Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Turkiet - Försvarsväsen - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige - Historia - Litteraturanvisningar - Turk-Sib - *Turmalin - Turmel, Joseph - Turnen - *Turnu Severin - Turun yliopisto - Tuscaloosa - Tusenkornvikt - Tuwim, Julian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1193
Turk-Sib—Tuwim
1194
luftskyddet har särskilt i kuststäderna
ägnats mycket intresse. I bl. a. Konstan
tino-pel äro skyddsrum anlagda. Genom en
insamling har en gasmaskfabrik kunnat
uppföras i Ankara med en tillverkningskapacitet
av 100,000 gasmasker per år. R. Ä.
Sport och idrott. Äldst bland
sportgrenarna torde brottning och bågskjutning vara.
Såsom ett gammalt ryttarfolk satte turkarna
också hästsporten högt. I den moderna
sporten kom T. med eg. först efter världskriget,
då staten livligt började intressera sig för
folkets fysiska fostran. Redan tidigare hade dock
den vid Gymnastiska centralinstitutet i
Stockholm utbildade Selim Sirry bej, som 1911
blev T:s generalinspektör för fysisk fostran,
genom införande av svensk gymnastik lagt
en fast grund för arbetet. 1926 grundades i
Konstantinopel ett statligt institut för
utbildning av lärare i sport och svensk
gymnastik, där de svenska gymnastikdirektörerna
R. Johnson och Inga Nerman varit
verksamma; senare har även ett militärt
gymnastikinstitut öppnats i Ankara. De
populäraste idrottsgrenarna ha blivit fotboll, som
1935 hade 250 föreningar med över 6,000
spelare, brottning, där Y. Erkan 1936
erövrade T:s första olympiska guldmedalj,
fäktning, simning, cykel- och hästsport. Särskilt
i hästsport gjorde T. en uppmärksammad
insats under Berlinolympiaden 1936. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Reguljär trafik
på flera hamnar ombesörjes av Svenska
Orient linien. T:s export till Sverige
värderades 1935 till 2,7 mill. kr. (1936 omkr. 3,5
mill.), därav tobaksblad 1,76 mill. och fikon
0,5 mill., vidare bl. a. valonea och nötkärnor.
Importen från Sverige uppgick 1935 till ett
värde av 6,8 mill. kr. (1936 omkr. 7 mill.),
därav lokomotiv 2,2 mill. (sv. företag och
ingenjörer ha varit verksamma inom T:s
järnvägsbyggnader), vidare bl. a. krut o. a.
sprängämnen, hudar, maskiner och
hästsko-söm. Sedan 1934 har Sverige clearingavtal
med T. Sverige har legation i Ankara, T. i
Stockholm. 1925 bildades en svensk-turkisk
förening i Stockholm. A. A-t.
Ilistoria. Under senare år har den
mångsidiga och energiska nydaningspolitik
fullföljts, som med sådan framgång inletts av
Mustafa Kemal, sedan 1934 (då en lag om
familjenamn infördes) kallad Kemal Atatürk.
Febr. 1935 företogos nya val, då de 1934
antagna bestämmelserna om kvinnlig rösträtt
f. ggn tillämpades och 17 kvinnor blevo valda.
En av de första åtgärder, som parlamentet
vidtog, var att för 4:e gången välja Kemal
till president. Utrikespolitiskt har T. 1933
anslutit sig till sovjetpakten mellan
Ryssland och dess grannländer om definiering av
angriparen vid konflikter och 1934 till
Bal-kanententen (se d. o., suppl.). Sin förlorade
suveränitet över Bosporen och Dardanellerna
och sin rätt att befästa dem återvann T.
genom Montreuxkonventionen 22 juni 1936 (se
ovan, Försvarsväsen). 1937 förmedlade N. F.
en överenskommelse i en tvist om sandjaket
Alexandrette (se Syrien, suppl.). L-ts.
Litteraturanvisningar. H. E. Allen, »The
turkish transformation» (1935); T. L. Jarman,
»Turkey» (s. å.); A. Ritter von Kral, »Das
Land Kamäl Atatürks» (s. å.); H. M. Evrenol,
»Revolutionary Turkey» (1936); H. Luke, »The
making of modern Turkey» (s. å.); S. Ronart,
»Die Tiirkei von heute» (s. å.); K. Riza, »Die
türkische Landwirtschaft» (s. å.); G. Jarring,
»Det nya T.» (1937; Verdandis Småskrifter,
392).
Turk-Sib [tork-si’p], se Sibiriska
järnvägen.
*Turmalin nyttjas även inom radiotekniken
(se d. o., suppl., sp. 536) för stabilisering av
frekvensen vid ultrakorta vågor.
Turme! [tyrmä’l], J o s e p h, fransk katolsk
teolog (f. 1859). Prästvigdes 1882 och blev
s. å. prof, i teologi vid det katolska
seminariet i Rennes. På grund av sina liberala
åsikter i teologien blev T. avsatt 1892 och
slutligen exkommunicerad 1931. Hans böcker
uppsattes på index redan 1909. T. har
utgivit (även under olika pseud.) en mängd
bibelteologiska och dogmhistoriska arbeten,
som präglas av kritik mot den officiella
katolska teologien. Hans främsta verk är
»His-toire des dogmes» (6 bd, 1931—36). — Litt.:
A. Loisy, »Mémoires» (3 bd, 1930—31); F.
Sartiaux, »J. T.» (1931). Hg Pl
Turnén [to’rnon], se Tur n väsen.
*Turnu Severin. En järnvägsbro över
Donau mellan T. och Kladovo i Jugoslavien
har påbörjats 1937.
Turun yliopisto [to’ron yTiåpistå], se A b o
finska universitet.
Tuscaloosa [taskelö’sø], stad i Alabama,
U. S. A., 80 km v. s. v. om Birmingham; 20,659
inv. (1930). Handelscentrum med pappersbruk
och mejerier. Utanför T. ligger Alabamas
statsuniv. (gr. 1831), som 1936 hade 4,900 stud
Tusenkornvikt, se Utsäde.
Tuwim [to’-], Julian, polsk skald (f. 1894),
den främste i den
samtida polska
litteraturen. Redan vid sitt
första framträdande
1918 väckte T.
uppseende och blev den
erkände ledaren för
den nya
skaldegene-rationen. 1918—36
publicerade han 9 bd
lyriska dikter (det
första med titeln
»Czyhanie na Boga»;
Lurande på Gud). Hans diktning är en
dity-ramb av brusande livsflöde, utbrott av högsta
anspänning av den sinnliga känslan och den
vitala kraften; han förenar en raffinerad
virtuositet med en ojämförlig, nästan biologisk
omedelbarhet. Hans ord synas identiska med
intrycken, och hans konst är en självberus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
