Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valutapolitik el. Penningpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1273
Valutapolitik
1274
d. o., suppl.) och »turistpengö», samt 3) genom
att en viss »fri» marknad medgivits för
särskilda exportvalutor. I detta sammanhang
kan nämnas, att även flera länder, som ej
infört valutakontroll, uppdragit åt ett
särskilt organ, valutastabiliseringsfond (se d. o.,
nedan), att företaga de operationer på
valuta-och värdepappersmarknaderna, som normalt
tillkomma centralbankerna.
Den direkta orsaken till devalveringar eller
valutakontroll har vanl. varit, att
betalningsbalansen i förhållande till utlandet
försämrats, särskilt genom prisfall för exportvaror
(t. ex. i råvaruexporterande länder) eller till
följd av kapitalflykt, som tilltagit,
allteftersom bankernas likviditet försvagats (t. ex. i
stora delar av Mellaneuropa, England, de
nordiska länderna). Den verkliga anledningen
kan dock ibland ha varit att söka även i
interna förhållanden, särskilt höga
statsutgifter, vilka icke kunnat täckas av statens
inkomster vid rimlig beskattning (t. ex. i
Frankrike) el. höga produktionskostnader för
exporten (t. ex. i Belgien), »övervärderingen» av
valutan i sistnämnda fall har man vid
devalveringar ofta velat ersätta med en
»undervärdering», d. v. s. ett så lågt värde för
valutan i förhållande till andra valutor eller
guld, att exportvarornas konkurrenskraft i
utlandet tryggats och förtroendet till
valutans värdebeständighet återställts. Liknande
handelspolitiska synpunkter ha medverkat till
devalveringar i samband med anslutning till
sterlingblocket. Devalveringen i U. S. A.
framtvingades icke av valutatekniska skäl utan
utgjorde ett led i Roosevelts program för
höjandet av prisnivån.
Sedan jan. 1934 tillämpa U. S. A.
provisoriskt ett slags guldmyntfotssystem på basis
av guldpriset 35 doll. per uns. Pd st. är
sedan sept. 1931 ett pappersmynt (se d. o.), men
i praktiken har under senare år uppehållits
en täml. konstant pundkurs i doll. (jfr D o
1-1 a r p u n d, suppl.) och därmed även
tämligen konstant guldpris i London. Antingen
genom lagföreskrift eller endast till följd av
praxis ha vissa sydamerikanska valutor
anknutits till dollarn och ett stort antal andra
valutor på liknande sätt till pd st. Vid
guldblockets sprängning i sept. 1936 genom
devalveringen av franska frcs ingicks ett
tremaktsavtal U. S. A.—England—Frankrike,
vilket sedermera biträtts av Belgien,
Nederländerna och Schweiz och som åsyftar
säkerställandet av fasta växelkurser mellan dessa
ekonomiskt ledande länders valutor samt
inför en teknik för därav föranledda
guldtransaktioner mellan kontrahenterna. I jämförelse
med tidigare år ha valutorna under 1937
utvisat stor stabilitet i förhållande till guld
och följaktligen även i förhållande till
varandra. Undantaget är den franska francen,
som i juni s. å. undergått en ny devalvering,
vars slutmål ännu ej (nov. 1937) fixerats.
Guldblockets sprängning i sept. 1936 och
francens andra devalvering i juni 1937
före-gingos av betydande kapitalflykt bl. a. genom
guldexport till U. S. A. för inköp av
amerikanska värdepapper, och denna kapitalflykt
har under hösten 1937 ånyo tagit fart. Från
dollarns devalvering i jan. 1934 till slutet av
1936 ökades U. S. A:s guldförråd med mer än
4,000 mill. doll. och under första halvåret 1937
med ytterligare 1,000 mill. doll., vilka siffror
dock inbegripa även nyproducerat guld.
Kapitalinflödet för tiden 1935—juni 1937
beräknas till 3,551 mill. doll. För att hindra
att de amerikanska bankernas härigenom
uppkomna betydande kassareserver skulle bilda
underlag för stark kreditexpansion ha från
aug. 1936 skärpningar vidtagits i bindandet
av dylika reserver hos centralbankssystemet.
Dessutom har sedan dec. 1936 importerat guld
hindrats att påverka bankernas ställning
genom att detsamma »steriliserats» hos
finans-dep., varvid köp, resp, försäljning av guld
finansieras genom emission, resp, återköp av
statspapper. Därigenom ha U. S. A. fått ett
organ med samma arbetssätt som den
engelska valutastabiliseringsfonden (se d. o.,
nedan), vilket kan ha stor betydelse, i händelse
det utländska flyktkapitalet hemtages. Det
steriliserade guldet uppgick 31 juli 1937 till
1,213 mill. doll. Därefter ha 300 mill. doll.
»frigivits», d. v. s. gjorts disponibla för
återköp av statspapper, och vissa
guldförsäljningar till Brasilien och Kina verkställts
eller avtalats.
Före de senaste årens valutadevalvering
rådde knapphet på guld för monetärt
ändamål (se Myntfot, suppl.). Genom dollarns
devalvering i jan. 1934 höjdes guldpriset med
69 %. En eventuell allmän återgång till
guldmyntfot kan till följd av denna guldets
värdestegring befaras leda till avsevärd höjning
av varupriserna, om ej en vidgad
användning av guld kan vinnas genom prägling av
guldmynt eller andra åtgärder. Alternativet
är pappersmyntfot med »styrd» valuta (se
Myntfot, suppl.), som vanl. tänkes
reglerad i förhållande till en prisindex för varor.
Under tiden från den mera definitiva
regleringen av växelkurserna inom sterlingblocket
under senare hälften av 1933 fram till hösten
1936 har detta block tjänat som ex. på
upprätthållandet av stabila priser under
tillämpning av pappersmyntfot. Därefter vidtog,
bl. a. till följd av allmän upprustning, en
prisstegring, som räckte till början av april
1937. I Sverige diskuterades i febr. 1937
tanken att höja kronans värde i förhållande till
guld, varigenom man skulle undvika
påverkan av en eventuell inflation inom
sterlingblocket. Åtgärden skulle, som isolerad svensk
handling, ha medfört bl. a. handelspolitiska
olägenheter (försvagandet av
exportindustriernas konkurrenskraft) och har ersatts med
ett annat program för v. (se R i k sb a n ke n,
suppl.). Om övriga länders v. se art. om resp,
länders mynt- och bankväsen. E. H-ss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
