Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tunisien - *Tunnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Tunisien—Tunnel
1184
Bild. 1. Tvärsektion av Merseytunneln mellan Liverpool och Birkenhead i England, t. v. under floden,
t. h. under stränderna.
*Tunisien hade 2,608,313 inv. 1936, därav
213,205 européer (108,068 fransmän och 94,289
italienare) samt 59,485 judar.
Mineralproduktionen uppgick s. å. till 1,483,000 ton fosfat,
722,700 ton järnmalm och 16,700 ton blymalm.
Exporten värderades 1935 till 772,3 mill. frcs
(därav spannmål 198,8 mill., vegetabiliska
oljor 148,1 mill. och mineral 103 mill.) och
importen till 1,230,9 mill. frcs. Om
lufttrafiken se Tunis 1, ovan. — Nyare litt.:
P.-Y. Sébillot, »La Tunisie» (1934); »Tunisie.
Atlas historique, géographique, économique et
touristique» (1936). S. F.
Tunja [to’iil$a], huvudstad i dep. Boyacä,
Colombia, 130 km n. ö. om Bogotä, dit
järnväg leder; 25,380 inv. (1933); biskopssäte,
handelscentrum. T. är en av Sydamerikas
äldsta städer och var före den spanska
erövringen ett centrum för chibchafolket.
Bild 2. Interiör av Merseytunneln.
*Tunnel. Efter världskriget ha i Europa
och Amerika flera stora t. för
järnvägstrafik kommit till utförande, främst i
samband med banomläggningar i syfte att
skapa gynnsammare driftförhållanden
(linjeförkortningar m. m.). Mest betydande är
Apennintunneln på linjen Bologna—Florens
i Italien (Direttissima). Denna t. är med
sin längd av 18,5 km världens längsta
dub-belspåriga t. och över huvud taget den näst
längsta. Längst äro de två parallella, 20 km
långa Simplontunnlarna, vilka äro
enkelspåriga. I U. S. A. byggdes under 1920-talet flera
stora järnvägstunnlar, av vilka de största äro
Cascadetunneln (12,5 km lång) i Stevenspasset
i Kaskadbergen samt Moffattunneln (9,9 km)
under James peak på linjen Saltsjöstaden—
Denver. De äro Amerikas längsta, resp, näst
längsta t.; båda äro enkelspåriga.
En annan typ av
järnvägstunnlar äro de, som
anläggas för storstädernas
lokal- och stadsbanor (se
Stadsbana, suppl.).
Dessa t. böra av
trafiktekniska skäl — för att icke
avståndet mellan gatan
och banan skall bli för
stort och göra tillträdet
till stationerna obekvämt
— förläggas så nära
gatu-ytan som möjligt. Så har
även i allm. skett, men
ett undantag härifrån
utgör Londons underground.
Då tunnelbanor började
anläggas där på
1860-talet, förlädes dessa —
Metropolitan railway och
Metropolitan district
railway — tätt under
gatu-ytan. Marken består
emel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
