Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasarla, Hugo (Vasenius) - *Vasaätten - Vašek, Vladimír - *Washington (stat) - *Washington (stad) - Washingtonkonventionen - *Vasmer, M. - *Wassermann, J. - Wast, Hugo - Watson, David Meredith Seares - Watson, sir Malcolm - *Watson, sir W. - *Vatten - *Vattendomstol - Vattedragskommissionen - *Vattenfallsstyrelsen - *Vattenkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1281
Vasaätten—Vattenkraft
1282
1908 i kooperationens tjänst och är sedan
1921 chef för Centrallaget för handelslagen
(S. O. K.). V. har erhållit många
förtroendeuppdrag och fick 1936 bergsråds titel. H. E. P.
‘Vasaätten. Ny litt.: H. J. S. Kleberg, »De
äldre Vasavapnen» (i Medd. från Sv.
Riks-heraldikerämbetet 1934).
Vasek [va^äk], Vladimir, se B e z r u c,
P., suppl.
‘Washington. Staten hade 1935 84,381
farmer; värdet av jordbruksprodukter uppgick
till 142 mill. doll. W. har näst efter Kansas
och jämte Oklahoma den största veteskörden
bland staterna i U. S. A. 1933 funnos 2,307
industriella anläggningar med 69,752
anställda och ett tillv.-värde av 331 mill. doll.
En tredjedel av U. S.A:s blyproduktion
kommer från W. En storartad damm- och
kraftanläggning bygges vid Grand Coulee i
Co-lumbiafloden. H. N-n.
‘Washington. Staden beräknades 1935 ha
594,000 inv. Där funnos 1936 117,103
statsanställda personer (utom militär). 1933 års
census uppvisade blott 386 industriella
anläggningar med 7,969 anställda och ett
tillv.-värde av 61 mill. doll. H. N-n.
Washingtonkonventionen [coå^iriton-], den
av Internationella arbetskonferensen i
Washington 1919 antagna, sedermera mycket
omstridda konventionen ang. begränsning av
arbetstiden i industriella iföretag till 8 tim.
om dagen och 48 tim. i veckan (jfr
Normalarbetsdag). A. M.
‘Vasmer, M., har vidare bl. a. utgivit
»Bei-träge zur historischen Völkerkunde
Östeuropas», 1—4 (i Sitzungsberichte der Preussischen
Akademie der Wissenschaften 1932 och 1934
—36). C. T-t.
‘Wassermann, J. Jfr monogr. av Marta
Karlweis (1935).
Wast, Hugo, se Z u v i r f a, M. M., suppl.
Watson [måtsn], David Meredith Seares,
engelsk paleozoolog och zoolog (f. 1886), prof,
i zoologi och jämförande anatomi vid
Univer-sity college, London. Har huvudsakl. ägnat
sig åt studiet av ryggradsdjuren och därvid
främst behandlat utdöda former.
Betydelsefulla äro W :s insatser för utforskandet av
däggdjuren® härstamning, dels
undersökningar av utdöda, däggdjurslika kräldjur (t. ex.
»The Deinocephalia, an order of mammal-like
reptiles», 1914, »On the Cynodontia», 1920),
dels embryologiska undersökningar av kraniets
utveckling hos kloakdjuren (»The monotreme
skull, a contribution to the mammalian
mor-phogenesis», 1916). Flera * av hans talrika
paleozoologiska skrifter äro av
grundläggande betydelse; här må ytterligare anföras »On
Seymouria, the most primitive known
rep-tile» (1919), »The structure of certain
palaeo-niscids and the relationship of that group
with other bony fish» (1925) och »The
evolution and origin of the Amphibia» (1926).
E. J-k.
Watson [coåtsn], sir M a 1 c o 1 m, engelsk
läkare (f. 1873). Blev 1903 med. dr i
Glasgow, ägnade sig 1908—28 åt hälsovården på
Malackahalvön samt är sedan 1928
föreståndare för malariakontrollavd. vid
Roseinstitu-tet i London. W:s vetenskapliga verksamhet
berör olika malariafrågor. Ljd.
‘Watson, sir W., dog 1935.
‘Vatten, se även Aggressivt vatten,
suppl. — Om tungt v. se även Väte, suppl.
‘Vattendomstol. Reglerna om val av
vatten rättsnämn dem än ha ändrats något 1936.
De utses två för varje tingslag, som ensamt
utgör en domsaga, samt en för varje annat
tingslag. Rörande tjänstgöringen vid v.
gäller stadgan 9 dec. 1932. T. E.
Vattendragskommissionen i Finland
handlägger sådana ärenden rörande reglering av
vattendrag, inrättande av flottled, sänkning
av sjö m. m., vilka enl. statsrådets
förordnande skola handläggas såsom brådskande i
annan ordning än den vanliga.
Kommissionen handlägger ärendena under domaransvar.
V. består av ordf., som skall ha
domarkompetens, samt två led., vilka böra ha avlagt
ingenjörsexamen, den ene inom väg- och
vattenbyggnadsfacket, den andre på
lantbruks-teknikens område. O. Brn.
‘Vattenfallsstyrelsen. Kraftverksbyrån är
numera delad på förvaltnings-,
anläggnings-och driftavd. Det av statens vattenfallsverk
i medeltal under 1936 disponerade kapitalet
utgjorde 372,964,363 kr., bruttoinkomsterna
40,084,025 kr. och driftkostnaderna 19,328,592
kr. samt överskottet 20,755,433 kr., motsv.
5,56 % ränta på kapitalet. I de räntegivande
rörelsegrenarna (kraftverken) utgjorde det
nedlagda kapitalet 324,431,845 kr.,
bruttoinkomsterna 37,378,114 kr., driftkostnaderna
17,579,584 kr. och överskottet 19,798,530 kr.,
motsv. 6,io % ränta på kapitalet. Se även
Statens kraftverk, suppl. E. Hlr.
‘Vattenkraft. Med v. förstås i regel den
»kraft» (eg. effekt), som kan utvinnas ur ett
vattenfall. V :s storlek är direkt
proportionell mot fallhöjden och vattenmängden. Om
verkningsgraden i kraftanläggningen
betecknas med q, tyngdkraftens acceleration med g
(omkr. 9,8 m/sek.2), fallhöjden (uttryckt i m)
med h och vattenmängden (uttryckt i m3/sek.)
med q, så är den i ett vattenkraftverk
uttagbara effekten q • g•q’h kW. För
överslags-räkningar kan man lämpligen sätta
produkten y • g = 7,5, varvid alltså den utvinnbara
elektriska kraften (uttryckt i kW) blir 7,5
ggr produkten av vattenmängden och
fallhöjden. En vattenmängd av 10 m3/sek. ger alltså
vid 10 m fallhöjd 750 kW.
Flodernas vattenföring växlar ständigt, och
därmed växlar även den uttagbara v. Man
skiljer därför mellan prima och sekunda
kraft. Som prima kraft betecknas det
kraftbelopp, vilket motsvarar
lågvattenförhållandena, d. v. s. den effekt, som
praktiskt taget alltid kan produceras. Med s
e-kunda kraft betecknas den effekt, som
XXIII. 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
