Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tyskland - Författning - Rättskipning - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1207
Tyskland (Rättskipning—Försvarsväsen)
1208
nalsocialistiska åskådningen, och dennas
grundsatser få tillgripas för att utfylla de
luckor, som ännu finnas i det kodifierade
författningssystemet.
Partiledaren och rikskanslern Adolf Hitler
har efter president v. Hindenburgs död 2 aug.
1934 övertagit även rikspresidentens ämbete
och förklarats vara Tyska rikets »ledare och
rikskansler» (Führer und Reichskanzler}. Han
till- och avsätter riksministrarna och även
alla andra högre ämbetsmän och har ensam
beslutanderätt, men riksministrarna
föredraga och kontrasignera regeringsbesluten.
»Ledaren» anses vara bärare av den rätta
folkviljan, och han så att säga förkroppsligar i
sin person det tyska folket. Någon
folkrepre-sentation i form av en riksdag, som har
lagstiftnings-, beskattnings- och kontrollrätt å
folkets vägnar, anses därför ej längre
behövlig. »Ledaren» har därför också övertagit
dessa uppgifter. Även
grundlagstiftningsrätten har genom riksreformlagen av 30 jan.
1934 överflyttats på honom och
riksregeringen. Riksdagen finns dock officiellt kvar, men
dess karaktär och riksdagsmannavalen ha
förändrats. Valkretsarna äro 35 efter ny
reglering 5 sept. 1935, och i dessa förekomma
endast de av nationalsocialistiska partiet
(N. S. D. A. P.) uppställda kandidatlistorna.
Väljarna ha endast att rösta ja eller nej
(genom att avlämna ogiltig valsedel), och hela
omröstningen har därför endast till ändamål
att utgöra en opinionsyttring till förmån för
det rådande systemet. Valrätt ha praktiskt
taget alla riksmedborgare, som fyllt 20 år
(som riksmedborgare räknas endast i riket
boende tyskar och närbesläktade folk, alltså
ej judar; judar ha ej heller tillträde till
statens ämbeten; jfr A n t i s e m i t i s m, suppl.).
Vid riksdagssessionerna, som endast pläga
vara ett par dagar, kan förslag väckas såväl
av regeringen som av led. Men det senare
slaget av initiativ, som endast i
undantagsfall torde förekomma, måste alltid, innan det
framföres, vara gillat av »ledaren». Dessutom
har ett nytt folkomröstningsförfarande
genom lag av 14 juli 1933 införts, genom vilket
riksregeringen (men ingen annan) kan
tillfråga folket om det instämmer i ett av denna
träffat beslut. Regeringen bestämmer dock
själv om och när en sådan fråga skall
framställas. Genom lag av 1 dec. 1933 förklaras
N. S. D. A. P. vara den enda politiska
organisationen i riket och utgöra förbindelsemedlet
mellan folket och dess »ledning». Genom lag
av 4 okt. 1933 har bestämts, att endast av
regeringen godkända personer få stå som
utgivare av tidningar och tidskrifter, och en
utgivare, som förbryter sig mot regeringens
(rikspropagandaministeriets) föreskrifter, kan
fråntagas sin tidningsutgivarrätt.
Den federalism, som ännu fanns kvar i
Weimarförfattningen, har upphävts genom
flera lagar från 1933—35. T. är numera en
enhetsstat. »Ländernas» folkrepresentationer
(lantdagar) äro avskaffade, och
riksregeringen har i riksståthållarna i de olika länderna
fått ombud, som verksamt bidraga till
förvaltningens förenhetligande. De tillsättas av
»ledaren», och denne utser också, på
vederbörande riksståthållares förslag,
landsrege-ringen. Dessa i förening kunna utfärda
landslagar. Preussen intar i detta avseende en
särställning (se Preussen, suppl.). Även i de
mindre förvaltningsområdena ända ned till
primärkommunerna är »ledarprincipen»
genomförd (lag av 30 jan. 1935). Några
kommunala val förekomma alltså icke. I stor
utsträckning äro förvaltningsämbetsmännen i
högre och lägre grader samtidigt
partifunktionärer i N. S. D. A. P. G. H-n.
Rättskipning. Sedan 1933 reformeras den
tyska civil- och straffrätten efter
nationalsocialismens rättsbegrepp. Sedan
rättskipningen 1936 övergick till riket, har högsta
instansen för bayersk landsrätt, Oberstes
Landsgericht i München, upplösts. För
hög-och landsförräderimål, som numera gälla
även angrepp mot det nationalsocialistiska
partiet, ha (enl. lag 2 maj 1934) inrättats
särskilda organ, Volksgerichte, kollegiala
domstolar med en jurist som ordf, och
lek-mannadomare som bisittare. R. C-n.
Försvarsväsen. Det återupprättande av det
tyska försvaret, som påbörjades, sedan Hitler
övertagit makten, hade i vad rör armén
förberetts genom generalöverste von Seeckts
arbete. Våren 1935 utfärdades de lagar, genom
vilka Versaillesfredens skrankor för
utnyttjandet av det tyska folkets värnkraft
nedre-vos. Lagarna voro: 16 mars lagen om
krigsmaktens återuppbyggande och 21 maj
värnpliktslagen och lagen om ettårig tjänstgöring.
Ledningen av hela krigsmakten utövas
under Hitler av överbefälhavaren för
krigsmakten (1937 v. Blomberg), vilken tillika är
rikskrigsminister. Under honom lyda
överbefälhavarna över armén, marinen och
flygvapnet. Han biträdes i rikskrigsministeriet
närmast av Wehrmachtsamt, som utgör början
till en för de olika försvarsgrenarna
gemensam stab. I Wehrmachtsamt ingår även
överledningen på de ekonomiska och industriella
krigsförberedelsernas område. I
rikskrigsministeriet ingå vidare arméns och marinens
överledningar, under det att flygvapnets och
luftförsvarets överledning är förlagd till
riks-luftfartsministeriet (se nedan). En särskild
Wehrmachtsakademie har skapats för
gemensam högskoleutbildning av officerare ur de
tre försvarsgrenarna.
Värnplikten, vilken är en hedersplikt,
tillkommer i fredstid varje tysk man i åldern
18—45 år (i Ostpreussen 18—55 år). I
krigstid föreligger tjänsteplikt för varje man och
kvinna. I aktiv tjänst inträder den
värnpliktige i allm. vid 20 års ålder.
Tjänstgöringstidens längd, som urspr. var 1 år, ökades
24 aug. 1936 till 2 år, främst för att höja
krigsberedskapen genom att två årsklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
