Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tågbroms - *Tången - Tårgas - *Täby - Täckning - Täckord - *Tällberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1221
Tången—Tallberg
1222
verkningssättet är följ.: från lokets
kompressoranordning laddar föraren huvudledningen
till 5 kg/cm2, varvid tryckluften genom
ventilen G strömmar in i behållaren L, som då
laddas. Samtidigt står bromscylindern C genom
ventilen G i förbindelse med fria luften. Vid
bromsning sänkes ledningstrycket, och
behållaren L sättes genom regleringsventilen G i
förbindelse med bromskammaren C, varvid kolven
K tryckes över åt vänster och bromsblocken
pressas mot hjulen. Sänkes ledningstrycket
ytterligare, ökas trycket i C, och
bromskraften kan efter behov gradvis ökas till sitt
maximivärde, vilket inträffar, när
ledningstrycket sänkts till omkr. 3,5 kg/cm2 eller
därunder, då tryckutjämning uppstår mellan
L och G. Det råder sålunda under bromsens
tillsättning alltid ett direkt
jämviktsförhållande mellan trycken i E, L och C. Bromsen
lossas genom att trycket i huvudledningen
åter ökas, varvid bromskammaren C genom
ventilen G sättes i förbindelse med fria
luften (»bromsen lossar») och behållaren L i
förbindelse med huvudledningen, varvid sålunda
denna behållare åter laddas.
De befintliga bromssystemen, som
huvudsaki. skilja sig från varandra genom
regle-ringsventilens konstruktion, kunna med
hänsyn till lossningen delas i två grupper Den
ena, som omfattar gradvis icke lossbara
bromsar (Knorr, New-York, Westinghouse
med varianten Lu, som är internationellt
godkänd godstågsbroms), kännetecknas av
att en inledd lossning fortsätter, tills
bromsen är fullt loss, vare sig ledningstrycket
höjes till sitt ursprungliga värde eller ej.
Den andra gruppen omfattar gradvis lossbara
bromsar (Kunze-Knorr, Hildebrand-Knorr,
Drolshammer, Bozic, Breda och Hardy,
samtliga godkända för internationell trafik), vilka
ej äro fullt loss, förrän ledningstrycket
återställts till det ursprungliga värdet.
Persontågs- och godstågsbromsar skilja sig
från varandra huvudsaki. i fråga om
ansätt-nings- och lossningstiderna. Ju kortare ett
tåg är, desto hastigare kan trycket tillåtas
stiga eller sjunka i bromscylindern, utan att
vid bromsning eller lossning skadliga ryckar
uppstå i tåget. För en persontågsbroms äro
ansättnings- och lossningstider 4—15, resp.
6—20 sek. För en godstågsbroms däremot
äro motsv. tider 35—55, resp. 40—60 sek.
Bromsklotstrycket (utbromsningen) får i
regel ej uppgå till mer än 85 % av hjultrycket
vid tom vagn, enär i annat fall hjulen vid
avtagande hastighet »bromsa fast» och börja
släpa. För att därför utbromsningen vid
lastad vagn icke skall bli för låg, kan man
förstärka bromskraften genom att inkoppla
ytterligare en bromscylinder (Kunze-Knorr
och Westinghouse Lu) eller genom att på
mekanisk väg ändra utväxlingen i
bromsrörelsen. Mest använd apparat härför är den
s. k. lastväxellådan av Svenska a.-b.
Bromsregulators (SAB) konstruktion, vilken inbyg-
ges i bromsrörelsen på sätt, som visas på
bilden, och efter behov kan omställas för tom
eller lastad vagn. För att kompensera den
förlängning av kolvvägen, som är en följd av
bromsblockens avnötning och som kan
resultera i att kolven går i botten och
bromsverkan uteblir, utrustas numera allmänt
järn-vägsfordon med s. k. bromsregulator, som
automatiskt håller kolvvägen nära nog
konstant. Bilden visar hur en dylik apparat av
SAB-konstruktion är inbyggd i
bromsrörelsen. Den sättes i funktion av en
rörelseanordning, direkt ansluten till bromscylinderns
kolvstång. Genom en kuliss överföres
kolvstångens rörelse till regulatorn. I denna
finnes en friktionskoppling, som slirar, om
kolvvägen är normal. Är kolvvägen för stor,
åstadkommes en vridning av regulatorns
hop-tagningsmutter, varigenom en viss
förkortning av bromsdragstången äger rum.
Vid tåg med mycket höga hastigheter, 100
—160 km/tim., är en utbromsning av 85 %
för låg, om tåget skall kunna stoppas på
rimlig våglängd. Man får härvid tillgripa en
utbromsning av ända upp till 200 %, som
utan risk för att hjulen skola släpa kan
användas ned till en hastighet av omkr. 50
km/tim. men därefter måste reduceras.
Bromssystem på fordon, avsedda för dessa
höga hastigheter, måste därför kompletteras
med s. k. bromstryckreglerare, som
automatiskt sänker utbromsningen till omkr. 85 %,
när hastigheten nedgått till 50 km/tim.
Regle-rare finnas av många slag, elektriska och
mekaniska. Tillförlitligast är en rent
mekanisk centrifugalregulator, direkt ansluten till
en av axlarna i fordonet. När hastigheten
nedgått till omkr. 50 km/tim., öppnar
regulatorn en slid, varvid trycket i
bromscylindern sänkes till ett värde, som motsvarar
omkr. 85 % utbromsning. H. F.
♦Tången omfattar efter utvidgning 31 jan.
1936 48 har land.
Tårgas, se S t r i d s g a s e r, suppl., sp.
969—970.
♦Täby. 1. Invånarantalet har stigit till
5,390 (1937).
Täckning av check föreligger, när
checkens-utställare hos trassatbanken äger ett mot
checksumman svarande tillgodohavande.
Utställande till annans förfång av check utan,
t. är straffbelagt. — Om isedeltäckning se
Sedelutgivning och Riksbanken,
suppl. E. H-ss.
Täckord (ty. Deckname), del av hemligt,
språk (jfr Kryp to, suppl.). Vissa av
klartextens (se Chiffer, suppl., sp. 832)
uttryck, namn, ord o. s. v. i hemligt språk
ersättas med andra ord, kallade t., vilkas
betydelse endast är känd av korrespondenterna,,
medan klartexten i övrigt bibehålies
oförändrad. T. användes i stor utsträckning
under världskriget. C. A. E.
♦Tällberg. I T. ligger Siljansskolan, en
internatskola, omfattande kindergarten och»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
