Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varbergsfynden - *Varberg—Ätrans järnväg - Vargas, Getulio - Vargas Vila, José María - *Wargöns a.-b. - *Warming, J. Chr. J. - *Varming, K. N. - Warnemünde - *Varnhem - *Varnum - Varpnäs - Wartburg, Walther von - Varuhavare - *Varhus - *Varumärke - *Varumärkesregistrering - Varuträsk - *Varv - *Vasaloppet - Vasar, Juhan - Vasarla, Hugo (Vasenius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1279
Varberg—Ätrans järnväg—Vasaria
1280
Liknande fynd äro även påträffade i n.
Halland vid Råö på Onsalalandet. T. v. är
det dock osäkert om v. äro tillslagna av
människor. H. An.
♦Varberg—Ätrans järnväg trafikeras sedan
1 dec. 1936 av S. J.
Va’rgas [-aj], G e t u 1 i o, president i
Brasilien (f. 1882), se Brasilien, suppl., sp.
683. V., som länge fört en deciderat
antikom-munistisk politik, gjorde nov. 1937 en
statskupp med avsikt att införa en korporativ
författning och själv bli president på livstid.
Vargas Vila [ma’rgas <yi’la], J o s é M a r i a,
spansk-amerikansk författare (1860—1933).
Förvisad från sitt födelseland, Colombia,
bosatte sig V. 1885 i Venezuela, där han
publicerade sina första böcker och snart vann stort
rykte i hela Centralamerika. Från Venezuela
utvisades han 1891, vistades flera år i New
York och begav sig 1898 till Europa, där han
hade en del konsulära befattningar. V :s
romaner, mestadels tendentiösa, äro rätt
bristfälliga; hans styrka låg i djärva, revolutionära
idéer och ett originellt uttryckssätt, som under
årtionden gjorde hans böcker till intellektuell
näring för Sydamerikas orosandar. Bland
hans verk kunna nämnas en serie historiska
biogr. (»Los providenciales», 1892) och ett
hetsigt anatema över nordamerikanerna
(»Ante los bärbaros», 1902). Några av hans
böcker ha översatts till flera språk. K. A. H.
♦Wargöns a.-b. Aktiekap. nedsattes 1935
till 6 mill. kr. Bolaget tillverkade 1935 omkr.
27,000 ton papper, 17,000 ton sulfitmassa,
12,000 ton slipmassa, 22,000 ton legeringar
och 12,000 ton kvarts.
♦Warming, J. C h r. J., blev medlem av
Internationella statistiska institutet 1931 och
av socialministeriets arbetsutskott 1932. Han
har under senare år utgivit flera arbeten,
särskilt om jordbrukspolitiken; nämnas må
även »Danske samfundsproblemer i statistisk
belysning» (1934). O. B-g.
♦Varming, K. N., dog 1936.
♦Warnemünde. Numera äro Heinkelwerke,
en av Tysklands största flygmaskinsfabriker,
förlagda till W. och Rostock.
♦Värnhem. Skarke (se d. o., även i suppl.)
kommun heter numera off. V.
♦Varnum. 1. V. bildar sedan 1931 tills, m.
Kristinehamn en kyrklig samfällighet.
Varpnäs, egendom med lantbruksskola i
Nors socken (14 km v. om Karlstad),
Värmlands län; 1,329 har (tills, m. det 1912
till-köpta Lillerud), därav 335 har åker;
tax.-värde 425,900 kr. (1936). Huvudbyggnaden, av
trä, uppfördes på 1830-talet. Sveriges
utsä-desförening har sedan 1917 en filial på V.,
som även är säte för Värmlands läns
lantbruksskola och länets svinavelsstation. På V.
utbildas även ladugårdsförmän. Nuv. ägare:
A. Lundquist. G. Rbg.
Wartburg [va’rtbork], Walther von,
schweizisk-tysk romanist (f. 1888), prof, i
Lausanne 1928 och i Leipzig 1929. W., som
intar en central plats inom nutida romanistik,
har under utarbetande det förträffliga verket
»Französisches etymologisches Wörterbuch»
(1928 ff.). Av hans rika författarskap kunna
dessutom nämnas »Die Ausdrücke für die
Fehler des Gesichtsorgans» (1912;
gradual-avh.), »Evolution et structure de la langue
frangaise» (1934) och »Bibliographie des dic
tionnaires patois» (s. å.). W. har även
publicerat många tidskriftsartiklar, främst i
Zeit-schrift für Romanische Philologie, vars red.
han är sedan 1935. Han utger även Leipziger
Romanistische Studien (1931 ff.). A. Lbd.
Varuhavare, i tullstadgan och vissa andra
tullförfattningar använd beteckning på den,
som på grund av äganderätt eller eljest är
berättigad att förfoga över vara i förhållande
till tullverket. T. J-n.
♦Varuhus, jfr även
Enhetsprisföre-t a g, suppl.
♦Varumärke, i vidsträcktaste betydelse,
anbringas, då enl. gällande föreskrifter stämpel
under offentlig kontroll åsättes smör
(run-märket), ägg, fläsk och utsäde (på emballaget).
♦Varumärkesregistrering. Straff och
ska-deståndsplikt stadgas även för den, .som för
kännetecknande av sina varor obehörigen på
anslag el. dyl., i annons, prospekt eller
annan affärshandling brukar beteckning, som
han vet vara registrerad för annans räkning.
— Utländska näringsidkares rätt att erhålla
v. i Sverige är beroende av förordnande av
K. m:t; förutsättning är alltid, att märket
är registrerat i hemlandet. A. H-rot.
Varuträsk, en förekomst av på litium (även
rubidium och caesium) rik granitpegmatit (se
P e g m a t i t) 20 km s. ö. om Boliden, nära
landsvägen däremellan och Skellefteå. V.,
som hör till den till Revsundsgranitens (se
Granit, sp. 946) serie räknade
Skellefte-graniten, upptäcktes 1933 och brytes av
Bolidens gruv-a.-b. på litiummineral. Se även
Q u e n s e 1, P. D., suppl. N. Zn.
♦Varv, skpsb. Om världens förnämsta
skeppsvarv se Skeppsbygger i, suppl.
♦Vasaloppet. 1934 hölls ingen tävlan.
Under de följ, åren segrade:
1935: A. Häggblad, Umeå, och Hj. Blomstedt,
Vin-deln, död löpning, lottdragning, 6 tim. 8 min. 55 sek.;
1936: Sven Hansson, Lima, 6 tim. 31 min. 55 sek.;
1937: A. Häggblad, Umeå, 6 tim. 5 min. 56 sek.
Va’sar, Juhan, estnisk historiker (f. 1905),
docent vid univ. i Dorpat, expeditionschef i
Estlands bildningsministerium. V. är en
framstående kännare av Estland-Livlands historia
under svensktiden, som han bl. a. skildrat i
samlingsverket »Eesti rahva ajalugu» (1933—
35). Hans huvudarbete, »Die grosse
livlän-dische Güterreduktion» (1930—31), behandlar
uppkomsten av konflikten mellan Karl XI och
livländska ridderskapet 1678—84. Han har
även behandlat det äldsta Dorpatuniv:s
historia i »Quellen zur Geschichte der
Universi-tät Tartu», 1 (1932). A. S-k.
Va’sarla, Hugo, finländsk kooperatör (f.
1886), hette urspr. Vasenius. Inträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
