Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tyskland - Näringar - Kommunikationer - Myntväsen - Statsfinanser - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Tyskland (Kommunikationer—Bankväsen)
1202
Värdet av de förnämsta export- och
importvarorna var 1936 följ.:
Import i 1,000 Rmk
Råbomull ....... 257,7
Ull ............ 229,4
Trävaror ....... 205,o
Oljefrukter .... 193,9
Hudar och skinn 176,8
Mineraloljor ... 169,2
Järnmalm ....... 168,3
Export i 1,000 Rmk
Järn- och stålvaror 734,8
Maskiner ...... 605,6
Textilfabrikat 377,8
Kemiska produkter 376,o
Kol och koks 370,6
Elektrotekniska
produkter ..... 258,3
Utförseln till europeiska länder har både
absolut och relativt gått tillbaka, under det
att den transmarina exporthandeln starkt
ökats och nu omfattar nära 4/3 av hela
exporten. Införseln från U. S. A. har minskats
med omkr. hälften. Den tyska exporten till
Sverige har avtagit. Däremot har T:s import
från Sverige genom ökade malmskeppningar
stigit till 191,7 mill. Rmk 1936 (15,1 % av
Sveriges totala utför sel värde).
Sjöfarten på utlandet har gått tillbaka.
Till T:s hamnar anlände 1934 29,181 fartyg
om 29,3 mill. ton. Däremot har trafiken på
T:s inre vattenvägar ökats (101 mill. ton gods
1935). I slutet av 1936 förklarade sig T. ej
längre bundet av Versaillesfredens
bestämmelser ang. internationalisering av inre
vattenvägar i T.
Kommunikationer. Staten har i febr. 1937
återtagit oinskränkt kontroll över
Reichs-bahngesellschaft, som underställts en särskild
kommunikationsminister. För persontrafiken
ha på huvudlinjerna moderna, motordrivna
tåg insatts, varigenom restiden avsevärt
nedbringats (Berlin—Hamburg 24/2 tim.). Av stor
betydelse för kommunikationsväsendet bli
riksautobanorna (jfr karta, sp. 1203—04); de
nu påbörjade beräknas bli färdiga 1941 och
draga en kostnad av omkr. 5 milliarder Rmk.
Detta 7,000 km långa nät av 15 m breda
cementvägar tillåter mycket höga hastigheter;
trafikkorsningar ha undvikits genom
viadukter eller tunnlar. Nätet, vid vars
planläggning även strategiska synpunkter spelat
en stor roll, förbinder T:s viktiga
ekonomiska centra och är i första hand avsett för
fjärrgodstrafiken men kommer givetvis även
att bli av stor betydelse för persontrafiken.
Redan nu upprätthåller riksbaneförvaltningen
regelbunden busstrafik på de färdigbyggda
sträckorna. För riksautobanornas begagnande
upptagas inga avgifter. Omfattande arbeten
pågå även för att förbättra de viktigaste
tillfartsvägarna till riksautobanorna. Genom
förbättring av redan existerande vägar och
byggande av mellansträckor har också
skapats en trafikled utmed Alperna längs
österrikiska gränsen till Bodensjön, den s. k.
Al-penstrasse, som framför allt kommer att bli
av betydelse för turistväsendet. Flygväsendet,
som numera står under ledning av ett särskilt
ministerium, har ytterligare utvecklats.
Lufttrafiknätet har utbyggts, och regelbundna
transoceana linjer ha inrättats. De viktigaste
knutpunkterna äro de moderna
flyghamnsan-läggningarna i Berlin och Frankfurt a. M.
1935 tillryggalades 16 mill. flygkm och
transporterades 209,875 passagerare och 1,401,3 ton
luftpost. Postverket har fått eget
ministerium. Antalet radiolicenser överskred i slutet
av 1936 8 mill. R. C-n.
Myntväsen. Guldmyntfoten har formellt
upprätthållits med användande av sträng
valutakontroll, inkl, kontroll över
utrikeshandeln, samt därjämte bl. a. stillhalte-avtalet
(se d. o., även i suppl.) för vissa utländska
fordringar, förbud mot transferering (se d. o.)
av vissa betalningar till utlandet samt
upprättandet av särskilda Rmk-valutor,
varigenom utländska infrusna fordringar kunna
disponeras på visst sätt (se
Registermark, suppl.). Reichsbank (se d. o., suppl.)
har fått monopol på sedelutgivning. E. H-ss.
Statsfinanser. Senaste offentliggjorda
riks-budget avsåg finansåret april 1934—mars 1935.
Skatterna hade enl. denna upptagits till
7,198 mill. Rmk (5,373 mill. efter avdrag av
de särskilda ländernas andelar) och övriga
inkomster utom lån till 1,095 mill. Samma års
verkliga skatteinkomster redovisades till 8,223
mill. Rmk, varefter stegring av dessa var att
anteckna till 11,492 mill. Rmk 1936—37 (därav
inkomstskatt 3,128 mill., bolagsskatt 1,047
mill., omsättningsskatt 2,389 mill.,
konsum-tionsskatter 2,320 mill., tullar 1,333 mill. etc.).
Utgifterna hade enl. 1934—35 års riksbudget
upptagits till 6,458 mill. Rmk (573 mill. till
riksskulden etc.). Senaste årens utgifter
antydas av skatteinkomsterna, jämförda med
skuldsättningen; april 1936—mars 1937
ökades riksskulden med 1,686 mill. Rmk. Hela
denna skuld angavs till 16,058 mill. Rmk vid
utgången av mars 1937. Härav motsvarade
1,442 mill. Rmk skuld till utlandet, näml.
1924 års Daweslån 324 mill., 1930 års
Young-lån 820 mill. och samma års Kreugerlån 298
mill. Den inhemska riksskulden uppstod även
till största delen, 10,994 mill. Rmk, efter mars
1924. Omnämnas må, att de särskilda
ländernas sammanlagda skuldsättning nådde
2,441 mill. Rmk (därav 219 mill. till utlandet)
vid utgången av 1936. N. Sbg.
Bankväsen. Vid penningkrisen i juli 1931
innehade de tyska affärsbankerna betydande
kortfristiga krediter från utlandet och hade
utlånat motsv. belopp på lång sikt. Efter
ett par dagars allmänt bankmoratorium
kunde bankerna åter öppnas, sedan staten
anvisat 1,5 milliarder Rmk till deras skydd i
form av garantier och kontant
kapitaltillskott (med ung. hälften vardera), varefter
ytterligare trygghet skapades genom
stillhalte-avtalet (se d. o., även i suppl.) med
utländska fordringsägare. Genom
kapitaltillskotten fick staten kontrollerande
aktieägar-intresse i storbankerna Deutsche Bank und
Disconto-Gesellschaft (sedan slutet av 1937
Deutsche Bank), Dresdner Bank och
Com-merz- und Privat-Bank, medan den fjärde
storbanken, Berliner Handels-Gesellschaft,
ej krävde statsstöd. Liknande kapitaltill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
