiva armén,
utbildas i omkr. 6 mån. Arméns fredsstyrka
uppskattas till omkr. 200,000 man,
krigsstyr-kan till omkr. P/2 mill. C. A. E.
Det fasta försvaret har under de
senaste åren förstärkts, särskilt på grund av
den politiska och militära utvecklingen i
Tyskland samt utbyggandet av det tyska
vägnätet kring »den bömiska bastionen».
Spärrbefästningar ha främst anordnats längs
gränserna mot Tyskland i n. och v. O. E. S.
Luftförsvaret. Utöver arméns
luft-värnsreg:ten finnes ett stort antal fasta
luft-värnsbatterier för ortsförsvar. Enl. lag av
1935 ledes det civila luftskyddet av
inrikesministeriet och under detta av
polismyndigheterna. Kommuner och enskilda äro
skyldiga att medverka vid luftförsvaret, och
företag liksom enskilda kunna åläggas att
bestrida kostnaderna för lokalt anordnad
luftbevakning, luftvärn och luftskydd. R. Å.
Sport och idrott. Vid mitten av 1800-talet
infördes turnväsendet, som fick livlig
anslutning och senare genom sokolrörelsen (se d. o.)
fått stor betydelse. Genom denna rörelse och
starkt stöd från statens sida har intresset för
fysisk fostran blivit mycket stort i T.; man
beräknar, att varannan medborgare är
ansluten till någon organisation för
kroppskul-tur. Bland de moderna idrottsgrenarna kom
mer fotbollen främst; fotbollsförbundet
omfattade 1936 2,200 föreningar med omkr.
100,000 medl. T. o. m. 1935 ha 86
landsmat-cher spelats (45 vunna), därav 4 mot Sverige
(2 vunna). Framför allt är den professionella
fotbollen mycket populär. Alla moderna
idrottsgrenar utövas i övrigt; särskilt
framgångsrika ha tjeckerna varit i tennis, där K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
