Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verona, Guido da - Verschaeve, Cyriel - Versluys, Jan - *Verweij, A. - Wescott, Glenway - *Wesenberg-Lund, C. J. - *Vesper, W. - *Vessberg, G. V. - Wessely, Paula - *Wessén, E. G. A. - Wesslau, Eric Mattias - West, Mae - *West, R. - *Westarp, K. v. - *Vestberg, S. G. E. - *Westdahl, J. C. G. - *Westenholz, Aa. - *Wester, K. - Westerberg, Sten Axelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1301
Verona—Westerberg
1302
Verona [-rå’na], Gu i do da, italiensk
författare (f. 1881). V. är en berättare med
säker teknik men idélöis och föga förfinad.
Hans lätt producerade romaner ha i
årtionden tillhört italienska medelklassens
käraste läsning. Särskilt arbeten som »La vita
comincia domani» (1913), »L’inferno degli
uomini vivi» (1926) och »Le canzone del
sempre e del mai» (1931) ha utgått i
jätteupplagor. G. B-h.
Verschaeve [-s^ä’ve], Cyriel, flamländsk
präst, diktare och folktalare (f. 1874 i
Väst-flandern). Tidigt började V. dikta på dialekt
men övergick senare till det flamländska
litteraturspråket; hans litterära sign, är Z e
e-meeuwe (havsmås). V:s diktning har haft
stor betydelse för den flamländska
nationali-tetsrörelisens utveckling; särskilt omtyckta
blevo de soldatvisor han under världskriget
skrev för sina i skyttegravarna kämpande
landsmän (själv deltog han i kriget som
sjukvårdare). Hans saml. verk började utkomma
1934 (hittills 3 bd; även en ty. uppl.
förbe-redes). — Litt.: D. Vansina, »C. V.» (1935).
O. W-n.
Versluys [-slÖTs], Jan, holländsk zoolog
och paleozoolog (f. 1873), prof, i morfologisk
zoologi vid Wiens univ. 1925. V. har i flera
arbeten behandlat Limulus (se d. o.) och dess
släktskapsförhållanden; han utgav tills, m.
R. Demoll »Das Limulus-Problem» (1922).
Hans huvudsakliga produktion behandlar
morfologiska och jämförande anatomiska
problem hos nutida och utdöda ryggradsdjur,
ss. fiskar, groddjur samt framför allt
kräldjur, hos vilka senare han särskilt studerat
ledförhållandena inom kraniet (»kinetism»)
och hörselbenen. V. har medverkat i den av
J. E. W. Ihle m. fl. utg. »Vergleichende
Ana-tomie der Wirbeltiere» (1927), skrivit kap.
»Amphibia» (1931) och »Vertebrata» (1933) i
»Handwörterbuch der Naturwissenschaften»
samt kap. »Kranium und Visceralskelett der
Sauropsiden. 1. Reptilien» i »Hamdbuch der
vergleichenden Anatomie», bd IV (1936). E.J-k.
♦Verweij, A., dog 1937.
Wescott [me’skat], G 1 e n w a y,
nordamerikansk författare (f. 1901), har skrivit
romanerna »The apple of the eye» (1924),
»Grand-mothers» (1927), »The babe’s bed» (1930),
diktsamlingen »Natives of rock» (1926),
novellerna »Goodbye, Wisconsin» (1928), essäerna
»Fear and trembling» (1932) och »Calendar of
saints for unbelievers» (s. å.). R-n B.
*Wesenberg-Lund, C. J., blev 1937 led. av
sv. Vet.-akad. Han har vidare utgivit
»Fersk-vandsfaunaen biologisk belyst. Invertebrata»
(2 bd, 1937).
♦Vesper, W., har vidare gett ut bl. a.
»Kranz des Lebens» (1934), samlade dikter.
♦Vessberg, G. V., avgick 1934 som
huvudred. för Pedagogisk Tidskrift.
We’ssely [-li], Paula, österrikisk
skådespelerska (f. 1908). Hon studerade teater i Wien,
har sedan haft engagemang vid olika
sce
ner, i Prag, Berlin
och Wien (bl. a. hos
Max Reinhardt) samt
Salzburg, och har
skapat sig ett namn som
skådespelerska.
Hennes okonstlade,
sunda, varmhjärtade spel
har givit henne en
rangplats även i
filmen. Hon debuterade
i »Maskerad», och
därefter ha följt »En
furstinnas kärlek»,
»Episode», »Skörd» och »De stora
dårskaperna». R. A-g.
♦Wessén, E. G. A., avslutade
»Södermanlands runinskrifter» 1936. W. är medarb. i
Nordisk Familjeboks 3:e uppl.
We’sslåu, Eric Mattias, ingenjör (f.
1885 1/2). W. blev bergsingenjör i Stockholm
1912, var disponent vid Ädelfors bruks a.-b.
1916—19 och anställdes 1919 vid
Centralgruppens emissions-a.-b. som gruvexpert och
ledare för bolagets malmletningsarbeten bl. a.
i Västerbotten. Han var 1925—31 disponent
för Skellefteå gruv-a.-b:s och Västerbottens
gruv-a.-b:s gruvverksamhet och är sedan
1931 disponent vid Bolidens gruv-a.-b. E. Hlr.
West [coest], Mae, nordamerikansk
film-skådespelerska (f. 1892). W. uppträdde på
scenen redan som sexåring och har under en
lång teaterkarriär själv skrivit flera av de
pjäser, i vilka hon medverkat. Hon kom till
filmen 1932 och har väckt uppseende genom
sin sensuella typ. Bland hennes i Sverige icke
censurförbjudna filmer märkas »Lady Lou»
och »Jag är ingen ängel». R. A-g.
♦West, R., har vidare gett ut bl. a. monogr.
om D. H. Lawrence (1930), »The harsh voice»
(1935; »Den sträva rösten», s. å.) och »The
thinking reed» (1936; »Ett tänkande rö», s. å.).
Hon började som medarbeterska i
suffragett-bladet Freewoman 1911 och vart sedermera
ryktbar som litteraturkritiker i The New
Statesman. W. har tagit avgörande intryck
av Freud och tillhör den grupp engelska
författarinnor, som framför allt intresserar sig
för den psykologiska analysen. R-n B.
♦Westarp, K. v., utgav 1935 »Konservative
Politik im letzten Jahrzehnt des
Kaiser-reiches».
♦Vestberg, S. G. E., avgick 1934 som
överläkare vid Mariebergs sjukhus.
♦Westdahl, J. C. G., dog 1935 2ö/s.
♦Westenholz, A a., dog 1935.
♦Wester, K., blev 1932 led. av nämnden för
uppförande av Sjöhistoriska museet och 1935
dess verkst. led. Sedan 1935 är han ordf, i
marinens museinämnd.
Westerberg, Sten Axelsson,
industrimän (f. 1884 2/s). Utexaminerades 1907 från
Tekn. högskolans avd. för kemisk teknologi
och blev s. å. driftsingenjör och disponent vid
jästfabriken Svea i Sundbyberg samt 1910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
