Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tällberg - *Tält - *Tändrör - *Tändstift - *Tärby - *Tärendöälven - *Tävelsås - Töfsingdalen - Tölz, Bad - Tönnies, Ferdinand - *Töre - *Törne, P. O. v. - Törngren, Gustaf Mauritz (Gösta) - Törnkvist, Algot Å:son - Törnqvist, Ernst - Törnqvist, Klas Gerhard Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1223
Tält—Törnqvist
1224
åttaårig bottenskola för flickor och gossar
samt sommarhem för skolungdoms
ferievistelse.
♦Tält. Numera ha i Sverige särskilda
tältfordon införts i truppförbandens tross, och t.
medföras hopsydda på dessa. I samband
därmed pågå försök för utprövande av nya
modeller. Av f ö r 1 ä g g n i n g s t ä 11 prövas
en niosidig, helsydd tälthydda, som hålles uppe
genom hörnkäppar och i mitten av
tältspisens rökrör. För expeditionstjänsten prövas
särskilda expeditionstält, för
biltransporter b i 11 ä 11. Man frångår numera
användandet av eldkorgar och öppen eld och
prövar särskilda t ä 11 s p i s a r, som ge
bättre värme och mindre rök. K. H-g.
♦Tändrör, anordningar på projektiler eller
minor, avsedda att ge impulsen till
projektilens el. minans sprängning. T. kunna vara
inställbara på viss tid, tidrör (brandrör,
mekaniska rör), el. så konstruerade, att de träda
i funktion vid projektilens nedslag, vid en
stöt el. genom en elektrisk ström. R. Å.
♦Tändstift. 1. T:s storlek beror på den
gänga, med vilken det är fäst i motorn. De
brukliga dimensionerna äro 18, 14 och 10 mm,
de två sistnämnda vanligast i moderna
motorer. Stift med hög värmeresistens (s. k.
hårda eller kalla stift) brukas vid motorer
med högt kompressionsförhållande och högt
varvtal, medan stift med låg värmeresistens
(mjuka eller varma stift) lämpa sig för
motorer med lågt kompressionsförhållande och
lågt varvtal, under vilka förhållanden stiftet
har benägenhet att sättas ur funktion av
oljan. Under driften undergå stiften
förändringar och måste bytas, i bilmotorer efter
omkr. 15,000 km körning, i båtmotorer efter
omkr. 300 tim. drift. N. G-n.
♦Tärby, se även T o a r p, suppl.
♦Tärendöälven. Litt.: O. Olofsson,
»Tä-rendö-bifurkationens uppkomst och
laxförekomsten i Torne älv» (i Ymer 1934).
♦Tävelsås ingår efter pastoratsreglering 1
maj 1935 i Vederslövs, Dänningelanda och T.
pastorat.
Töfsingdalen, se Nationalpark, suppl.
Tölz [tölts], Bad T., stad i s. Bayern, vid
Isar, 40 km s. om München; 7,327 inv. (1933).
Mycket besökt bad- och kurort med
jodhaltiga alkalikällor.
Tönnies [tö’njes], Ferdinand, tysk
filosof (1855—1936), prof, i Kiel 1891—1923. T.
betraktade den sociologiska utvecklingen som
en övergång från Gemeinschaft (gemenskap),
en organisk levnadsform, där individerna äro
nära förbundna med varandra, till
Gesell-schaft (samhälle), en mekanism, där
mekaniseringen oavbrutet fortsätter och slutligen
upplöser de sista återstoderna av gemenskap.
Detta sker enl. T. i synnerhet genom
socialismen, som följdriktigt och allsidigt genomför
principerna för samhället som en organisation
av likaberättigade individer. Skr.:
»Gemeinschaft und Gesellschaft» (1887; 7 :e uppl. 1925),
»Thomas Hobbes Leben und Lehre» (1896; 3:e
uppl. 1925), »Das Wesen der Soziologie» (1907),
»Soziologische Studien und Kritiken» (3 bd,
1925—29) m. m. R-n B.
♦Töre. En som statligt reservarbete byggd
djuphamn, Törehamn, vid T. kyrkby, blev
färdig 1932.
♦Törne, P. O. v., har ytterligare utgivit
»Finlands riddarhus», 2 (1935), och
»Parlamentarismen i Europa» (1936).
Törngren, Gustaf Mauritz (Gösta),
militär (f. 1879 13/7). Blev underlöjtnant vid
2:a livgrenadjärreg:tet 1898 och var kapten
vid Generalstaben 1915—18. T. begärde
avsked 1918, inträdde
i finska armén och
tjänstgjorde under
frihetskriget som chef
för operationsavd. i
general Mannerheims
högkvarter. I denna
egenskap hade T. stort
inflytande på
operationernas planläggning och
genomförande. Hösten 1918
återinträdde han i
svenska armén och blev
1928 chef för Jämtlands fältjägarreg:te och
1930 militärbefälhavare på Gotland. T.
utnämndes 1937 till generalmajor. C. A. E.
Törnkvist, Algot Ä : son,
socialdemokratisk politiker (f. 1879 19/7), fiskare,
stenhuggare och sedan 1907 tidningsman. T. är red.
för Sydöstra Sverges Dagblad sedan 1920.
Han har varit led. av A. K. 1914—19 och
sedan 1922 med verksamheten huvudsaki.
förlagd till statsutskottet. T. tillhörde
socialdemokratiska partiets styrelse 1917—24 och
1930 års försvarskommission. S. H.
Törnqvist, Ernst, violinist (f. 1893 12/2),
elev av Konservatoriet i Stockholm, C. Flesch
och A. Busch i Beriin. T. är sedan 1928
konsertmästare i Konsertföreningen i Stockholm,
där han med framgång även uppträtt som
solist. 1928 grundade han även en
stråkkvartett, den s. k. Stockholmskvartetten, där
han själv är primarie. övriga medl. äro F.
Reinholdson, J. Hylbom och C. Christiansen.
G. M.
Törnqvist, Klas Gerhard Gunnar,
handelstekniker (f. 1894 18/io), diplomerad från
Handelshögskolan i Stockholm 1918, master
of Science vid Columbiauniv. i New York
1920, lärare vid Handelshögskolan i
Stockholm 1923, docent där 1930, prof, i
företagsekonomi, särskilt distributionsekonomi, 1934.
T:s arbeten behandla företrädesvis
detaljhandelns kalkylations- och distributionsproblem.
K. H. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
