Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tyskland - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1199
Tyskland (Näringar)
1200
♦Tyskland beräknades 1936 ba 67,105,000
inv. Födelseöverskottet uppgick 1935 till
469,361 pers. S. å. utvandrade 12,226
riks-tyskar och 5,865 främmande undersåtar.
INNEHÅLL:
sp.
Näringar .......... 1199
Kommunikationer..... 1201
Myntväsen ......... 1202
Statsfinanser ..... 1202
Bankväsen ......... 1202
Kyrkliga förhållanden 1205
Undervisningsväsen... 1205
Tidningspress....... 1205
Kulturpolitiska
organisationer......... 1206
sp.
Författning ......... 1206
Rättskipning ........ 1208
Försvarsväsen......... 1208
Sport och idrott...... 1214
Flagga .............. 1216
Förbindelser med Sve-
rige ................ 1216
Historia............. 1217
Litteraturanvisningar 1219
Näringar. Jordbruket och
boskapsskötseln ha ännu ej väsentligen hunnit
påverkas av den nationalsocialistiska
agrarpolitiken. En minskning av den odlade
arealen genom reserverande av stora områden för
offentliga ändamål, särskilt militära, har
endast delvis uppvägts genom nyvinning av
land vid Nordsjökusten (Adolf Hitler Koog)
och genom dränering av sumpområdena i
Emsland vid holländska gränsen.
Sädesod-lingsarealen har ökats obetydligt med
undantag för havreodlingen, som inskränkts till
förmån för andra foderväxter och för den
återupptagna odlingen av lin (44,000 har,
hu-vudsakl. i Schlesien) och hampa (5,600 har,
huvudsaki. i Brandenburg). Antalet
småegen-domar har proportionsvis ökats genom
nyodling och uppdelning av storgods. Omkr. 2,4
mill. har, d. v. s. 45 % av den odlade arealen,
äro arvgårdar. En allmän tendens till
intensifiering av jordbruket föreligger. Jfr R e i c h
s-nährstand, suppl.
Bergsbruk och industri. Den tyska
industrien har sedan 1933 haft ett kraftigt
uppsving, som sammanhänger med bl. a. ett
omfattande program för offentlig
byggnadsverksamhet och en snabbt genomförd
upprustning. Svårigheterna att uppbringa de för
en ökad import nödvändiga valutabeloppen ha
medfört en kännbar brist på råvaror, vilket
givit upphov till nya industrier för
frambringande av inhemska råvaror. Den 1936 antagna
fyraårsplanen (se nedan, sp. 1217—18) går
bl. a. ut på att göra T. oberoende av
utländska råvaror. Det allmänna uppsvinget
har emellertid endast i begränsad
omfattning gjort sig märkbart inom den på
framställning av konsumtionsvaror inriktade
industrien, som fortfarande på grund av
befolkningens ringa köpkraft lider av en svår
avsättningskris. Genom Saarområdets
återförening med T. har bergverksproduktionen
ökats. Kolbrytningen uppgick 1936 till 158,4
mill. ton stenkol och 161,3 mill. ton brunkol.
Järnmalmsbrytningen har sedan 1933 ökats
från 2,6 mill. ton till 6,4 mill. ton 1936;
samtidigt har importen stigit till 18,5 mill. ton, därav
7,5 mill. ton från Sverige. T. står numera
framför allt genom Saarområdets införlivande
med riket i fråga om såväl tackjärnsproduk-
tion med 15,3 mill. ton 1936 som tillv. av stål
med 19,2 mill. ton före alla andra länder med
undantag av U. S. A. Likaledes har
brytningen av andra malmer stigit utan att dock
tillnärmelsevis täcka industriens stegrade
behov. Under de senaste åren ha även
tillgångarna på råpetroleum i mellersta T.
(trakten kring Hannover) börjat tillgodogöras i
större utsträckning. Produktionen uppgick
1936 till 445,000 ton. Inom järn-, stål- och
me t all var u in dus t ri en är det
framför allt den tyngre industrien i västra T.,
som utvecklats. Av den bearbetande
industrien må utom Timringens vapenindustri
nämnas automobilindustrien, vars produktion ökats
från 43,430 person- och 8,000 lastbilar 1932
till 240,000, resp. 58,000 1936. Den har sina
huvudsäten i västra T. (Köln och Rüsselsheim)
och i Württemberg (Untertürkheim). Likaså
har den tyska flygmaskinsindustrien
undergått en ytterst kraftig utveckling under de
senaste åren. Bland de ledande verken kunna
nämnas Junkers (Dessau) och Heinkel
(War-nemünde-Rostock). Den kemiska
industrien är stadd i kraftig utveckling.
Framför allt har strävan till självförsörjning
inriktat sig på framställning av bensin ur
kol, tillv. av konstfibrer som ersättning för
importerade textilråvaror samt framställning
av syntetisk kautschuk. Framställningen av
bensin (se d. o., suppl.) ur brunkol bedrives
redan nu i stor skala i mellersta T.
(Leuna-werke); däremot kan bensinfabrikationen ur
stenkol först inom loppet av 1938 beräknas
ha kommit i gång i en omfattning, som gör
T. oberoende av utlandet. Fabrikationen av
syntetisk kautschuk (se Kautschuk, suppl.)
har sitt säte i Hannover (Bunawerke), som
även är den tyska gummiindustriens centrum.
Turisttrafiken har till följd av en
intensiv, av staten dirigerad
utlandspropa-ganda och genom de av Kraft durch Freude
(se d. o., suppl.) anordnade resorna tilltagit.
1935 besöktes T. av över 2,250,000 utlänningar.
Handel. Den tyska utrikeshandeln har
under de senaste åren undergått en
genomgripande förändring. Exporten har genom den
höga markkursen och genom handelspolitiska
hinder trots exportpremiering ej kunnat
stegras i avsedd omfattning (4,870,8 mill. Rmk
1936). Då samtidigt importen (4,329,8 mill.
Rmk 1936) genom stegrat råvarubehov visat
tilltagande tendens, har den underkastats
statlig reglering, förbunden med
valutakontroll. Därigenom har införseln av livsmedel
och helfabrikat minskats till förmån för
råvaror och halvfabrikat. Handelns fördelning
på varugrupper var 1936 följ, (värde i mill.
Rmk):
Import Export
Levande djur ................. 96,s 2,6
Livsmedel och drycker ... 1,403,1 85,o
Råvaror och halvfabrikat 2,321,1 878,3
Fabriksvaror (helfabrikat) 397,4 3,802,3
Guld och silver (oarbetat
och mynt) ................... 111,9 102,6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
