Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tygmästare - Tygofficer - *Tygstaten - Tygstation - *Tylösand - *Tynell, K. O. L. - *Tyngd - Tyras - Tyratronmotor - Tyratronrör - *Türck, H. - Tyresta - *Tyrrell, W. - Tyska kristna - Tyska trosrörelsen - *Tyskkristna - *Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Tygmästare—Tyskkristna
1198
Tygmästare, se Tygstation, nedan.
Tygofficer, numera i st. f. vapenofficer
benämning på officerare, som vid de olika
reg:tena handlägga ärenden rörande vapen,
fordon, ammunition m. m.; se även T y g s t
a-t i o n, nedan. C. A. E.
*Tygstaten ersattes enl. 1936 års
försvars-ordning i juli 1937 med Fälttygkåren
(se Sverige, suppl., sp. 1036).
Tygstation, vissa verkstäder och förråd för
reparation och tillv. av tygmateriel (vapen,
fordon m. m.). T. finnas i Stockholm,
Karlsborg och Boden. De förestås av t y g m ä
s-t a r e, officerare på Fälttygkårens (se
Sverige, suppl., sp. 1036) stat. Vid de
art.-reg:ten, som icke äro förlagda på dessa
platser, finnas tyg anstalter med motsv.
uppgift men begränsad organisation. De ledas
av tygofficerare, officerare ur resp,
art.-reg:ten. C. A. E.
*Tylösand har utvecklats till en av
Sveriges största badorter. Nära T. har som
nöd-hjälpsarbete (1935—36) anlagts en golfbana.
♦Tynell, K. O. L., har redigerat och delvis
författat »Om studier och hjälpmedel vid
studier» (1934).
*Tyngd, se även Vikt, suppl.
*Typografiska föreningen i Stockholm
hade 31 december 1936 4,139 medlemmar.
Ty’ras, se A k k e r m a n, suppl.
Tyratronmotor [-trå’n-], en kommutatorlös
elektrisk motor för lik- eller växelström, vars
lindningar erhålla ström över ett flertal
ty r at r o nrö r (se d. o., nedan). De
sistnämndas galler erhålla härvid sin spänning över en
av motorn driven omkopplingsanordning,
varigenom strömfördelningen i motorns olika
lindningar alltid är bestämd av rotorns läge.
T. är konstruerad av E. Alexanderson
(se d. o., suppl.). F. D-n.
Tyratronrör [-trå’n-], ett gallerförsett
ur-laddningsrör, liknande radioteknikens
elektronrör (se d. o., suppl.) men gasfyllt (se
Elektriska s t r ö m r i k t a r e, suppl.,
sp. 1162). T. genomsläpper ström med ringa
spänningsfall från anod till katod men
spärrar för motsatt riktning. Ett villkor för
strömgenomgång är dock, att gallrets
potential i förhållande till katoden överstiger ett
visst värde. Medelst reglering av
gallerspänningen kan sålunda ögonblicket för
anod-strömmens tändning godtyckligt bestämmas
och därigenom relativt stora effektbelopp
regleras, vilket kommit till stor användning
inom relätekniken. Sedan anodströmmen
igångsatts, kan emellertid gallret ej påverka
strömmens styrka, såsom fallet är vid de
vanliga evakuerade elektronrören; vill man
släcka ljusbågen, måste man alltså frånkoppla
eller till lämpligt negativt värde förändra
anodspänningen. F. D-n; Sv. B-r.
♦Türck, H., dog 1933.
Tyresta, lantegendom (by) i Österhaninge
socken, Stockholms län, omfattande 1,416 har,
därav 105 har åker och äng. T. inköptes 1936
av Stockholms stad för att begagnas som
friluftsområde och naturreservat.
♦Tyrrell, W., avgick som ambassadör i
Paris 1934 och är sedan 1935 ordf, för British
board of film censors.
Tyska kristna, se Tyskkristna, även
nedan.
Tyska trosrörelsen (Deutsche
Glaubensbe-wegung, Arbeitsgemeinschaft der deutschen
Glaubensbewegung), tyskt hedniskt
religionssamfund, gr. 1934 i Scharzfeld i Harz under
ledning av J. W. Hauer och greve E. zu
Re-wentlow (se dessa ord, suppl.). T., som är
mycket heterogen till sin sammansättning, är
fientligt inställd mot kristendomen med
undantag av de tyska mystikerna (Meister
Eckart o. a.) samt betonar starkt rasen som
religiöst element; detta förenas med ett
romantiskt natursvärmeri. Detta senare drag,
som framträdde ännu tydligare, sedan de
anslutna ateistiska förbunden förbjudits och
upplösts av staten, är ett arv efter
Jugendbewe-gung, ur vilken Hauers grupp, Köngener Bund,
urspr. en evangelisk ungdomsförening,
framgått. Rörelsen vann först stor tillslutning
men saknar numera betydelse, sedan Hauer och
Rewentlow utträtt våren 1936 och sedan
nationalsocialistiska partiet upphört att stödja
den. Den bedriver antikyrklig propaganda,
bl. a. i Deutscher Glaube. — Litt.: J. W.
Hauer, »Deutsche Gottschau» (1935). R. C-n.
♦Tyskkristna. Ehuru blott en
minoritetsgrupp inom tyska evangeliska kyrkan,
kom-mo T. genom statsingripande juli 1933 till
makten. 1 sept. s. å. blev Wehrkreispfarrer
Ludwig Müller riksbiskop och T:s ledare,
biskop Hossenfelder, kyrkominister för den
unierade kyrkan. Denna maktställning
kunde emellertid ej upprätthållas. Vid det av
T. anordnade stora mötet i sportpalatset
i Berlin 13 nov. 1933 restes kravet på
införande av en »artenlig» tysk kristendom:
G. T. borde avskaffas, alla av judisk
härkomst utstötas ur kyrkan o. s. v. På grund
av den indignation detta möte framkallade
överallt inom det evangeliska Tyskland måste
Hossenfelder träda tillbaka som både
kyrkominister, biskop och riksledare för T.
Visserligen lyckades Müller någon tid att med
maktmedel hålla den växande oppositionen
(Pfarrernotbund, Bekännelsekyrkan, se d. o.,
suppl.) nere, men i slutet av 1935 blev han
skjuten åt sidan utan att formellt avsättas,
och hans befogenheter överflyttades på ett
»rikskyrkoutskott». Ytterligare har rörelsen
försvagats därigenom, att olika riktningar
inom densamma gjort sig självständiga. Den
mest inflytelserika av dessa, Die Thüringer
Deutsche Christen, har under senare tid
kraftigt gynnats av den av staten tillsatte
riks-kyrkoministern Kerrl, vilket i febr. 1937
ledde till att »riksky rkoutskottet» måste
träda tillbaka. —• Litt.: A. Nygren, »Den
tyska kyrkostriden» (2:a uppl. 1935). A. Ngn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
