Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tyskland - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningspress - Kulturpolitiska organisationer - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Tyskland (Kyrkliga förhållanden—Författning)
1206
Kyrkliga förhållanden. Sedan 1935
handläggas alla kyrkliga ärenden av ett särskilt
riksministerium. Dettas första åtgärd var att
godkänna gainmalkatolikernas nya
kyrkoförfattning. Utom detta samfund äro som
offentliga institutioner erkända följ.: de
evangeliska kyrkorna, den romersk-katolska samt
metodist- och baptistkyrkorna. Den
katolska kyrkan har i stort sett lyckats hävda
sin i konkordatet erkända självständighet.
Dock ha dessa rättigheter inskränkts i fråga
om ungdomsarbete och skolväsen. Inom den
evangeliska kyrkan råda mycket oklara
förhållanden. Riksbiskopsämbetet har de facto
upphört att existera. Riksbiskopens befogenheter,
liksom en del landsbiskopars, utövas av
särskilda, av kyrkoministern tillsatta utskott,
vilkas myndighet emellertid delvis ej
erkännes av Bekännelsekyrkan (se d. o., suppl.).
Det för den tyska evangeliska kyrkan
gemensamma »rikskyrkoutskottet» trädde 12 febr.
1937 tillbaka och har icke fått någon ersättare.
Enl. folkräkningen 1933 voro av T:s 66,029,000
inv. 41,080,000 protestanter, 21,760,000
katoliker, 35,000 gammalkatoliker o. dyl., 503,000
judar och 2,651,000 dissidenter. Sistnämnda
kategori innefattar även medl. av de
nyhedniska samfunden (se N y h e d e n d o m, suppl.),
vilka åtnjuta full organisationsfrihet och
numera förvaltningstekniskt betecknas som
»Gottgläubige» i motsats till ateister,
»Glau-benslose».
Undervisningsväsen. Vid de högre
läroverken har skoltiden för manliga lärjungar
nedsatts från 13 till 12 år, bottenskolan
inberäknad. Endast två typer av läroverk komma i
framtiden att bibehållas, gymnasier (med
huvudvikten lagd på humanistiska ämnen) och
realläroverk (med huvudvikten på
naturvetenskapliga ämnen). I folkskolan, för vilken
den konfessionella typen nästan fullständigt
avskaffats, dominerar nu yrkesutbildningen.
Nya pedagogiska former ha utbildats i de
s. k. Nationalpolitische Erziehungsanstalten,
vilka framgått ur de forna militära
uppfostringsanstalterna. I dessa internat, vilka med
ett undantag (en mellanskola) äro gymnasier
med tillhörande bottenskola, uppta fysisk
fostran i militära former och politisk skolning
i nationalsocialistisk anda ett brett rum.
Efter liknande principer och som internat
kommer även en mellanskola, Adolf Hitlerschule,
att uppbyggas, inrättad av det
nationalsocialistiska partiet och avsedd som förberedelse
för inträdet i ordensborgarna (se d. o., suppl.).
Politiska synpunkter göra sig i övrigt starkt
gällande i undervisningen, särskilt i
folkskolorna. Detsamma gäller även för univ. och
fackhögskolorna; begränsningen av
studerande har upphävts, sedan en överfyllning av de
akademiska yrkena ej längre är att befara.
I högskoleutbildningen ingår även politisk
skolning.
Tidningspressen står fullständigt under
statligt inflytande genom den av
propaganda
ministeriet dirigerade presskammaren
(Reichs-pressekammer, gr. 1933). Nationalsocialistisk
tillförlitlighet är oeftergivligt villkor för
till-låtelse att utöva publicistisk verksamhet.
Arierparagrafen (se bd 19, sp. 946) har
införts för alla grenar av tidningsväsendet.
Antalet tidningar har minskats till 2,246 med
en sammanlagd uppl. av omkr. 1,750,000 ex.
(1937). Av de mera betydande ha Deutsche
Tageszeitung och Vossische Zeitung nedlagts
(båda 1934). Mest spridd är numera
Völki-scher Beobachter, utg. av nationalsocialistiska
partiets centralförlag, Franz Eher, T:s största
tidningskoncern, som dessutom bl. a. utger
Die Braune Post (gr. 1932) och Das Schwarze
Korps (gr. 1934). Stor spridning har också
den i Nürnberg utg., radikalt antisemitiska
tidningen Stürmer. — Karakteristisk för
tyskt tidningsväsen är den tidskriftstyp, som
från nationalsocialistiska synpunkter
behandlar skilda områden av det andliga och
materiella livet. Härav må bl. a. nämnas de
allmänt politiska och kulturella NS-Monatshefte
(gr. 1930) och bondetidskriften Odal (gr. 1932;
hette till 1934 Deutsche Agrarpolitik).
Kulturpolitiska organisationer. För sin av
propagandaministeriet ledda kulturpolitiska
verksamhet har den nya regimen skapat
flera omfattande organisationer. Bland dem
märkes Reichskulturkammer, som omfattar
avdelningar för press, teater, musik, konst,
film, radio och litteratur. Den har bl. a. till
uppgift att »stärka den tyska kulturen i dess
ansvarskänsla emot folk och stat».
Reichs-stelle zur Förderung des deutschen
Schrift-tums skall främja den ur nationalsocialistisk
synpunkt värdefulla litterära produktionen.
NS-Kulturgemeinde (gr. 1928 som
Kampf-bund für deutsche Kultur) strävar bl. a. efter
att väcka folkets intresse för en »nordiskt»
betonad kultur genom konstutställningar,
konserter och teaterföreställningar. N.
S.-Kul-turgemeinde har även bestämt riktning och
mål för det kulturella arbete, som bedrives av
Kraft durch Freude (se d. o., suppl.) o. a.
nationalsocialistiska organisationer. I nov.
1936 förenades Reichskulturkammer med
NS-Kulturgemeinde till en gemensam
organisation. Judarna, som uteslutits från allt
offentligt kulturellt arbete, ha i det av staten
erkända och övervakade Jüdischer Kulturbund
fått en särskild organisation. R. C-n.
Författning. Den i Weimar 1919 antagna
tyska författningen blev ej formellt sett
upphävd genom de 1933 antagna
fullmakts-lagarna (se bd 19, sp. 917) och har ej heller
senare formligen avskaffats, men i
verkligheten har den genom den lagstiftning, som
genomförts av den nationalsocialistiska
regeringen, helt trängts undan. Det finns dock
ingen gällande skriftlig författningsurkund,
endast ett antal formellt sett fristående
lagar, vilka reglera vissa områden inom
statslivet. Det sammanhållande bandet mellan
alla dessa, menar man, utgöres av den
natio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
