Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torp, -torp - *Torp - Torp, Oscar Fredrik - *Torpa - *Torped - Torpedflygplan - Torpedkula - *Torpedtub - Torr (fysik) - *Torrbetning - Torrence, Frederic Ridgely - Torrington - Torrlikriktare, Torrventil - *Torrläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Torp—Torrläggning
1142
ortnamn, såväl enkelt (Torp, Torpa) som
framför allt som slutled i sammansättningar.
Förleden är i regel ett personnamn: Svenstorp,
Jons-torp, Brynstorp (fsv. Bryniolfstorp) o. s. v.
I vissa fall har av -torp utvecklats
biformerna -arp (se d. o., suppl.) och -orp, i
Danmark och Skåne även -rup (Borup, Tosterup
o. s. v.). Betydelsen av -torp i ortnamnen
synes vara »mindre gård», »utgård». Gårdar
med sådana namn ha sålunda uppkommit
genom nyodling på allmänning el. äldre byars
utmarker; mången gång ha de, särskilt
söderut, i Danmark och Skåne, vuxit ut till
ansenliga storgårdar, som även givit namn
åt socknar. Säkerligen äro också de
sydskan-dinaviska -torp-gårdarna i allm. äldre än de
mellansvenska; de sammanhänga utan tvivel
med de tyska namnen på -dorf, -dorp. På de
mellansvenska slättbygderna utgöra
-torp-namnen däremot en av de yngsta
ortnamns-grupperna. — Se J. Sahlgren i Namn och
Bygd, 10, 1922, och 11, 1923 samt E. Wessén
i »Skänninge stads historia» (1929). E. W-én.
*Torp. 3. Inom T. ligga Gälegården,
skyddshem för flickor, och Bodaborg,
sinnes-slöanstalt.
7. Efter styckningen omfattar
huvudgården 336 har, därav 87 har åker; tax.-värde
100,000 kr. (1936).
Torp, Oscar Fredrik, norsk politiker
(f. 1893). Var montör vid Sarpsborgs
elektricitetsverk 1914—23, senare ordf, i Det
norske arbeiderparti och ordf, i Oslo
stadsfullmäktige 1935—36. T. var t. f.
försvarsminister i Nygaardsvolds ministär dec. 1935
—aug. 1936 och är socialminister sedan nov.
1936. Han är led. av stortinget för Oslo för
perioden 1937—39. W-t K.
*Torpa. 5. Efter pastoratsreglering skall
T. 1 jan. 1939 ingå i Asby och T. pastorat.
6. T. omfattar nu 1,100 har; tax.-värde
267,000 kr. (1936).
*Torped. Den fart, varmed t. framdrives i
vattnet av sitt eget maskineri, har under
årens lopp visat en täml. jämn stegring och
uppgår (1937) till högst 50 knop; även
skott-vidden har stegrats upp till 12,000—15,000 m.
För höga farter byggas särskilda maskinerier,
ss. Whiteheadfirmans (Fiume) tvåcylindriga
dubbelverkande kolvmaskineri; t. med
tur-binmaskineri förekomma även, men sådant
maskineri anses f. n. oekonomiskt. T :s
sprängkraft har med bibehållen
sprängladdnings-vikt av 200—300 kg ökats genom kraftigare
sprängämne; sålunda har a.-b. Bofors
Nobelkrut framställt ett sprängämne, b o n i t,
bestående av trotyl med tillsats av hexogen,
vars sprängkraft är vida överlägsen enbart
trotyls. T:s kaliber är (1937) normalt 53 cm;
dock användas även t. av ned till 45 och
upp till 63 cm. Se även
Torpedflygplan, nedan. ö-g.
Torpedflygplan ha till uppgift att med
torped anfalla motståndarens sjöstridskrafter,
särskilt de större örlogsfartygen. De första
försöken att fälla torped från flygplan
utfördes på låg flyghöjd, omkr. 10 m över
vat-teuytan, och med flygplanet vid fällningen i
horisontal flykt. Med hänsyn till de
uppkommande påfrestningarna och svårigheten att
vid fällning från större höjd få torpeden att
gå ned i vattnet på sådant sätt, att en
regelbunden bana genom vattnet erhålles, måste
torpedfällningen alltjämt ske från högst 30
m höjd och under flygning på rak bana. För
fällning från t. ha särskilt konstruerade
torpeder med en totalvikt av 600—900 kg
framkommit, varvid man sökt hålla torpedens vikt så
låg som möjligt under hänsynstagande till
stark konstruktion och kraftigt
dimensionerat maskineri. Sprängladdningen begränsas
till 170—200 kg och skottvidden till 2,000—
4,000 m med en fart på torpeden av 40—45
knop. T. äro av samma storleksordning som
medeltunga bombflygplan och oftast så
anordnade, att i st. f. torped motsv. vikt
bomber eller extra motorbränsle kan medtagas;
de benämnas då torped-, bomb- och
fjärrspa-ningsflygplan. T. förekomma dels
kustbase-rade, dels baserade på hangarfartyg med
start- oCh landningsdäck. ö-g.
Torpedkula benämnes en för
gevärskalib-riga vapen avsedd spetskula, vilken i avsikt
att minska luftmotståndet givits en bakåt
avsmalnande form (strömlinjeform). Jfr B a
1-1 i s t i k. R. Å.
*Torpedtub. öv er va tt en stuber
förekomma numera i kvadruppel- (4),
trippel-(3) el. par- (2) uppställning på kryssare,
flottiljledare och jagare samt i
enkeluppställning på (motor)torpedbåtar. Underva
t-tenstuber förekomma på u-båtar, på
större sådana upp till 6 i förstäven och 2 i
akterstäven, de sistnämnda benämnda
häcktuber. ö-g.
Torr, fys., annan form för tor (se d. o., suppl.).
*Torrbetning, se även Betning, suppl.
Torrence [tå’rons], Frederic Ridgely,
nordamerikansk författare (f. 1875),
debuterade och slog igenom med diktsamlingen »The
house of a hundred lights» (1900); först
1925 kom hans andra samling, »Hesperides».
Mest känd är T. för sina enaktspjäser från
negrernas liv: »Granny Maumee», »The rider
of dreams», »Simon the cyremian» m. fl.,
samlade i serien »Plays for a negro theatre»
(1925 f.). Han har också skrivit skådespel:
tragedien »El Dorado» (1903), versdramat
»Abelard and Heloise» (1907) m. m. T:s lyrik
är innehållsmättad och mognad, väl
module-rad, formsträng och allvarlig. R-n B.
Torrington [tåTipton], stad i n. v.
Connecticut, U. S. A., 37 km v. om Hartford; 26,040
inv. (1930). Textil- och maskinindustri, tillv.
av mässings- o. a. metallartiklar.
Torrlikriktare, Torrventil, se
Elektriska strömriktare, suppl., sp. 1162.
*Torrläggning. Till t. räknas även
invall-ning (ise d. o., även i suppl.). Jfr
Båtnads-v ä r d e, suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
