Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torrsprit - *Torsby - *Torshälla - Torstensson, Torsten August Gunnar - *Torsås - *Torulf, E. T. - *Torup - *Torus - *Toscanini, A. - Tosjev, Andrej - *Tossene - *Tosterup - *Tosterön - Totalism - Totalitär - Touquet-Paris-Plage, Le - Tourane - Townendring - *Toynbee, A. J. - Tracy, Spencer - Traditionshistorisk metod - Trædal, Nils - Trafikanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torrsprit—Trafikanordningar
1143
Torrsprit, med tvål eller acetylcellulosa
ge-latinerad etylalkohol.
♦Torsby. 2. I T. finns kommunal
mellan-skola; träindustri, bl. a. a.-b. Notnäs ångsåg
(gr. 1936).
♦Torshälla hade 1,835 inv. 1937.
Industriföretagen hade s. å. ökats till 16 med ett
arb.-antal av tills. 271. Tax.-värdet å
fastighet har stigit till 4,976,000 kr. (1936), därav
å skattefri 531,900 kr., stadens tillgångar
vid årsskiftet 1935/36 till 646,403 kr. och
skulder till 354,770 kr. E. C. A. W.
Torstensson, Torsten August G u
n-n a r, jordbruksforskare, högskollärare (f.
18 9 5 22/a). Efter lantbrukspraktik i Sverige
och Tyskland avlade T. agronomexamen i
Leipzig 1921 och blev 1924 dr phil. i Jena.
1925—34 drev han lantbruk i Sverige och
uppehöll därjämte (från 1 nov. 1928) partiellt
en konsulent- (från 1932
försöksledar-)befatt-ning hos Svenska betes- och vallföreningen.
1934 blev T. prof, vid Lantbrukshögskolan i
allmän jordbrukslära. Hans publicerade
arbeten falla huvudsaki. inom detta ämne samt
därmed närstående. G. Rbg.
♦Torsås. Glasbruket är nedlagt. T. har även
cementvarufabrik, kvarnstensfabrik m. m.
♦Torulf, E. T., dog 1936 3»/u.
*Torup. 1. T:s stationssamhälle hade 395
inv. 1936. Rydö (se d. o., även i suppl.)
brukssamhälle ligger delvis inom T. Brännö väveri
nedlades 1935. Fabriksbyggnaderna användas
nu för en wellpapp- och kartongfabrik (a.-b.
Isacsons emballagefabrik).
♦Torus. 3. (Mat.) T. el. R i n g y t a kallas
den yta, som genereras av en cirkel, vilken
roterar kring en i cirkelns plan men utanför
cirkeln belägen axel.
♦Toscanini, A., var 1908—15 fast anställd
vid Metropolitanoperan och 1927—36 en av
ledarna för New Yorks filharmoniska
orkester. Han har sedan 1934 medverkat vid
festspelen i Salzburg och gästdirigerade i
Stockholm senast 1937, s. å. även i Tell Aviv och
Kairo. — Litt.: Biogr. av bl. a. G. M.
Ciam-pelli (1923; på it.), T. Nicotra (1929; på eng.)
och P. Stefan (1935; på ty.). — T:s porträtt
återges på vidst. plansch. G. M.
Tosjev [tå’Jef], A n d r e j, bulgarisk
politiker (f. 1868), blev efter att ha beklätt olika
diplomatiska poster premiärminister i april
1935 men avgick redan i nov. s. å.; hans
konseljpresidentskap ansågs innebära någon
avspänning av den närmast förut rådande
militärt oparlamentariska regimen. H. B-n.
♦Tossene bildar sedan 8 aug. 1933 tills, m.
Hunnebostrand en kyrklig samfällighet. T.
ingår i T., Bärfendals och Hunnebostrands
pastorat.
♦Tosterup. 1. T. skall efter framtida
pasto-ratsreglering ingå i Stora Köpinge,
Glem-minge, T:s och Bollerups pastorat.
♦Tosterön har fått broförbindelse med
Strängnäs (se d. o., suppl.).
Totali’sm, se Nordström, L. A.
1144
Totalitär, ofta på senare år använd
benämning på en styrelseregim, som kännetecknas
av att makten är koncentrerad till en enda
instans, vanl. regeringen el. dess ledare, som
både styr och lagstiftar antingen helt utan
parlament el. med inhämtande i efterhand av
godkännande från en oppositionslös
folkrepresentation. L-ts.
Touquet-Paris-Plage, L e [lo [-tokä’-pari’-plä’^],-] {+tokä’-pari’-
plä’^],+} kommun i fr. dep. Pas-de-Calais, s. om
Boulogne-sur-Mer, vid Canches mynning;
3,250 inv. (1931). Mycket besökt, mondän
badort.
Tourane [tora’n], kuststad i Annam, Fran
ska Indokina, 70 km s. ö. om Hué; 27,000
inv. (1931). Viktig hamnplats med export
av kanel, te och sockerrör.
Townendring [tåu’nend-], en plåtring, som
är a/nbragt runt en stjärnmotor (se
Flygmotor, suppl., sp. 156) för att minska luftmot
ståndet. T. medför en ökning av flygplanets
hastighet med i regel omkr. 7—8 %. Den
användes numera allmänt. ö-g.
♦Toynbee, A. J., har vidare gett ut bl. a.
»A journey to China» (1931), »British
com-monwealth relations» (1934) och »A study of
history» (3 bd, s. å.), den sistnämnda en
början till en brett upplagd civilisationernas
historia. L-ts.
Tracy [tréFsi], S p e n c e r, nordamerikansk
filmskådespelare (f. 1900). Efter
militärtjänstgöring, bl. a. under världskriget, och
universitetsstudier kom T. till en teaterskola i New
York och hade i flera år småroller på olika
teatrar. Han slog igenom 1930 som
skådespelare och debuterade kort därefter i film,
där han först hade obetydliga roller men
slutligen har lyckats hävda sin
karakteristiska typ i sådana filmer som »20,000 år i
Sing-Sing», »Två människor», »Situationens
herre», »San Francisco» och »Havets
hjältar». R. A-g.
Traditionshistorisk metod, se F o r m h i
s-t o risk metod, suppl.
Trædal, Nils, norsk präst och politiker
(f. 1879). Blev teol. kand. 1910, kyrkoherde
i Kolvereid 1912, i Aukra 1923, i Stören 1936.
T. var kyrkominister i Kolstads och
Hund-seids ministärer maj 1931—mars 1933. Han
tillhörde stortinget (bondepartiet) 1934—
36. W-tK.
Trafikanordningar, anordningar på gator
och vägar för trafikens säkerhet och
framkomlighet, ss. trafikskyltar (vägmärken),
ljussignaler (trafiksignaler och trafikfyrar),
refuger, körbanemarkeringar och
skyddsräc-ken.
Svenska bestämmelser ang. de två
förstnämnda äro numera angivna i
vägtrafik-stadga (se d. o., även i suppl.) samt i kung:
ang. vägmärken 22 jan. 1937 med senare
till-lägg, varjämte Väg- och vattenby
ggnadssty-relsen genom cirkulär till länsstyrelser m. fl.
meddelat vissa närmare anvisningar. Den
första svenska vägmärkesförordningen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
