Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ubangi-Schari - Ube - Uborevitj, Ieronim Petrovitj - *Uchida, Y. - Ucicky, Gustav - *Uddeholmsverken - *Uddevalla - *Uddjaur - Ugarit - *Uggla, släkt - *Ugglas, C. G. S. R. af - *Ugn - Uhl, Frida - *Uhland, J. L. - *Uhlenhuth, P. - Uhrström, Wilhelm Peter - *Ukraina - Uldall, Kai Christian - Ulexit el. Boronatrokalcit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1225
Ubangi-Schari—Ulexit
1226
*T Tbangi-Schari upphörde 1934 att vara
särskild koloni.
\____/ Ube, stad på v. Hondo, Japan, 25
km ö. om Shimonoseki; 76,642 inv. (1935).
Centrum i ett betydande stenkolsdistrikt.
Uborevitj [obarje’-], ler o nim P e t r
o-vitj, rysk militär (1896—1937). Deltog som
officer i världskriget, blev medlem av
kommunistpartiet 1917 och organiserade de röda
styrkorna på rumänska fronten. 1925 blev
U. chef för Nordkaukasiens militärdistrikt,
1928 chef för Moskvas militärdistrikt och
samtidigt ställföreträdare för
folkkommissa-rien för försvaret, 1935 general och chef för
Vitryska militärdistriktet. 1937 arresterades
han jämte Tuchatjevskij (se d. o., suppl.),
dömdes 11 juni 1937 till döden för spioneri och
hög-förräderi samt avrättades omedelbart. C. A. E.
♦Uchida, Y., dog 1936.
Ucicky [otsftski], Gustav, tysk
filmregissör (f. 1899), av österrikisk-ungersk börd.
U. var i många år filmfotograf hos
filmbolaget Sascha i Wien, där han 1927 debuterade
som regissör. 1928 kom han till Berlin och
har där iscensatt en rad filmer, bland vilka
märkas »Kungens trubadur», »Mannen utan
namn», »Det ljusnar», »Jungfrun av Orleans»,
»Flyktingar» och »Der zerbrochene Krug»
(efter H. v. Kleists pjäs; med Jannings). R. A-g.
♦Uddeholmsverken. Ett nytt rörvalsverk
för en kapacitet om 25,000—30,000 ton är
under uppförande i Storfors. Tillv. har under
senare år starkt ökats och omfattade 1936
bl. a. 55,000 ton tackjärn, 3,000 ton
ferrole-geringar, 90,000 ton göt, 68,000 ton valsat
och smitt järn och stål samt rör, 50,000 ton
sulfatcellulosa, 42,000 ton sulfitcellulosa, 1,600
ton papp, 19,000 ton kraftpapper, 26,000 ton
elektrokemiska produkter, 3,000 ton
biprodukter från cellulosafabrikerna och 22,000
stds trävaror; s. å. alstrades 429 mill. kWh
elektrisk energi. Försäljningarna uppgingo
s. å. till omkr. 54 mill. kr. E. Hlr.
♦Uddevalla har 15,829 inv. (1937). Numera
finnes endast ett rederi (Bohuslänska
kusten). 1936 ankommo och avgingo i U. 4,260
fartyg om 358,971 nettoton (i utrikes fart
201 fartyg om 135,196 ton). Industrien
räknade 1936 52 arbetsställen med tills. 2,102
arb. Utom i bd 19 uppräknade företag
märkas nu även en bakelit- och en pipfabrik.
Även Kuriren (sedan 1934) och Bohus-Posten
(sedan 1 dec. 1936) utkomma 6 ggr i
veckan. Tax.-värdet å fastighet utgjorde 1936
53,297,300 kr., därav fastighetsskattefri
8,312,500 kr., den tax. inkomsten 17,874,047
kr., stadens tillgångar vid årsskiftet 1936/37
7,061,069 kr. och skulder 4,829,037 kr. — Ny
litt.: S. Kristiansson, »Bidrag till U:s
historia», 1 (1936). E. A. W.
♦Uddjaur, jfr även Storavan, suppl.
Ugarit, se Ras Schamra, suppl., sp. 550.
♦Uggla, släkt. B. G. U. blev
överstelöjtnant vid Livgrenadjärreg:tet 1937.
♦Ugglas, C. G. S. R. a f, har vidare utgivit
novellsaml. »Afrodites leende» (1934) och
katalogen »Gotländska silverskatter från
Val-demarstågets tid» (1936).
♦Ugn, se även Elektrisk ugn, suppl.
Uhl [öl], Frida, se Strindberg, J. A.,
sp. 662 och suppl.
♦Uhland, J. L. Litt.: H. Maschek, »U. als
Schwabe» (1930) ; O. W. Pansch, »L. U. Neue
Studien» (1934).
♦Uhlenhuth, P., blev led. av sv. Vet.-akad.
1936.
Uhrström, Wilhelm Peter, pedagog
(f. 1880 “/n), fik dr 1907 i Uppsala, adjunkt
vid Högre allm. läroverket å Kungsholmen,
Stockholm, 1907. U. har utgivit »Studies
on the language of Samuel Richardson» (1907;
akad. avh.), »Pickpocket, turnkey,
wrap-ras-cal» (1918) samt läro- och läseböcker. Han har
också gett ut »Stockholms skolpojksspråk»
(1910) och »Stockholmska» (1911). R-n B.
♦Ukraina hade 31,901,400 inv. 1934. U.
indelas numera i sju förvaltningsområden
(obla-sti): Char ko vområdet,
Dnjepropetrovskområ-det, Donetsområdet, Kievområdet,
Odessaområ-det, Tjernigovområdet och Vinnitsaområdet,
vartill kommer den autonoma republiken
Mol-dau. — Ny litt.: Av Hrusjevskyjs »Istorija
Ukrainy-Rusi» utgavs bd 10: 1 (tiden 1657—
58) 1937. Se även vid Doros enko, D.,
suppl., anförda arbeten och dennes art. i Hist.
Tidskr. 1937 om äldre förbindelser mellan U.
och Sverige. S. F.; A. A-t.
Uldall, Kai Christian, dansk
museiman (f. 1890), anställdes 1916 vid
Nationalmuseet i Köpenhamn, vid vars 3:e avd. (Dansk
folkemuseum och friluftsmuseet) U. sedan 1921
är inspektör. Han har skrivit åtskilliga
arkeologiska och kulturhistoriska avh. P. E-t.
Ulexit el. Boronatrokalcit, ett
vat-tenhaltigt kalciumnatriumborat, Na2O • 2CaO •
5B2O3’16H2O, ett av de mineral, i vilka
bor-halten i heta källor först fixeras. U.
sönderfaller lätt i colemanit, 2CaO • 3B2O3 • 5H2O,
och borax, Na2O • 2B2O3 • 1OH2O. Ur borax
uppkommer kernit el. rasorit, Na2O-2B2O3*
4H2O. Det nutida kommersiella utvinnandet
av borföreningar grundar sig främst på
bearbetning av fyndigheter, som innehålla ett
el. flera av dessa fyra mineral. Andra
bor-mineral av teknisk betydelse äro p a n d e
r-m i t (se d. o., suppl.) och b o r a c i t (se d. o.)
samt bor sy ra (se Borföreningar),
som mineral kallad s a s s o 1 i n. Särskilt för
emaljering av järn och stål samt inom den
kemiska industrien förbrukas allt större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
