Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vergani, Orio - *Wergeland, H. A. - *Verhulst, R. - Werin, Algot Gustaf - Verkan - Werkmäster, Jerk - *Verkstadsskolor - *Wermlands enskilda bank - *Vermont - Vernadskij, Vladimir Ivanovitj - Vernalisation - *Werner, F. L. Z. - Wernher, sir Harold - Wernle, Paul - *Wernstedt, släkt - *Wernstedt, W. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1299
V ergani—Wernstedt
1300
Verga’ni, O r i o, italiensk tidningsman (f.
1899). V. är en briljant men ytlig dramatiker
och novellist, som numera givit sig helt åt
en journalistik, vari gränsen mellan
reportage och fantasi utsuddats. Som Corriere
della Seras »flygande» gör V. reportage, som
beundras mer än någon annan nu levande
italiensk journalists. G. B-h.
♦Wergeland, H. A. Den nya uppl. av W :s
»Samlede skrifter» fullbordades 1935 med bd
21. Ny litt.: R. Laache, »H. W. og hans strid
med prokurator Praem» (3 bd, 1927—30);
»Wergelandiana» (1936); K. E. Bödtker, »W:s
Skabelsen, Mennesket og Messias» (i Edda
1936).
♦Verhulst, R., utgav 1929 under pseud. Jan
T e r z a k e en skrift om den belgiska
propagandan mot Tyskland för illdåd under
världskriget.
Werln, Algot Gustaf,
litteraturhistoriker (f. 1892 19/io), fil. dr och docent i Lund
1923, andre bibliotekarie vid Lunds
univ.-bibl. 1923—28, vart verkst. dir. i C. W. K.
Gleerups bokförlag 1934. W. har skrivit »C.
J. L. Almqvist, realisten och liberalen» (1923;
akad. avh.) oeh »Esaias Tegnér, från Det
eviga till Mjältsjukan» (1934), medverkat vid
utgivningen av Almquists samlade skrifter
och gett ut E. Sjöbergs (Vitalis) samlade
skrifter m. m. R-n B.
Verkan, en storhet, som är produkten av
en energi och en tid. För en materiell punkts
rörelse är v. = Jmvds = Jmv^t = 2JEdt, där
m är massan, v hastigheten, ds och dt ban-,
resp, tidselement och E rörelseenergien. Enl.
minsta verkans lag (Maupertuis’ princip) är
rörelsen sådan, att denna integral har ett
minimivärde. Lagen kan även generaliseras
till allmännare system. V. för en period av
en periodisk rörelse (t. ex. en elektrons
kretsande kring en atomkärna) är enl. en
grundläggande sats i kvantumteorien (se d. o.) en
heltalsmultipel av Plancks konstant h, vilken
därför även kallas verkningskvantum. Sv. B-r.
Werkmäster, Jerk, keramiker, tecknare
(f. 1896 Vio), har varit elev vid Tekn. skolan
och Konstakad. i Stockholm. W. var ledare
av den dekorativa utsmyckningen på
Göte-borgsutställningen 1923. Han har utfört
kartonger till intarsiaarbeten på ångfartyget
»Kungsholm» (1928) och i Eltham palace i
London (1936), dekorativa målningar bl. a. i
Carlanderska sjukhemmet i Göteborg,
altartavlor, bl. a. till Väddö kyrka, och
bokillustrationer. Han är sedan 1933 konstnärlig
ledare vid Nittsjö keramikfabrik; W:s
konst-industriella arbeten ha en personlig
karaktär. E. L-k.
♦Verkstadsskolor. Under de senaste åren
har tillkommit en ny typ av v., föranledd
av den i början av 1930-talet rådande
ungdomsarbetslösheten. Dessa skolor ha
inrättats som centrala anstalter för större
områden, medan de äldre v. inrättats av enskilda
kommuner. Särskilt i vissa sågverks-, trä-
varu- och stenhuggeridistrikt med svårartad,
lokalt begränsad arbetslöshet ha v.
tillkommit för att överföra den arbetslösa
ungdomen till lämpliga yrkesbanor. Dessa skolor
uppehållas nästan helt av statsmedel, och
statsstipendier utgå till eleverna. 1937
tillsattes sakkunniga för att utreda vissa frågor
rörande skolorna, bl. a. om deras fortsatta
bestånd. Fr. Sg.
♦Wermlands enskilda bank ombildades 1934
till a.-b. (se Bank, suppl.) med namnet
Wermlands enskilda bank a.-b. Av
grund-fondstillskottet, 18,9 mill. kr., och
förlagslånet, 7 mill. kr., som tillkommo vid 1923 års
rekonstruktion, ha med vinstmedel för åren
t. o. m. 1936 återbetalts resp. 7,8 och 3,35
mill. kr. Återstående grundfondstillskott
återbetalas genom nedsättning av aktiekap. till
hälften, 11,1 mill. kr. Genom nyemissioner i
samband med förlagslånets konvertering till
preferensaktier uppbringas aktiekap. till 12
mill. kr. stam- och 4 mill. kr. preferensaktier.
Utdelning till aktieägarna kan därför äga
rum tidigast av 1938 års verksamhet. E. H-ss.
♦Vermont hade 1935 27,061 farmer; värdet
av jordbrukets produkter var 42,5 mill. doll.
1933 funnos 530 industriella anläggningar
med 15,083 anställda och ett tillv.-värde av
56,6 mill. doll. H. N-n.
Verna’dskij, Vladimir Ivanovitj,
rysk mineralog (f. 1863). V. var 1898—1911
prof i mineralogi vid univ. i Moskva och
1913—22 föreståndare för
geologisk-mineralo-giska museet där. 1922 blev han dir. för det
ryska statliga forskningsinstitutet för radium
och 1928 för ryska vet.-akad:s biogeokemiska
laboratorium. V. är en av grundläggarna av
den nutida geokemieil (»La géochimie», 1924;
ry., utvidgad uppl. 1927; ty. övers, av denna
senare 1930). N. Zn.
Vernalisatiön, se J a r o v i s a t i o n, suppl.
♦Werner, F. L. Z. Ny litt.: H. Breyer,
»Das Princip von Form und Sinn im Drama
Z. W:s» (1933).
Wernher [coö’no], sir Harold, engelsk
industrimän (f. 1893), överste, svåger till
markis George av Milford Haven, kronprinsessan
Louises bror. Är chef för flera stora
industriföretag samt för a.-b. Elektrolux’ och
a.Jb. L. M. Ericssons avd. i England. W. är
ordf, i Anglo-swedish society.
Wernle, Paul, schweizisk teolog (f. 1872).
Blev 1900 prof, i Basel, först i nytestamentlig
exegetik, sedan i kyrkohistoria. I sitt
författarskap har W. huvudsaki. behandlat
ur-kristendomen och reformationen. Hans
huvudarbete är »Der evangelische Glaube nach
den Hauptschriften der Reformatoren», I,
Luther (1918), II, Zwingli (1919), III, Calvin
(s. å.). J. Cbg.
♦Wernstedt, släkt. F. L. F. W. är fr. o. m.
1936 genealogbiträde vid riddarhuset. Han
har bl. a. utgivit »Järnkrämare i Stockholm
1651—1890» (1935).
♦Wernstedt, W. E., avgick som prof. 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
