Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tyskland - Historia - Litteraturanvisningar - *Tyska skolan - Tystnadsplikt - Tyst trafik - Tågbroms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Tysta skolan—Tågbroms
1220
T. och Österrike 11 juli 1936 (se
Schusch-nigg, suppl.), som blev upptakten till en
vid senare förhandlingar (bl. a. juli 1937)
manifesterad avspänning. Dess andra
resultat tillkom okt. 1936 vid italienske
utrikesministern Cianos besök i T. i form av den
s. k. axeln Rom—Berlin. Denna har blivit
den officiella skylten för ett på
antibolsje-vikisk grund vilande samarbete, som hittills
tagit sig uttryck främst i en mot
folkfronts-regeringen i Spanien riktad politik till
Franco-regeringens stöd och i ett uppmärksammat
besök av Mussolini i T. sept. 1937.
Nationalsocialismens skarpa frontställning mot
bol-sjevismen har ytterligare framhävts genom
ett fördrag med Japan 25 nov. 1936, riktat
mot Kommunistiska internationalens
revolutionära propagandaverksamhet, ett avtal, till
vilket Italien anslöt sig nov. 1937. L-ts.
Litteraturanvisningar. O. Maull,
»Deutsch-land» (1933); A. Nygren, »Den tyska
kyrko-etriden» (1934); K. Lengemann,
»Reichsauto-bahnen» (s. å.); »Die deutsche Volkskunde»,
utg. av A. Spamer (2: a, omarb. uppl., 2 bd,
1935); »Landeskunde von Deutschland», utg.
av N. Krebs (2: a uppl., 3 bd, 1931—35); J.
Müller, »Wirtschaftskunde von Deutschland»
(1936); W. Busch, »Die Landbauzonen im
deutschen Lebensraum» (s. å.); B. Malmberg,
»Tyska intryck 1936» (s. å.); S. Passarge,
»Deutsche Landschaft» (1937); S. Hedin, »T.
och världsfreden» (s. å.).
♦Tysta skolan åtnjuter sedan 1921
statsunderstöd, som 1937 uppgick till 10,000 kr.
Tystnadsplikt föreligger i åtskilliga fall
för led. av konstitutionella organ,
ämbets-och tjänstemän m. fl. I statsrådseden ingår
en förbindelse att »aldrig yppa vad hemligt
hållas bör». Viss t. är föreskriven för led.
av utrikesnämnden samt utrikes-,
konstitutions- och bankoutskotten, statsrevisorerna
m. fl. Om utskott fått del av hemliga
handlingar, ligger t. i sakens natur. T. måste
också antagas för kamrarnas led. i fråga om
meddelanden vid hemliga plena. En mer el.
mindre vidsträckt t. stadgas för tjänstemän
vid beskickning el. konsulat, präster (om
det som förtros dem vid hemligt skriftermål),
läkare (se nedan), led. av
beskattningsnämn-der m. fl., telefon- och telegrafpersonal. Vissa
riksbanksärenden äro hemliga och medföra t.
Enskildas förhållanden till banker och
sparbanker få ej i oträngt mål yppas.
Domareden ålägger domare att icke uppenbara »de
rådslag, som rätten inom lyckta dörrar
håller».
Delvis betyda bestämmelserna om t. också
inskränkning i skyldigheten att vittna inför
domstol. Därtill komma vissa särskilt
stadgade undantag speciellt från vittnesplikten,
t. ex. för rättegångsfullmäktig beträffande
det som hans huvudman under rättegången
förtrott honom. Liknande syften som
reglerna om t. ha till en del stadgandena om
hemlighållande av handlingar, sammanträden
för lyckta dörrar o. s. v. A. M.
T. för läkare fanns stipulerad redan i den
hippokratiska läkareden; den svenska
läkareden, som bibehölls i Sverige till slutet av
1800-talet, upptog en formulering, vilken
nära anslöt sig till den hippokratiska. T.
fö-reskrives i § 60 av nu gällande läkarinstr.
Stadganden om t. finnas även bl. a. i lagen
ang. åtgärder mot utbredning av
könssjukdomar och lagen om sterilisering, i regi, för
barnmorskor, i förhållningsregler för
personalen vid statens sinnessjukhus och sedan
1935 jämväl för all annan sjukvårdspersonal
i såväl sluten som öppen vård. J. B-r.
Tyst trafik, se Vägtrafikstadga, suppl.
Tågbroms. De stegrade kraven på snabba
tågförbindelser ha under de senaste 10—15
åren medfört ett intensivt arbete att få fram
effektiva och driftsäkra bromssystem.
Härunder ha vakuumbromsarna alltmer trängts
undan, och utvecklingen inom bromstekniken
har uteslutande gällt förbättring av
tryck-luftbromsarna (se Broms, sp. 6 och 7). Den
alltmer intensiva samtrafiken mellan olika
länder gjorde det därvid nödvändigt att
fastställa vissa regler, vilka de olika
bromssystem, som kunde uppfinnas, måste uppfylla för
att kunna tillåtas i den
internationella vagnsamtrafiken. Dylika
regler fastställdes för
godstågs-bromsar 1926 och för
persontågs-bromsar 1936. Reglerna innehålla
bl. a., att skadliga ryckar ej få
uppstå i tåget, när bromsarna
sättas till eller lossas, samt att
bromskraften ej får gå förlorad
vid gång utför långa och branta
lutningar.
Tryckluftbromsarnas anordning
framgår i princip av vidst. bild.
De bestå av huvudledningen E,
en bromskammare
(bromscylinder) C, försedd med en i
cylindern förskjutbar kolv K, en
hjälpluftbehållare L samt en
reg-leringsventil G. Det allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
