Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tunnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Tunnel
1186
lertid här av grus, som är
vattenförande, varför med
dåv. tekniska resurser
etora svårigheter
uppsto-do dels med
länshållning-en och dels vid banornas
förande under bebyggda
kvarter. Med anledning
härav förlädes under den
följ,
tunnelbyggnadsetap-pen, som började på
1880-talet, banorna i stället i
den fasta leran under
gruslagret, där t.
utfördes såsom enkelspåriga
tuber av gjutjärn med
cirkulär sektion.
Därige
nom ha stationerna kommit att ligga 20—
30 m (undantagsvis upp till 60 m) under
gatunivån.
Stadsbanetunnlar, som numera vanl. utföras
av betong och med fyrkantig tvärsektion, ha
även under senare år byggts i ett flertal
storstäder, bl. a. Aten, Moskva, Tokyo, Osaka
samt Stockholm, där den första, omkr. 1,5
km långa sträckan (under Södermalm) av ett
projekterat tunnelbanenät anlades 1932—33.
Denna t. är utförd till en del av sin
sträckning som bergtunnel och i övrigt av betong
enl. i huvudsak samma konstruktionssystem,
som tillämpats för tunnelbanorna i bl. a.
Berlin, Hamburg och Aten. Mera omfattande
utbyggnader av redan befintliga tunnelbanenät
ha under den senaste 10-årsperioden
förekommit i flera städer.
Även för gatutrafik finnas t.,
företrädesvis anlagda för att förmedla trafiken mellan
områden på ömse sidor om vattendrag. Av de
mera betydande t. av detta slag, som utförts
under senare år, må
nämnas Merseytunneln (bild
1 och 2) mellan Liverpool
och Birkenhead i England
(längd, inkl, nedfarter, 3,4
km; öppnad 1934),
Hol-landtunneln i New York
(2.9 km; öppnad 1927),
Hudsontunneln i New
York (2,4 km; under
byggnad), de båda
Schelde-tunnlarna i Antwerpen
(en för körtrafik och en
för gångtrafik; längd 2,1,
resp. 0,6 km; öppnade
1933; se bild 3), Detroit—
Windsortunneln, Kanada
(1,8 km; 1930),
Bostontun-neln (1,7 km; 1934),
Oakland—Alamedatunneln (1,4
km; 1928) samt i fråga
om tvärsektionens storlek
Goat island- (YerbaBuena-)
tunneln mellan San
Francisco och Oakland (öppnad
1936; se bild 4).
Bild 3. Tvärsektion av Scheldetunneln (för körtrafik) i Antwerpen, t. v.
under floden, t. h. under stränderna.
En viktig detalj vid tunnelanläggningar
är ventilationen. Medan särskilda
ventilationsanordningar i regel krävas endast i
mycket långa järnvägstunnlar, där ångdrift
förekommer, kunna de i gatutunnlar på grund
av den ytterst giftiga koloxiden i
motorfordonens avloppsgaser undvaras endast i mycket
korta t. med mycket stor tvärsektion, t. ex. i
den nämnda Goat islandtunneln. Den
artificiella ventilationen består dels i inblåsning
av friskluft i t. och dels i utsugning av skämd
luft. Friskluften inblåses vanl. i kanaler
under körbanan, varifrån den sedan införes i
trafiktunneln genom på bestämda avstånd i
körbanekanten anordnade intag (bild 1 och 3).
Utsugningen av den skämda luften sker
antingen först genom slitsar i tunneltaket in
i kanaler ovanför detta och därifrån ut i det
fria (så i de flesta moderna gatutunnlar; jfr
bild 3) eller direkt från själva trafiktunneln
(endast i t. med stor tvärsektion; jfr bild 1).
I gatutunnlar äro belysningsanordningar
Bild 4. Tvärsektion av Goat island-(Yerba Buena-) tunneln mellan San
Francisco och Oakland.
XXIII. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
