Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Turistväsen - Turkestan - *Turkiet - Näringar - Kommunikationer - Myntväsen - Statsfinanser - Författning - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1191
Turitz & co.—Turkiet
1192
43, 37, 35, 39, 50, 58 och 68 mill. kr.,
inberäknat rederiinkomst. De flesta utlänningar
anlända under sommarmånaderna. Antalet
inresta främlingar från de viktigaste
länderna utgjorde 1936: Danmark 50,979,
Finland 11,878, Norge 33,934, Tyskland 43,348,
England 19,167 och U. S. A. 15,550. Jck.
Turitz & co., a.-b., handelsfirma i
Göteborg, gr. 1909, drev där från 1918
omfattande grosshandel i korta varor, husgeråd,
leksaker o. dyl. och omvandlades 1930 genom
aktieförvärv i flera varuhus och grundandet
av Enhetspris a.-b. Epa (se E p a, suppl.) till
moderbolag för en stor detaljhandelskoncern.
Dess försäljning uppgick 1934 (senast
offentliggjorda siffror) till omkr. 28 mill. kr.
Antalet anställda uppgick i slutet av 1936 till
2,106. Aktiekap. (1937) 9 mill. kr. K. H. A.
Turkesta’n, stad i Kazakstan,
Sovjetunionen, 200 km n. n. v. om Tasjkent, vid
järnvägen till Orenburg; 27,000 inv. (1933).
Bom-ullshandel och -industri. Berömd moské från
Timur-lenks tid.
♦Turkiet. Folkmängden utgjorde enl.
cen-sus i okt. 1935 16,200,694 inv., därav 1,266,000
i den europeiska delen.
Näringar. Det turkiska jordbruket, liksom
landets näringsliv i allm., utmärkes av en
planmässigt fortgående rationalisering. Den
odlade arealen steg under perioden 1929—32
med 1 mill. har. Industrien kännetecknas av
en forcerad utveckling, inriktad på landets
självförsörjning. I första hand inriktar man
sig därvid på sådan fabrikation, som kan
tillgodogöra sig landets egen
råvaruproduktion, ehuru man ännu i viss utsträckning
nödgas i ett övergångsstadium arbeta med
importerat halv- eller obearbetat material.
Rysk kredit tills, m. stöd av landets
förnämsta banker har möjliggjort
genomförandet av en från 1933 upplagd femårsplan,
omfattande industri och bergsbruk med bl. a.
starkt framträdande intresse för ökad
produktion av kol, järn och koppar; det för
investering beräknade kapitalet utgör omkr.
44 mill. turk. pd. Som ex. kan anföras, att
bomullsindustrien 1927—34 uppvisade en
produktionsökning från 2,470 till 11,721 ton,
ylleindustrien från 563 till 2,680 ton,
cementindustrien från 41,400 till 181,500 ton och
kolproduktionen från 1,32 till 2,23 mill. ton.
Sockertillverkningen, som 1926—33 ökades
från 573 till 65,694 ton, anses nu täcka det
inhemska behovet. Landets totala export
överväger importen i stigande grad med början
från 1930.
Kommunikationer. En femårsplan av 1936,
omfattande utom gruvindustri, elektrifiering
m. m. även det turkiska järnvägsnätet,
håller på att genomföras. Den beräknade
investeringen belöper sig till 100 mill. turk. pd.
Främst märkes den nya ekonomiskt och
strategiskt viktiga förbindelsen mellan landets
ö. delar och dess övriga järnvägar, näml,
linjen Erzerum—Qetinkaya—Sivas. T:s egen
handelsflotta har visserligen under de
senaste åren ökats med omkr. 100,000 ton
men måste dock i jämförelse med den
allmänna utvecklingen betecknas som
otillräcklig. Betydande kapital har nedlagts på
förbättring av hamnförhållandena. G. Rqt.
Myntväsen. Det turkiska pundet anknöts
28 sept. 1936 till pd st. i relationen 1 pd st.
= 6,35 (köpkurs) och 6,38 (säljkurs) turkiska
pund. Gynnsammare kurs (6,22 sept. 1937) har
länge gällt. E. H-ss.
Statsfinanser. Statsinkomsterna
beräknades enl. budgeten för finansåret juni 1937—
maj 1938 till 231,0 mill. turkiska pd och
statsutgifterna till 231,o mill. Skatterna på
inkomst och förmögenhet väntades inbringa
36,8 mill. pd, konsumtions- och
omsättningsskatterna 100,2 mill., statsmonopolen 38,0
mill. etc., varutöver 42,4 mill. pd e. o.
inkomster skulle ernås. Bland utgifterna
märktes 49,1 mill. pd till förräntning etc. av
statsskulden, 49,3 mill. till armén, 7,8 mill. till
flygvapnet, 12,2 mill. till
undervisningsväsendet, 15,8 mill. till allmänna arbeten etc. —
Hela den fonderade statsskulden utgjorde
341,9 mill. turkiska pd i maj 1937 (därav
178,5 mill. i inhemsk och 163,4 mill. i
utländsk valuta). Härtill voro att lägga 166,8
mill. pd svävande skuld (därav 124,9 mill. i
inhemsk och 41,9 mill. i utländsk valuta). —
Centralbanken innehade 36,7 mill. turkiska
pd i guld vid utgången av juni 1937, varemot
svarade ett sedelomlopp av 158 mill. N. Sbg.
Författning. 1934 vidtogs en
författningsändring, varigenom kvinnor fingo valrätt och
rösträttsåldern höjdes för alla väljare till
23 år. Valbarhetsåldern bestämdes till 31
år. G. H-n.
För svar sväsen. Armén består av 10
armékårer, tills. 20 inf.- och 5 kav.-divisioner.
Truppförbanden äro 66 inf.-reg:ten, 29
kav.-reg:ten, 27 fältart.-reg:ten, 7
fästningsart.-reg:ten, 2 självständiga tunga art.-divisioner,
16 luftvärnsbatterier, 9 ingenjörbataljoner
m. m. — Flygtrupperna, vilka tillhöra armén,
utgöras av 3 flygreg:ten, förlagda till
Eski-schehir, Izmir (Smyrna) och Diarbekir. Varje
reg:te omfattar 4—6 flygförband (eskadrar)
om 10 flygplan. En del fjärrspaningsflygplan
(flygbåtar) äro tilldelade marinen.
Sammanlagda antalet flygplan beräknas till 375 (1937).
Det civila flygväsendet kontrolleras av
flygvapnet. C. A. E.; ö-g.
Det fasta försvaret vid
Dardanel-lerna utbygges, sedan T. genom
Montreux-konventionen 22 juni 1936 ånyo erhållit rätt
att befästa sunden. En landremsa, 19 km
bred, på båda sidor om Dardanellerna har
förklarats vara militär zon, som endast får bebos
av infödda. Tschanakkale synes bli utbyggt
till ett centrum för försvaret, öarna Imbros
och Tenedos ha åter erhållit militära
garnisoner. C. A. E.
För luftförsvaret finnes från
kårerna fristående luftvärnsartilleri. Det civila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
